Åkerböna - i ekologiska odlingssystem
Odlingen av åkerböna (Vicia faba) har ökat under de senaste åren, vilket är en följd av det ökande intresset för inhemskt odlat proteinfoder. Åkerböna är en värdefull gröda i flera avseenden än som proteinfoder, den är en bra avbrottsgröda och dess kvävefixerande förmåga kan utgöra en viktig kvävekälla i ekologiska växtföljder. Det finns en rådande uppfattning om att åkerböna är en gröda som kräver svåruppnåeliga odlingsförhållanden, som t.ex. att den ska växa på styvare jordar som lättleror eller tyngre jordar och att det är krångligt att få till en växtföljd där åkerbönan inte återkommer för ofta. En av de sjukdomar som är vanligt förekommande på åkerböna och anses vara en av de mest ekonomiskt betydelsefulla är chokladfläcksjuka, den orsakas av svampen botrytis fabae som bl.a. sprids via smittade växtrester som kan ligga kvar i jorden mellan växtsäsongerna. Detta är en av orsakerna till att de är viktigt att åkerbönan inte återkommer oftare än var sjätte till var sjunde år i växtföljden.
Det här arbetet består av två delar, den ena avser att ta upp vad som upplevs som svårigheter med odlingen samt vad åkerbönan har för möjligeter i ekologiskt lantbruk. Den delen har genomförts som en intervjustudie där ekologiska lantbrukare med erfarenhet av åkerböna har fått svara på frågor som rör bl.a. odlingsteknik, odlingssäkerhet, positiva och negativa erfarenheter av åkerböna som gröda, ekonomiska aspekter på odlingen samt andra reflektioner och tankar rörande åkerbönan och dess möjligheter som proteingröda.
Den andra delen är en del i ett större projekt ?Odlingssäkerhet hos sortblandningar av åkerböna? som drivs av Georg Carlsson (SLU). Den delen tar upp hur chokladfläcksjukans förekomst påverkas av samodling, dels i sortblandningar av åkerböna där 2-3 sorter ingått och dels av samodling med vårvete (Triticum aesivum). Förekomsten av chokladfläcksjuka har graderats vid upprepade tillfällen i fältförsök med sortblandningar och i samodling med vårvete. Fältförsöken har varit lagda på tre lokaler, Västergötland, Östergötland och Skåne. Tre sorter av åkerböna (Alexia, Gloria och Julia) har odlats dels i renbestånd, dels sortblandningar med två eller tre sorter, alla sorter och sortblandningar har jämförts med och utan samodling med vårvete. Vid samtliga lokaler har chokladfläcksjukans utbredning graderats vid fem tillfällen under odlingssäsongen. Analysen av intervjuerna visade en klart positiv inställning till åkerböna som gröda, både vad det gäller odlingssäkerhet och ekonomisk avsättning. Det som upplevdes som svårigheter var att hålla odlingen ogräsfri under tillväxtfasen i början av odlingssäsongen då plantorna är små vilket ger utrymme för ogräsplantor. Lantbukarna hade överlag goda erfarenheter av odlingen och ansåg att åkerböna var en av de mest lönsamma och värdefulla grödorna i växtodlingen eftersom den oftast ger bra avkastning och dessutom inte behöver några större insatser utöver utsäde, sådd och ogräsreglering.
Graderingsresultaten visade tydligt att Alexia har haft de största angreppen av chokladfläcksjuka medan Julia drabbades i betydligt lägre grad. De sortblandningar som innehöll Alexia drabbades också i större utsträckning än de blandningar som innehöll Julia. Hur skörden påverkades av angreppen är svårt att säga då det inte fanns något tydligt samband mellan graderingsresultat och skördemängd på mer än en lokal, Alnarp, där angreppen av chokladfläcksjuka också var som högst. Där kunde man se ett svagt negativt samband mellan skörd och grad av angrepp.
Sammanfattningsvis har resultaten visat att åkerböna är en gröda som anses värdefull och odlingssäker av de Halländska lantbrukare som deltagit i studien. När det gäller chokladfläcksjukan visar den här studien att sjukdomens påverkan på fröskörd inte är nämnvärt stor förutsatt att angreppet inte kommer tidligt på säsongen och blir väldigt omfattande.