Med besittning avses i juridisk mening att någon faktiskt och rättsligt kontrollerar egendom, vilket inbegriper att det hos besittaren finns en vilja att besitta egendomen. Rättsfaktumet besittning ges långtgående rättsföljder inom såväl sakrätten som straffrätten, varför det är intressant att utreda vilka omständigheter som konstituerar besittning inom respektive rättsområde. Vidare har detta betydelse för besittningsbegreppets innebörd då besittaren är en juridisk person. Förfäktar man att en juridisk person har en rättskapande vilja medför det att rekvisiten för att en juridisk person skall anses utöva besittning är desamma som en fysisk dito. Anser man däremot att en juridisk person endast är en fiktiv skapelse, utan vilja, förutsätter detta att en fysisk ställföreträdare utövar besittning för den juridiska personen, vilket i sin tur borde leda till att rekvisiten för att en juridisk person skall räknas som besittare i juridisk mening väsentligen skiljer sig från dem som gäller för fysisk persons besittning.

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet..

Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersätta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens värde eller återlämna det mottagna objektet. Samt i viss mån, bör bolaget ha sakrättsligt skydd gentemot mottagarens borgenärer? Dessa är de grundläggande frågor som jag har för avsikt att besvara.Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka framföra en nyanserad diskussion angående den aktiebolagsrättsliga återbäringsregeln och dennas tillämpning. Jag menar att den tillämpning som regeln har idag inte nödvändigtvis måste vara den mest lämpliga och det kan tänkas att en alternativ tillämpningsmetod skulle kunna vara mer lämplig.Metod: Jag har för avsikt att tillämpa en teleologisk metod på uppsatsen för att utifrån detta kunna resonera angående vilken tillämpning som vore den lämpligaste angående den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer även läggas upp så att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mått av egen analys även i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel där jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen.Resultat: Efter att ha resonerat utifrån aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillämpade metoden vid återbäring, nämligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller är lika effektiv som en värdeersättningsmodell..

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning. Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut.

Avtalsfrihet och pacta sunt servanda benämns ofta som avtalsrättens grundpelare. Det innebär att parterna är fria att själva utforma inbördes prestationer och skyldigheter i avtal och att bundenhet att fullfölja avtalet uppstår. En jämkning av avtalsvillkor innebär i många fall att dessa grundprinciper inskränks varför uppsatsen behandlar principernas ställning och skyddsvärde.Denna uppsats har till syfte att utreda räckvidden för en i avtal stadgad ansvarsbegränsning. Utredningen görs dels genom en genomgång av den proposition generalklausulsutredningen resulterade i och som förelåg införandet av oskälighetsbegreppet i 36 § AvtL, vari tillämpning för jämkning av avtalsklausul möjligen kan finnas, dels genom en sammanställning för vad som föreskrivs i rättspraxis och doktrin.En skiljedom, som klandrades och därför blev offentlig, visar hur skiljemännen valde att tillämpa 36 § AvtL för att jämka en avtalad klausul om ansvarsbegränsning och istället göra en skadeståndsbedömning delvis utifrån skadeståndsrättsliga principer.I uppsatsen utreds under vilka förutsättningar en eller flera klausuler kan jämkas och redogör för hur ett jämkningsförfarande generellt går till och analyserar vad ett eftersträvansvärt förhållandesätt till en faktor som tecknad ansvarsförsäkring är. Vidare utreder uppsatsförfattarna huruvida en ansvarsförsäkring hos part kan påverka utfallet av bedömningen i skadeståndsrättsliga frågor.

Detta arbete handlar om arbetsplaner inom minerallagen. En arbetsplan är en planering i skriftlig form som förtydligar ett undersökningsarbete gällande tid, plats, material med mera. En prospektör måste alltid ha en arbetsplan för att få utföra undersökningsarbete i syfte att påvisa mineralfyndigheter inom ett visst område. Om allt går som det ska kan mineralfyndigheten sedan komma att utvinnas i en gruva. Förförandet med arbetsplaner är ett av exploateringsprocessens många moment och dessutom relativt nytt i svensk minerallagstiftning.

I början av 1950-talet utvecklades en idé att flottan skulle bli lättare. Detta berodde delvis på ekonomiska faktorer samt att flottans större system såsom pansarskepp började bli föråldrade. Den tekniska utvecklingen bidrog även till att system som radarn gjorde intrång. Sjömålsroboten och den trådstyrda torpeden kunde skjutas från mindre plattformar vilket gjorde det möjligt med en lättare flotta. Hotet vid denna tid sågs som Sovjetunionen.

Sakrätten är ett rättsområde som är sparsamt reglerat i svensk lag. Vad som gäller i de sakrättsliga konflikterna är huvudsakligen reglerat i praxis och doktrin. När det gäller aktiebolag som är inblandade i sakrättsliga konflikter med en kontrahents kontrahent eller med en kontrahents borgenärer, är rättsläget tämligen oklart. I denna uppsats ämnar jag lämna en redogörelse för huruvida jag anser att ett aktiebolags rätt att återfå egendom på grund av en värdeöverföringsmottagares eller en kontrahents återbäringsskyldighet bör vara sakrättsligt skyddat och därmed om ogiltighet bör ha sakrättsliga verkningar. Frågan om det finns ett sakrättsligt skydd är likställd med frågorna om det existerar en vindikationsrätt eller en separationsrätt hos bolaget.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Det har stor betydelse för ägare i fåmansföretag om deras andelar anses vara kvalificerade. Det är därför ett väsentligt gränsdragningsproblem inom juridiken att avgöra om en person har varit eller är verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av förarbeten, lag, doktrin och praxis klargöra innebörden av begreppet verksam i betydande omfattning, och vad som är avgörande vid denna bedömning. För att analysera uppsatsens problem kommer den rättsdogmatiska metoden att användas.Det grundläggande syftet bakom reglerna, att förhindra att arbetsinkomster tas ut i inkomstslaget kapital till en lägre beskattning, anses vara det väsentligaste vid bedömningen om en person ska anses verksam i betydande omfattning. Detta tillsammans med uttalandet i förarbetena, att arbetsinsatsen ska ha stor betydelse för vinstgenereringen i företaget, bildar grunden för bedömningarna.

Syftet med denna uppsats är att klargöra om bestämmelsen om befordringsfel i 32§ 2st. AvtL kan tillämpas på kommersiella avtal som sluts via e-post. Bestämmelsen tar enligt ordalydelsen sikte på när en viljeförklaring förvanskas till följd av telegrafering eller genom ett bud. Vid avtalsslut som sker via e-post anses parterna komma i direkt kontakt och då försvinner det som lagstiftaren ämnat, d.v.s. att felet inte berott på avsändaren själv.Av praxis framgår det att bestämmelsen om befordringsfel sällan åberopas för fel som uppkommer under befordran.

I denna studie utreds föräldraansvaret i 3 kap. 5 § skadeståndslagen, som infördes 2010.Regeln innebär att föräldrar kan bli skadeståndsskyldiga för skador som deras barn orsakar genom brott. Då regeln är förhållandevis ny, är dess faktiskaanvändningsområde inte särskilt utrett genom praxis och doktrin. Till skillnad mot skadeståndsrättens huvudsakliga reparativa syfte, infördes föräldraansvaret med ett preventivt syfte. Syftet med studien är dels att utreda lagregelns tänkta och faktiska funktion, men framför allt att klargöra om, och i så fall hur, tredje mans möjlighet till ersättning påverkas av regeln.En skadelidande tredje man hade redan tidigare en möjlighet att utfåskadeståndsersättning av föräldern, genom att hävda att denne brustit i sitttillsynsansvar.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rättsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrättsliga lagstiftningen. Vidare är även det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger på en särbehandling av unga. Unga skall i första hand få hjälp och stöd innan de utsätts för åtgärder av rättsväsendet.

Inom EU upprätthålls en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Friheterna innebär att all diskriminering på grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rättens företräde framför nationell lagstiftning när regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begränsande för någon av dessa friheter måste reglerna rättfärdi-gas eller ändras. Rättfärdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste åren utvecklats efter EU-rättens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som änd-rade förutsättningarna för rättfärdigandet av begränsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i år uppdaterades anståndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) krävs för att en uppsägning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger både vid en uppsägning på grund av arbetsbrist och vid en uppsägning av personliga skäl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstå frågor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats är att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begränsa omplaceringsansträngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.