Odla ditt bostadsområde! Stadsodlingens betydelse, drivkrafter och genomförande
en fallstudie av Odlingsnätverket Seved i Malmö
Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att
undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället.
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö.
Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö. Metoder som använts för insamling av empiriskt material är intervjuer och deltagande observationer.
Stadsodlingen i Seved initierades av projektet Barn i Stan, som under år 2009 anlade en kolonilott i syftet att bygga broar mellan människor. Projektet väckte mycket uppmärksamhet och engagemang från boende i området som också ville vara med och odla. Sedan dess har
odlingsverksamheten spridits runt om i Seved och idag är det den ideella föreningen Odlingsnätverket Seved, som organiserar och utvecklar odlingsverksamheten.
Odlingsnätverket har utarbetat en samverkansmodell där fastighetsägare upplåter mark, står för redskap, byte av jord och bevattningsmöjligheter och där boende ansvarar för att driva och sköta odlingarna. Odlingssamordnare hjälper boende att komma igång, utbildar i ekologisk odling samt arrangerar odlingsträffar varje vecka. Förutom odlingar i pallkragar och på friland i området har även en gemensamhetsodling och en potatisåker anlagts som sköts och drivs gemensamt.
Att ägna sig åt odling visar sig både i tidigare forskning och i resultatet från fallstudien kunna påverka människor ur en mängd perspektiv. I resultatet framträder att odlingarna framförallt har haft betydelsefulla sociala vinster. Odlingen har visat sig vara en effektiv metod
för att få människor att mötas och interagera. Genom odlingen har gemenskap och sociala nätverk byggts upp mellan boende med effekter så som ökad trivsel, känsla av trygghet och tillhörighet i sin boendemiljö. Resultatet visar även att odling kan vara en källa till välmående,
rekreation, lärande och personlig utveckling. Odlingen kan ge utlopp för kreativitet och tillfredsställa behov av att skapa och vara ett sätt att knyta an till personers individuella eller kulturella bakgrund. Den kan föra in tankar om en mer hållbar livsstil samt skapa glädje och
stolthet i att ekologiskt producera sin egen mat. Odlingen har skapat ett starkt lokalt engagemang som bidragit till hela områdets utveckling.
För fastighetsägare visar resultatet att odlingarna kan ha positiva ekonomiska effekter. Ett aktivt deltagande av boende i skötseln av utemiljön har bidragit till minskad nedskräpning, slitage och vandalisering vilket innebär minskade kostnader för underhåll och reparation.
Resultatet visar även tendenser till minskad omflyttning mellan lägenheter.