With the collapse of the Soviet Union and the 9/11 attacks, the landscape of the freedom of religion has changed. The issues now facing freedom of religion varies greatly from the issues that the drafters of the universal declaration of human rights faced after World War II.In the light of the new issues that States face in the intersection of religion and societal interest, scholars have criticized the European Court of Human Rights to give too much leeway to the States in determining how the human rights should be implemented, by using the doctrine of margin of appreciation. Critics of the margin of appreciation claim that it is based on culture relativism and that the doctrine undermines the universality of the human rights. In order to decide if the margin of appreciation has indeed led to a relativization of the human rights I compared it to the jurisprudence of the UN Human Rights Committee and its use of the Syracusa principles. My conclusion is that the jurisprudence of the European Court of Human Rights cannot be considered to be based on culture relativism.

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder.

Syftet med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, är en garanti att offentliga medel används så effektivt som möjligt, att kommuninvånarna ska få ut mest värde av skattemedlen och inte bara för att myndigheter ska göra bra affärer. Detta genom en likvärdig konkurrens mellan leverantörer. Den offentliga upphandlingen ska präglas av icke diskriminering, likabehandling, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Bestämmelserna skiljer sig åt beroende om det gäller upphandling av varor, tjänster eller byggentreprenader. En tröskelvärdesberäkning måste alltid göras inför en upphandling för att fastställa vilka bestämmelser i LOU som ska tillämpas.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur anonyma vittnesmål fungerar i Sverige. Kan ett vittne enligt gällande lag vara anonym i en brottmålsprocess? Om inte, är då ett system med anonyma vittnesmål något som kan vara aktuellt. I arbetet har jag även undersökt hur anonyma vittnesmål behandlas utanför Sverige och främst enligt Europakonventionens reglering. Även vittnesskyddet för vittnen som känner sig hotade eller är rädda för repressalier i samband med en brottmålsprocess är kort belyst i arbetet.

Idag finns många möjligheter till att låna pengar, både på kortfristiga och längre kredittider. Ibland blir skulderna övermäktiga och kan inte längre hanteras. Då finns en möjlighet till sanering av skulderna, vilket innebär att gäldenären under vanligtvis en femårsperiod betalar av så mycket som möjligt på sin skuld och sen avskrivs resterande del av skulden. Uppsatsen har huvudsakligen tre delar och innefattar orsakerna till skuldernas tillkomst, översiktlig beskrivning av skuldsaneringslagen. Den tredje delen och tillika största delen behandlar huvudsyftet med arbetet vilket har varit att ta reda på vilken roll omständigheterna vid skuldernas tillkomst spelar för beviljande av skuldsanering.

Denna uppsats behandlar problematiken som uppstår när ett avtal skickas i via elektronisk post som blir oläsligt för mottagaren på grund av inkompatibilitet. Om ett meddelande är inkompatibelt, när ska det ha ansetts kommit fram till motparten? Uppsatsen börjar med att problematisera faktumet att avtalslagen är skriven med pappersbaserade dokument som utgångspunkt och att det därför finns en möjlighet att de lösningar som gäller för brev (t.ex. reglerna om förklaringsmisstag) inte är lika lämpliga vad gäller elektroniska meddelanden. På ytan torde det inte vara några problem, eftersom både en IT-utredning (SOU 1996:40) och den svenska doktrinen inom området mestadels tyder på att de skillnader som kan uppstå inte gör en särskild lagstiftning nödvändig.Efter analys av vad inkompatibilitet innebär framkommer det dock att det är ett fenomen som inte kan jämföras blint med liknande situationer där pappersbrev används.

När Sverige anslöt sig till den Europeiska Unionen blev EG-rätten en del av den svenska rätten. Ett av dagens viktigaste mål för EU är skyddet av miljön. För att skydda den biologiska mångfalden inom unionen har EU beslutat om att medlemsstaterna ska utse skyddsvärda naturområden. Meningen är att dessa naturområden ska skapa ett nätverk av skyddsvärd natur, så kallade Natura 2000-områden. I dessa områden gäller speciella skyddskrav.

Under operation Iraq Freedom uppvisades i media en bild av en snabb och tempofylldframryckning mot Bagdad. Denna bild kontrasterade mot den som normalt förknippas med USArmy och dess krigföring. Skulle denna bild kunna vara med verkligheten överrensstämmande?Har nya tankegångar och doktriner fått ett sådant genomslag att US Army anammatmanöverkrigföringens elementa och faktiskt nyttjar det, även på taktisk nivå? Har teori såledesblivit praktik?Syftet med denna uppsats är följaktligen att verifiera eller falsifiera en hypotes, utgående i frånatt amerikanska enheter ur US Army anammat manöverteorins nyckelbegrepp och numeraanvänder sig av manöverkrigföring på taktisk nivå och således lyckats implementera en ny teori ipraktiken. Detta har gjorts genom att genomföra en fallstudie av den tredje amerikanskainfanteridivisionen (mek) och dess agerande vid olika händelser från dess att framryckningenstartar i Kuwait den 20 mars och intill Bagdad faller den 9 april.Analysen visar att divisionens agerande under dessa studerade händelseförlopp i hög gradpräglades av manöverkrigföring och att förbandet följde gällande doktrin vilken i sin tur byggerpå hörnstenarna i manöverteorin.

Den amerikanska doktrinen FM3-24 beskriver hur en operation inom COIN-konceptet kan genomföras och hur befälhavaren kan använda doktrinen som stöd i genomförande och planering av operationer. Doktrinen är utvecklad med stöd av de lärdomar som amerikanska trupper dragit i 2000-talets konflikter i Irak och Afghanistan, och doktrinen används idag som stöd i de pågående insatserna. Under 1990-talets konflikt i Somalia fanns inte denna doktrin. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det kan spåras lärdomar redan från 1990-talets Somalia till utformandet av den nu utvecklade amerikanska doktrinen FM3-24. Resultatet visar att likheter finns i hur operationer enligt FM3-24 skall genomföras, dock är olikheterna de som är mest tydliga. Många av de steg som beskrivs i doktrinen har under insatsen avvikit helt eller vartefter insatsen fortskred. En orsak till det kan vara att amerikanska trupper under början av 1990-talet inte hade samma erfarenhet av COIN-insatser som de hade när doktrinen under 2000-talet utvecklades. I slutet av studien presenteras tänkta ?lessons learned? som kan vara bidragande till doktrinens utformning.  .

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bästa lokalisering skall väljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hänsyn till att människors hälsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvändning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som är bästa lokalisering, även av skälighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushållningsbestämmelserna.

Räckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgår inte tydligt av fördragstexten och en förståelse för dess tillämpningsområde kräver en undersökning av rättspraxis. Uppsatsens syfte är att klargöra tillämpningen av artikel 82 på marknader där ingen dominerande ställning existerar. Förstainstansrättens och EG-domstolens benägenhet att utvidga tillämpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgår av antalet fall rörande angränsande marknader. Det senaste målet var T-201/04, Microsoft v Commission, där Förstainstansrätten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgående, men nöjde sig med att bekräfta dess beslut. Även i den rättsvetenskapliga litteraturen är behandlingen av området tämligen begränsad, och bunden till målet C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Arbetsrätten omfattar bland annat de lagar och regler som gäller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anställningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anställningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) framgår det att arbetsgivaren ska uppge skäl vid en uppsägning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den här uppsatsen har därför varit att besvara frågan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning.