SyfteSyftet är att undersöka gällande rätt, befintlig lagstiftning och utifrån dessa se hur domstolen värderar gärningspersonens uppsåt. Jag vill även se hur uppsåtet i sin tur påverkar straffpåföljden. En komplikation jag även stötte på var vilken bestraffningsrätt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur är det förankrat i lagen, rättssäkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gällande rätt utifrån rättsdogmatiken, med utgångspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmänna rättsläran.Slutsats Jag kom fram till att det råder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillämpas är att anse som gällande rätt.

Efter problemdiskussion och presentation av syftet kommer en kort beskrivning av revisorn och den lagstiftning som revisorn måste följa. Vi beskriver de rekvisit som måste uppnås för att ansvar skall kunna krävas. Fortsättningsvis presenteras den del i revisionsverksamheten som utgör rådgivning. Denna typ av rådgivning är försäkrad genom revisorns obligatoriska ansvarsförsäkring. Koncentrationen ligger slutligen på den fristående rådgivningen.

Syftet med den här uppsatsen var att förklara vad samäganderätt innebär, dvs. vilka rättigheter och skyldigheter personer som äger fast egendom tillsammans har, och på vilket sätt samäganderättsförhållandet kan upplösas, samt vad det innebär att någon har fått en inskränkning i äganderätten genom ett förbud att överlåta sin andel, dels för honom själv och dels för de andra delägarna när man vill ansöka om försäljning av hela egendomen enligt samäganderättslagen. Den metod jag använt mig av vid författandet av denna uppsats har bestått av litteraturstudier i form av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Om två eller fler personer äger fast eller lös egendom tillsammans som de erhållit genom arv, gåva, testamente eller som de köpt anses de äga egendomen med samäganderätt. Delägarna kan rättsligt förfoga över sin ideella andel, men vid förvaltningsåtgärder som rör hela egendomen krävs samtliga delägares samtycke.

Huvudsyftet med uppsatsen är att närmare undersöka de tillämpningsproblem som uppstår utifrån den frivilliga skattskyldigheten på verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet är i vilken grad fastighetsägarnas ekonomi samt hyressättningen påverkas. Det är i huvudsak den rättsdogmatiska metoden som används, med gängse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jämställs med doktrin. För att få ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervärdesskatten påverkar ekonomin för hyresvärd och hyresgäst i ett mindre fastighetsbolag.Mervärdesskatt är en konsumtionsskatt och en såkallad indirekt skatt i den mening att den ska vältras över på slutkonsumenten, vilket när det gäller bostäder och skattefria lokaler är hyresgästen. Fastigheter är undantaget den generella mer-värdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstår i och med att fastighetsägaren inte får lyfta mervärdesskatt på t.ex.

2006 trädde den nya utlänningslagen i kraft. Ändringen innebar bland annat att undantagsbestämmelsen ?humanitära skäl? som begrepp ändrades till ?synnerligen ömmande omständigheter?. Dessutom fick undantagsbestämmelsen en enskild paragraf som regleras i utlänningslagen 2:5. Det är beräknat att en ny undantagsbestämmelse ska träda i kraft i juli 2014.

Uppsatsen utgår ifrån utvecklingen av reglementen på senare år, där mycket har hänt på grund av olika händelser i omvärlden som exempelvis berlinmurens fall, invasionerna av både Afghanistan och Irak i början av 2000-talet och politiska förändringar i omvärlden. Utvecklingen går att härleda till bland annat regeringspropositionen ?ett användbart försvar? och senaste utgåvan av Militärstrategisk doktrin.Undersökningen har sin grund i en kvalitativ analys av MSR6 (Marstridsreglemente 6 ? bataljon) och de stabiliserande uppgifter som återfinns där. Dessa uppgifter har sedan utifrån David Kilcullens teori om globalt uppror analyserats.Syftet är således att, med utgångspunkt i Kilcullens teori om ett globalt uppror, undersöka huruvida/i vilken omfattning Försvarsmaktens stabiliserande uppgifter i MSR6 går att använda mot teoribildningen i kontexten av en irreguljär konflikt.Undersökningen visar att uppgifterna många gånger går att använda mot teoribildningen med olika effekt som utgång. Vissa uppgifter påverkar inte systemet tillnärmelsevis lika mycket som andra beroende på vad de syftar till och hur de löses.

Konkurrensreglerna utgör en del av det svenska straffrättsliga systemet och utvecklingen av dessa regler har pågått parallellt med övrig straffrättslig utveckling, främst sedan införandet av SL 1865. Konkurrensreglerna påverkar i hög grad hur brottsliga gärningar bedöms och straffas. Ändå finns det relativt lite skrivet och reglerat i svensk doktrin, förarbeten och författning.Om domstolen vid bedömning av en viss händelse kommer fram till att flera brott har begåtts och att inga andra möjliga lösningar finns i lag eller praxis, skall den åtalade dömas till gemensamt straff för flera begångna brott och situationen är alltså sådan att den dömde döms i vad som kallas brottskonkurrens; ett gemensamt straff för flera brott.Jareborg och Leijonhufvud är överens om grundproblemet med konkurrensläran, nämligen att den ledning rättstillämparen får i förarbeten och motivvutalanden är allt för liten. Riskerna de ser är också relativt lika och det är främst att konkurrensfrågor, på grund av ovan nämnda svårigheter, i allt för låg utsträckning behandlas i svenska domstolar och att risken för ojämn rättstillämpning och dålig förutsägbarhet därmed får anses stiga. Gällande terminologi och metod däremot skiljer sig deras åsikter åt och det tydligaste exemplet rör subsidiaritetsklausuler och huruvida dessa över huvudtaget skall räknas till konkurrensläran eller inte..

Mellan 2004 och 2006 deltog ett svenskt mekskyttekompani som en del i FN-insatsen i Liberia, UNMIL. Uppsatsen syftar till att utreda hur det svenska kompaniet bidrog till uppfyllandet av den strategiska målbilden inom UNMIL 2004-2006 med hänsyn tagen till svenska direktiv, ordrar och incitament till att bidra till insatsen, samt att dra lärdomar utifrån detta. En fallstudie har använts för att studera verksamhet och erfarenheter från insatsen som sedan analyseras utifrån de olika mål och framgångsfaktorer som låg till grund för insatsen. Fallstudien baseras i huvudsak på slutrapporter från de svenska kontingenterna som verkade i UNMIL. Resultatet visar att det svenska kompaniet bidrog positivt till uppfyllnaden av UNMIL:s strategiska målbild och Regeringens incitament för deltagande men att brister fanns inom Försvarsmaktens direktiv, främst avseende interoperabilitet.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Mitt syfte med denna uppsats är att återge ändringar som enligt regeringens förslag till Ny försäkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsäkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsäkringslagen (KFL) men även av lagen om försäkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillämplig i de fall då KFL inte ger vägledning, bl.a. då det gäller tredje mans rätt enligt försäkringsavtalet. Försäkringsrätten har varit föremål för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikraftträdande år 1981.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på om det finns löneskillnader i Sverige mellan kvinnor och män. Vidare har det utretts vilka rättsliga förutsättningar om måste vara uppfyllda för att lönediskriminering på grund av könstillhörighet ska anses föreligga samt vad arbetsgivaren har för skyldigheter för att motverka lönediskriminering.För att uppnå syftet har den traditionella juridiska metoden används där lagar, förarbeten, rättspraxis och doktrin har studerats. För att en arbetstagare ska kunna påstå sig ha blivit lönediskriminerad på grund av könstillhörighet krävs det att rekvisiten missgynnande och jämförbar situation är uppfyllda. Det påstådda missgynnandet måste dock ha ett samband med diskrimineringsgrunden könstillhörighet. Vid utredning om förekomsten av lönediskriminering ska det göras en jämförelse med hur en annan arbetstagare blivit behandlad eller skulle behandlas i en jämförbar situation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera svårigheter, risker och möjligheter angående den kompletterande normgivningen som tillämpas vid periodiseringsfrågan.Metod: I uppsatsen används en kvalitativ ansats för att uppfylla det formulerade syftet. En rättsfallsstudie anses ge den bästa utgångspunkten för att svara på problemställningen. Denna rättsfallsstudie har gjorts på fem prejudicerande rättsfall. Utöver denna empiriinsamling har referensramen utvecklats genom en rättsdogmatisk metod ur ett företagsekonomiskt perspektiv med hjälp av gällande rätt, doktrin och vetenskapliga artiklar.Resultat: Studien visar att realisationsprincipen och rättspraxis har den största inverkan för argumentationen vid domsluten. Principerna måste sättas i ett sammanhang för att möjliggöra att beslut kan fattas i varje enskilt fall.

Sveriges försvarsmakt skall verka som en dämpande kraft i nära samarbete med andraeuropeiska länder inom ramen för EU Headline Goals. Om en inom- eller mellanstatligkris skulle inträffa efter 2008 inom en radie på 6000 km från Bryssel kommer svenskaförband att använda nya metoder för krigföring vilka är under utveckling inom EU ochNATO.I uppsatsen analyseras Effects Based Operations påverkan på den svenska doktrinen förgemensamma operationer syftande till att ta fram möjliga principer för hur nyaförsvarskoncept bör påverka svensk doktrin.En kvalitativ innehållsanalys har valts för att uppnå syftet med uppsatsen. Metoden harvarit en kombination mellan textanalyser och semistrukturerade intervjuer i syfte att få enbred bild av EBO och dess påverkan på DGO.Uppsatsens resultat pekar på att doktrinarbetet står under stark påverkan av nya konceptvilket gör att försvarsmakten ständigt måste förhålla sig till detta på ett formaliserat sätt.Resultatet visar också att DGO innehåller stora drag av ett effekttänkande men attbegreppsapparaten inte är samstämmig med EBO.De viktigaste förändringarna i ett doktrinarbete inför 2008 bör innehålla några av de delarsom konsituerar EBO på ett tydligare sätt. Tankesättet kring effektänkandet finnsnärvarande men det är terminilogin kring EBO som saknas..

Försvarsmakten har i dokumenten Försvarsmaktens Utvecklingsplan 2010-2019 uttryckt att förmåga tillgemensamma operationer, inom ramen för behovsanpassade och tillfälligt sammansatta stridsgrupper,skall utvecklas inom de närmaste åren. Detta finns även uttryckt i Verksamhetsuppdraget för 2009 därgemensamma operationer särskilt skall uppmärksammas på övningar inom ramen för den territoriellaintegriteten. I Verksamhetsuppdraget finns detta med som en punkt i den operative chefensprioriteringslista, detta torde innebära att antalet övningar, där förmågan till gemensamma operationersärskilt övas, borde vara ett par stycken. Så är dock inte fallet. De övningar som genomförs inommarinen i kustnära områden samordnas inte med markstridskrafterna alls, däremot samordnas merövningar med flygstridskrafterna.

Denna uppsats avhandlar de taktiska grundprinciperna och slagen vid Tannenberg och Somme under första världskriget. Syftet med uppsatsen är att utreda vilka taktiska grundprinciper som användes vid dessa slag samt med hjälp av dessa försöka ge en förklaring till dess utgång.De taktiska grundprinciperna är hämtade ur Doktrin för markoperationer, vilket skall ge en förklaring till huruvida dagens svenska version av dessa kan appliceras på gårdagens slag.Den metod som legat till grund för arbetet är fallstudier baserade på en litteraturstudie. Fallstudierna medför att en djupare analys och beskrivning av händelseförloppen kan ges än om längre epoker i första världskriget skulle ha avhandlats.Arbetet är uppdelat i en inledning, där det ovannämnda är beskrivet. Därefter följer en avhandling där teorin kring de taktiska grundprinciperna beskrivs samt fallstudierna redovisas. Därefter kommer en analys där teorierna appliceras mot fallstudierna.