OmrÄden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har pÄ senare tid visat sig vara pÄverkade av lÄngvarigt mÀnskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, dÀr Àven antropogena störningar beaktas, har dÀrför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvÄrdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjÀlper oss att förstÄ hur strukturer och störningsdynamik har förÀndrats över tiden, vilket kan vara till stor hjÀlp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den hÀr studien var att kvantifiera kulturspÄr och analysera förekomsterna av kulturvÀrden i relation till framförallt naturvÀrden, men Àven sociala vÀrden, i ett skyddsvÀrt borealt barrskogsomrÄde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan anvÀndas för att skapa underlag för skötselplanering i omrÄden med naturvÄrdsanpassad skogsskötsel.

Konkurrensen inom klÀdbranschen Àr hÄrd och det finns mÄnga stora aktörer pÄ marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försÀljning efter den ekonomiska lÄgkonjunkturen som intrÀffade under 2008. NÀr det gÀller smÄföretag har de begrÀnsade resurser till skillnad frÄn de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svÄrt att satsa pÄ investeringar sÄsom ett bra butikslÀge eller mer marknadsföring.DÀremot finns ocksÄ nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger Àven möjlighet för företagen att fÄ kunder frÄn större geografiska omrÄden till skillnad frÄn fysiska butiker. Nischmarknad Àr nÄgot som mÄnga smÄföretag vÀljer att fokusera pÄ, dÀrmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade smÄföretag som var detaljister i klÀdbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, nÀr det gÀllde butiken och internet.

The farming system is the basis of human existence through its production of provisions for man. By a continuous exchange of information, energy and material, between the ecosystems and the social systems, the farming system becomes an emergent property. The system's own properties, in the sense of farming methods, circulations and institutions, evolve through an adaptive process. Understanding this process and constantly learn from it, is the starting point for creating a sustainable development within farming systems. Thus, future farming system has to develop strategies that produce food provisions while at the same time takes into consideration the ecosystem's resilience and its integrity, but which also enables an ethical discussion. The institutions within the farming system are understood as links between the ecosystems and the social systems.

Denna undersökning syftar till att studera Willys kunders syn pÄ miljöansvar genom att beskriva och analysera hur dessa förhÄller sig som konsumenter och relatera detta till företagets intentioner och principer. Svaren har analyserats för att besvara studiens frÄgestÀllningar som berör miljömedvetenhet, handlingsmönster och kulturgeografiska aspekter.Allt fler företag tycks vilja betona sin miljömedvetenhet samtidigt som konkurrensen om billigare priser förefaller bli allt hÄrdare. Företaget Willys Àr en lÄgpriskedja och tillhör koncernen Axfood som satsar mycket pÄ miljö, vilket gjorde att valet föll pÄ att göra studien pÄ just deras kunder. För att ta reda pÄ Willys allmÀnna och officiella miljöpolicy insamlades data pÄ tvÄ sÀtt: skriftlig information om Axfoods och Willys miljöpolicy samt en kompletterande intervju med ansvarig miljökoordinator. Detta beskrivs vidare i studiens bakgrundsdel.

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet.

