Medverkan
lokalt engagemang för ett hållbart samhälle
Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang. Arbetet utgår från planerarens perspektiv och behandlar medverkan relaterat till det att bo. Genom två fallstudier har vi identifierat faktorer som påverkar människors engagemang och deras grad av medverkan. Denna identifikation baseras på intervju-undersökningar med centrala aktörer och boende i respektive område. Svartlamoen i Trondheim, Norge, är ett alternativt bostadsområde med ca 200 invånare. Området var tidigare planlagt för industri och de gamla trähusen från 1800-talet skulle rivas. De boende protesterade och startade en kamp för bevarande, vilken pågick under åtta år. 1998 vann de boende kampen och en ny detaljplan, s.k. reguleringsplan, utarbetades i samråd med de boende. Svartlamoen är definerat som ett stadsekologiskt försöksprojekt där Agenda 21 har en central plats. De boende ansvarar själva för förvaltningen av området och planbestämmelserna framhäver de boendes rätt till delaktighet i alla beslut rörande området. De boende är organiserade efter en platt struktur där alla beslut fattas gemensamt under boendemöten. Augustenborg i Malmö, Sverige, är ett hyreshusområde som härstammar från 50- talets folkhemsbyggande. I området bor ca 3000 personer, med stor varaiation av nationaliteter. Bostadsområdet ägs och förvaltas av Malmö kommunala bostäder, MKB. 1997 startade projektet Ekostaden Augustenborg, där målet är att göra området till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Ekostaden är en del av den statliga satsningen på ekologisk omställning och ingår också i större internationella projekt. Genom projektet önskade man tillföra miljöförbättringar samt stärka områdets image, vilken blivit ganska negativt laddad. Ekostaden är ett samarbetsprojekt mellan alla aktörer i området och medverkan från de boende var en av premisserna i projektprogrammet. De genom fallstudierna identifierade faktorerna delas in i två kategorier, strukturella och psykologiska. De strukturella är mer övergripande och ser till politiskt system samt kommuners och andra aktörers organisationstruktur. Här presenteras tvärsektoriellt och lånsiktigt tänkande, integration och politiskt maktspel. En central plats har frågan om maktdelning. De psykologiska faktorerna ligger på en mer individuell nivå och behandlar begrepp som identitet, maktlöshet, problemerkännade och egen vinning. Identitet är ett centralt begrepp, där tillhörighet samt ansvar och ägandekänsla är viktiga underbegrepp. Vidare presenteras identifierade strategier, som ger exempel på hur man kan arbeta för att stärka medverkan och lokalt engagemang. Dessa relaterar till tidigare identifierade faktorer. Strategierna behandlar hur underbyggande av den sociala miljön och en identitetsskapande fysisk miljö, för att stärka tillhörigheten och de boendes relation till området, har betydelse för människors engagemang. Ansvarsfördelning för att undvika hierarkiska maktstrukturer är en annan strategi. Vidare beskrivs hur Agenda 21 kan användas som legitimitet för att satsa på medverkan och vilken betydelse goda kanaler för kommunikation och information har. Uppföjlning handlar om behovet av att få se resultat av sitt engagemang. I vissa fall kan en dold agenda, att man använder ett mål för att nå ett annat, vara ett sätt att få folk engagerade. Det är svårt hålla fram någon speciell och konkret strategi för hur man skapar och tar tillvara på lokalt engagemang, eftersom det är väldigt situationsspecifikt. Däremot kan man hitta åtgärder på en mer överordnad nivå, genom att påverka planerares tankesätt och hållningar. En samlad strategi för denna överordnade åtgärd är helhetligt tänkande. Genom att se alla påverkande faktorer och deras sammanhang kan man skapa planer ur ett bredare perspektiv, och bättre ta tillvara på de mänskliga resurser som finns i området.