I nordöstra Lund planeras forskningsbyn Science Village Scandinavia (SVS). Stora avstÄnd mellan viktiga noder i omrÄdet ses tillsammans med hÄrda vindar som utmaningar vid arbetet med att göra SVS attraktivt och besöksvÀrt under den lÄnga exploateringstiden. PÄ uppdrag av SVS AB och Lunds kommun presenterar detta examensarbete ett förslag för en förplantering av naturlik skogsvegetation pÄ platsen. Ett koncept, dÀr smala vegetationsridÄer planteras lÀngs de framtida rörelsestrÄken i SVS, föreslÄs i examensarbetet som en strategi för att klimatskydda platsen och samtidigt möjliggöra ett bevarande av vegetation som urban grönska i forskningsbyn. I enlighet med projektets stora hÄllbarhetsambitioner uttrycker konceptet Àven mÄlet att presentera möjligheter för att anvÀnda avlÀgsnat vÀxtmaterial som en resurs. Hur kan ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande, enligt det ekologiska tillvÀgagÄngssÀttet, förena vÀrden sÄsom vindskydd, rekreationsvÀrden och ett ekonomiskt resursuttag, bÄde tidigt och pÄ lÄng sikt? En kunskapssammanstÀllning görs kring vegetation som vindskydd samt hur ett lÄngsiktigt dynamiskt vegetationsbyggande förhÄller sig till smalare ridÄplanteringar, ett upplevelsemÀssigt perspektiv, ett tidsperspektiv samt ett vÀxtmateriellt resursuttag.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie Àr att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lÀrandeperspektiv. DÄ det inte finns vÀldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafrÄga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgÄng till barns lyssnande pÄ musik? Mer specifikt fokuserar studien pÄ följande frÄgor: Hur svarar barnen pÄ den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör nÀr de lyssnar pÄ musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas sÄ att forskare och Àven lÀrare fÄr tillgÄng till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas hÀrför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgÄr frÄn det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). DÄ studien belyser olika aspekter utifrÄn musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra nÀraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som anvÀnds i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, dÄ Àven den bygger pÄ den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

Organic rearing of broilers is not a large production in Sweden. In order to create a sustainable yet efficient production of organically produced poultry meat, at a price that the consumers are willing to pay, much more knowledge is needed. It is therefore important to do more research on organic broilers under Swedish conditions. This report is aimed to be a base for further studies. In the study 2000 broilers of the hybrid Ross 308 divided in to two equal groups. The broiler hybrids that are used in Sweden are selected for a high growth rate and are normally slaughtered at the age of 5 to 6 weeks, with a slaughter weight of 1.7-2 kg.

Idag Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatet och den globala uppvÀrmningen ett stÀndigt Äterkommande Àmne i samhÀllsdebatten. Det finns en mÀngd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan Àr framstÀlld pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhÄllning, arbetsvillkor eller andra faktorer som pÄverkar ett hÄllbart samhÀlle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska fÄ bÀttre kÀnnedom om matens ursprung och produktion och pÄ sÄ sÀtt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. VÄr studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som vÀntar sitt första barn, resonerar nÀr de stÄr inför att vÀlja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har Àven undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgÀnglighet pÄverkar valet av vara. UtifrÄn vÄr undersökning har vi kunnat konstatera att det rÄder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.

I denna rapport redovisas en studie av hur nationella mÄl inom samhÀllsplaneringsomrÄdet kan brytas ned till lokalnivÄ. Studien avgrÀnsas till att studera hur en kommun skall vÀlja markomrÄden för framtida bostadsbebyggelse med mÄlet om hÄllbarhet. För att fÄ en tillÀmpning av metoderna sÄ anvÀnds UmeÄ kommun som illustration. UmeÄ kommun har tydligt angivit en hÄllbar utveckling som mÄl i sin översiktsplan, tack vare detta fÄs dessutom en intressant diskussion om hur vÀl kommunen lyckats med att nÄ detta mÄl. För att kunna utröna hur vÀl kommunens utbyggnadsordning svarar mot en hÄllbar utveckling anvÀnds multikriterieanalys.

DÄ det ur ett konsumentperspektiv finns ett stort intresse för att kombinera olika miljöperspektiv i en enhetlig mÀrkning samtidigt som forskning visar att en kombination av olika mÀrkningar genererar en ökad betalningsvilja, Äsyftar denna studie att undersöka hur dessa tvÄ respektive typer av mÀrkningssÀtt pÄverkar konsumentens preferenser av varumÀrket samt hur dessa preferenser skiljer sig Ät. Föreliggande studie testar dessutom huruvida Simonsons (1989) teori om kompromisseffekter Àr applikabel för att öka konsumenters preferenser för ekologiska produkter nÀr ett superekologiskt alternativ tillförs ett valset med ett konventionellt och ett ekologiskt alternativ. Studien bidrar dÀrmed med information till beslutsfattare inom livsmedelsbranschen för hur ekologiska attribut pÄverkar konsumenters preferenser och betalningsviljan för ekologiska produkter.   408 respondenter har medverkat i en enkÀtundersökning dÀr svaren har analyserats med hjÀlp av följande statistiska analyser: reliabilitetstest, t-test, korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultaten visar att trots att de flesta konsumenter tenderar att ha sÄvÀl en positiv attityd som en ökad betalningsvilja för de ekologiska alternativen, vÀljer fortfarande majoriteten av konsumenterna det konventionella alternativet, varvid ingen kompromisseffekt uppstÄr.

NÀr stÀderna förtÀtas för att hantera dess urbanisering pressas dess grönomrÄden hÄrt. GrönomrÄden som Àr viktiga i mÄnga avseenden. PÄ 1800-talet blev parkerna rÀddningen för stÀderna. Parkerna skulle rena stÀderna frÄn föroreningar och höja den lÄga livskvaliteten. Trots att vi idag vet grönskans inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet Àr inte alla ytor som skapas tillgÀngliga eller kvalitativa.

Gröna tak har anvÀnts genom alla tider, men det Àr frÀmst pÄ senare Är som en sÀker teknik i allt högre grad har bidragit till ett ökat intresse för anvÀndningen av gröna tak, i kombination med att man i allt större utstrÀckning har börjat förstÄ de positiva effekter som vegetationen har för stadens klimat och miljö. Gröna tak har i allt högre grad börjat anvÀndas för att lösa tekniska problem sÄ som att förbÀttra stadsklimatet och minska dagvattenavrinning. Men i utvecklingen, som frÀmst drivs av en önskan och behov att lösa tekniska problem i staden, finns en risk att perspektivet för mÀnniskan ? upplevelsevÀrdet ? kommer i skymundan. Detta kan mÀrkas genom den stora mÀngd forskning som ur ett tekniskt, ekologiskt och miljömÀssigt perspektiv direkt Àr gjord för gröna tak. Argumenten gÀllande de gröna takens vÀrde för mÀnniskan ur ett upplevelseperspektiv grundas dÀremot frÀmst frÄn slutsatser dragna frÄn andra typer av gröna miljöer, men lite information och forskning finns knuten till upplevelsen specifik för gröna tak.

Titel: KRAV-mĂ€rkning ur ett varumĂ€rkesperspektiv Författare: Sandra Gustafsson, Lina Öhrstedt Handledare: HelĂ©ne TjĂ€rnemo Bakgrund: Intresset för och diskussioner kring miljöfrĂ„gor har ökat markant i samhĂ€llet, vilket har lett till att allt fler konsumenter och producenter idag vĂ€nder sig mot miljövĂ€nligare alternativ av produkter. I samband med det vĂ€xer marknaden för ekologiskt producerade livsmedel och vi kan se allt fler KRAV-mĂ€rkta produkter i butikerna. Trots det har vi inte sett nĂ„gon markant ökning av reklam för KRAV-mĂ€rkta produkter, vilket fĂ„r oss att undra varför företag vĂ€ljer att KRAV-mĂ€rka sina produkter. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera huruvida en KRAV-mĂ€rkning kan ha en stĂ€rkande effekt pĂ„ varumĂ€rken, samt att se om företag med KRAV-mĂ€rkta produkter arbetar med miljö i varumĂ€rkesstĂ€rkande syfte. Teori: För att förstĂ„ vilka underliggande faktorer som ligger till grund för ökningen av KRAV-mĂ€rkta varor, och för att se om företag anvĂ€nder KRAV i varumĂ€rkesstĂ€rkande syfte, har vi sökt teoribildningar kring varumĂ€rkesstrategier samt viss miljöanknuten litteratur.

Knappast nÄgon kan ha undgÄtt det faktum att förÀndringar i klimatet, obalanser i vÀrldens ekosystem och förlusten av biologisk mÄngfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för mÀnniskor och planet.Vi mÀnniskor har med dramatisk populationsökning, obegrÀnsad ekonomisk tillvÀxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden pÄ ett oansvarsfullt och ohÄllbart sÀtt. Matkonsumtionen Àr ett av de konsumtionsomrÄden som stÄr för störst negativ miljöpÄverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) stÄr den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. NaturvÄrdsverket (2014) konstaterar att en förÀndring av mÀnniskans konsumtionsbeteende Àr ett mÄste för att kunna vÀnda negativa trender och frÀmja ett hÄllbart samhÀlle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi pÄ ett enkelt sÀtt frÀmja och minska belastningen pÄ miljön utan att behöva allt för stor anstrÀngning.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hÄrda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista Är pÄ landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. DÄ jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid pÄ SLU- Alnarp reflekterat över de sÀtt som trÀ idag anvÀnds utomhus. Det absolut vanligaste trÀmaterialet för utomhus-tillÀmpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trÀmaterial.

MarktÀckande perenner anvÀnds mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur lÄga marktÀckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sÄdana miljöer. Riktigt lÄga perenner som tar tid pÄ sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som ocksÄ bör kallas marktÀckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till trÀd och buskar i park och trÀdgÄrd. Ett resultat Àr att det Àr avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktÀr och stÄndorten och att dÀrefter anvÀnda vÀxter som passar in dÀr. Det betyder att de vÀxter man vÀljer mÄste vara sÄ pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tÀvla om rotutrymmet i en plantering med trÀd och buskar.

Detta arbete syftar till att fÄ en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad Àr bra att veta om man funderar över att sÀlja energigrödor eller biobrÀnslen till ett blivande eller befintligt kraftvÀrmeverk. I den hÀr undersökningen har jag valt att avgrÀnsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering Àr de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar Àr transport med lastbil och tÄg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstÄnden.

Frivilligt företagsansvar för samhÀlls- och miljöfrÄgor, Àr en trend som vuxit sig stark de senaste tio Ären. SamstÀmmigheten, om att dagens sÀtt att leva Àr lÄngsiktigt ohÄllbart, vÀxer och det har blivit nÀst intill en sjÀlvklarhet att företag, ska ta större ansvar Àn enbart vinstmaximering. Vad hÄllbar utveckling praktiskt innebÀr Àr inte lika sjÀlvklart som att utvecklingen idag Àr ohÄllbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hÄllbarhet, stark hÄllbarhet. Skillnaden mellan synsÀtten Àr konsekvenserna av att erkÀnna problemen.