Odlingen av Ă„kerböna (Vicia faba) har ökat under de senaste Ă„ren, vilket Ă€r en följd av det ökande intresset för inhemskt odlat proteinfoder. Åkerböna Ă€r en vĂ€rdefull gröda i flera avseenden Ă€n som proteinfoder, den Ă€r en bra avbrottsgröda och dess kvĂ€vefixerande förmĂ„ga kan utgöra en viktig kvĂ€vekĂ€lla i ekologiska vĂ€xtföljder. Det finns en rĂ„dande uppfattning om att Ă„kerböna Ă€r en gröda som krĂ€ver svĂ„ruppnĂ„eliga odlingsförhĂ„llanden, som t.ex. att den ska vĂ€xa pĂ„ styvare jordar som lĂ€ttleror eller tyngre jordar och att det Ă€r krĂ„ngligt att fĂ„ till en vĂ€xtföljd dĂ€r Ă„kerbönan inte Ă„terkommer för ofta. En av de sjukdomar som Ă€r vanligt förekommande pĂ„ Ă„kerböna och anses vara en av de mest ekonomiskt betydelsefulla Ă€r chokladflĂ€cksjuka, den orsakas av svampen botrytis fabae som bl.a.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tĂ€t och grön stad. Stadsplanering har pĂ„ senare Ă„r kommit att handla mer och mer om förtĂ€tning. Med förtĂ€tning menas att staden byggs inĂ„t vilket ger en motsĂ€ttning mellan tĂ€tt och grönt dĂ„ potentiella grönomrĂ„den i stĂ€llet bebyggs. Även om grönskan har fĂ„tt ta en större plats i planeringen av stĂ€der minskar dessa ytor i takt med att staden blir tĂ€tare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömĂ€ssiga skĂ€l till att förtĂ€ta stĂ€der.

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

FörtÀtning av stÀder har under lÄng tid varit den allmÀnt gÀllande normen för hur den hÄllbara staden skall uppnÄs. Den rÄdande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av vÄra stÀder, ska stoppas och stÀderna istÀllet planeras med hÄllbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den tÀta staden Àr den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hÄllbara staden? Syftet med examensarbetet Àr att till viss del bringa klarhet i den rÄdande diskussionen inom forskningsomrÄdet samt göra en ansats att tillÀmpa teorierna pÄ LuleÄs centrumhalvö. MÄlet Àr att bidra till ökad dialog och diskussion gÀllande förtÀtning i LuleÄ.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtÀtning, sÄsom reslÀngder, energiförbrukning, buller, social hÄllbarhet med mera.

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet. Det nationella transportpolitiska mÄlet innebÀr att transportpolitiken ska sÀkerstÀlla en samhÀllsekonomiskt effektiv och lÄngsiktigt hÄllbar transportförsörjning, ett mÄl som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagslÀget bedömer vara mycket svÄrt att uppnÄ. PÄ regional nivÄ menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hÄrt anstrÀngda vÀgnÀtet och efterlyser bÀttre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning pÄ spÄrbilar som mycket intressant för att komma tillrÀtta med de högt stÀllda transportpolitiska mÄlen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.

MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg. I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.

Vi stÄr inför en mycket spÀnnande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste Ären har lett till att en mÀngd nyskapande och spÀnnande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt Àr dock inget nytt fenomen. SlottstrÀdgÄrden i Malmö Àr ett exempel pÄ en gemensam form av stadsodling initierad av brukare sjÀlva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns bÄde ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för mÀnniskan och samhÀllet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan pÄverka boende, markÀgare och lokalsamhÀllets utveckling, att undersöka varför mÀnniskor vÀljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i Àmnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsomrÄdet Seved i Malmö.

MÄnga klimatforskare i vÀrlden Àr överens om att en klimatförÀndring Àr pÄ vÀg. I Sverige kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det varmare klimatet medför bland annat att havs- och landisar smÀlter vilket bidrar till att havsnivÄn höjs. Exempel pÄ konsekvenser av det förÀndrade klimatet Àr översvÀmning och erosion. I framtiden anses effekterna intrÀffa allt oftare framförallt i kustomrÄden.

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.

NÀr landskap beskrivs som 'ett omrÄde sÄdant som det uppfattas av mÀnniskor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap Àr. Landskap kan dÄ förstÄs som en representation av ett omrÄde. DÄ landskap Àven utgör den scen dÀr livet utspelas, dÀr relationen mellan mÀnniskan och den vÀrld hon lever i utvecklas, sÄ kan landskap ocksÄ förstÄs som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig. I dagens globala samhÀlle har de omrÄden som mÀnniskan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade frÄn de produktionsomrÄden som denna vistelse krÀver. Tillskrivandet av vÀrden och förestÀllningar pÄ jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera).