Ersättningsrätt vid ingripanden av miljöskyddsskäl
Frågan om egendomsskydd och skyddet av miljön
Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera. Den täta staden uppvisar en rad fördelar i de undersökningar som studerats, såsom minskad förbrukning av energi per invånare och kortare reslängder. Dessa studier, som tidigare gjorts i huvudsak på internationella storstäder har även visat sig stämma på mindre nordiska städer, ett samband som tidigare varit ifrågasatt. Att en tät stad är desamma som en stad utan tillgång till grönytor beskrivs i flera studier som en missuppfattning. I täta urbana miljöer kan kvalitativa grönytor kompensera kvantitet. Ett flertal studier visar att det är kvaliteten och inte kvantiteten som avgör hur människor upplever tillgången på goda stadsrum. En majoritet av litteraturen menar också att det sociala livet i staden stärks med en ökad täthet. Här finns det dock vissa meningsskiljaktigheter som vid planeringen är viktiga att ta i beaktning, bland annat gällande risken för ökad segregation vid nyetableringar i områden med höga markvärden.Att förtätning i många fall bidrar till en hållbar utveckling går alltså att ta fasta på i litteraturen. Förtätning bygger dock på förändringar i den nuvarande urbana strukturen, en struktur som i många fall är komplex och med specifika förhållanden för varje plats. En sociotopkarta har tagits fram för planområdet, för att skapa en medvetenhet om vilka stråk, noder och platser i staden som har ett värde att bevara eller stärka. Kartan utgör grunden för diskussionen om stadens olika rum, samt vilken roll de kan ha i en framtida förtätning.För att studera förtätningspotentialen i området har nuvarande exploateringstal beräknats. Dessa har sedan, tillsammans med bebyggelsetypologierna, använts i en modell för att beräkna det genomsnittliga förtätningsutrymmet. Resultatet visar att förtätningsutrymmet på centrumhalvön är mellan 5-14 % med en möjlig ökning av exploateringstalet på mellan 3-10 %.För att ytterligare belysa vilket utrymme till förtätning som de olika delarna av planområdet besitter har en så kallad förtätningsros tagits fram. Rosen visar på ett områdes behov, tryck, frihet samt utrymme till förtätning. Resultatet av dessa visar på de olika områdenas styrkor, svagheter och möjligheter kopplat till förtätning. I Luleås fall går det att konstatera att centrumhalvöns olika delar alla har sina specifika förutsättningar, med både relativt hög såväl som låg potential till förtätning.För att presentera ett förslag till förtätning i Luleå har dels olika typer av förtätning beskrivits, och på vilka sätt dessa skulle kunna tillämpas på Luleå som stad, både i plan och genom illustrationer. Utifrån dels teoridelen och dels från analysverktygen har vi skapat ett förslag till utveckling av såväl specifika platser som större områden.