Uppsatsen huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur lagstiftningen är rustad för den tekniska utvecklingen. Arbetet har visat på samspelet mellan grundlag och allmän lag som reglerar Internet som kommunikationsform och skyddet för de yttranden som framförs där. Fokusen i arbetet har legat på hur IT-brottslighet förebyggs och motverkas. Sedvanlig juridisk metod, med studier av lag, doktrin, praxis och förarbeten har använts. Arbetet fick även i viss mån ett EU- perspektiv då EU-rättslig reglering med fokus på informationsteknologin och IT-brott har implementerats i Sverige.

Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur den lagstadgade rättigheten, personlig integritet, kan samverka eller inte verka tillsammans med det nya sättet att publicera kreditupplysningar via Internet. Författarna har tagit sin utgångspunkt i begreppet kränkning av den personliga integriteten för enskilda personer. Utredningen är baserad på en avvägning av begreppet mot viktiga samhällsintressen och kravet på effektivitet inom kreditupplysningsområdet. Arbetet har utförts genom en studie av de lagar, förarbeten, praxis och doktrin som finns på området. Författarna har använt sig av Internet då det är ett modernt sätt att tillhandahålla sig information.

Arbetet i den här rapporten har koncentrerats på att ta fram vad som i nuläget är gällande rätt i strandskyddsbestämmelserna. Vi har använt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lägga alltför stor vikt vid källor som tillkommit innan år 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förändrat utseendet på lagrummen. Vi har undersökt hur det är tänkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frågor och hur strandskyddsfrågorna har skötts innan lagändringarna infördes. Vi kan konstatera att den ändrade lagstiftningen kommit att innebära vissa förbättringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Syftet med uppsatsen, att fastslå konsumentkreditlagens ändamål, analysera detta ändamål samt undersöka de rättsekonomiska effekterna lagen får har uppnåtts genom en rättsekonomisk analys samt genom studier av förarbeten, lag och doktrin. Formellt sett har lagstiftningen syftat till att stärka konsumentskyddet samt att lagharmonisera mot EG-rätten. Ur ett rättsekonomiskt perspektiv hade lagen som ändamål att bromsa överskuldsättningen, definiera, skydda samt upprätthålla rådigheter/rättigheter, stoppa finanskrisen och få fart på samhällsekonomin. Konsumentskyddet innefattade skydd av följande rådigheter: avtalsrätten, marknadsrätten, obligationsrätten. Även näringsidkarna skyddades genom marknadsrättsliga och näringsrättsliga regleringar.

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot NATO doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och NATO. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin.Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som NATO doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst.

Syftet med denna uppsats är att belysa vad vi har för vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet är tillräckligt med tanke på de eventuella hot som kan förekomma mot vittne i samband med förundersökningar och rättegångar. Titeln på uppsatsen är ?Vittnesskydd?. Syftet är också att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sätta rättssäkerheten ur spel, eller om det finns någon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har använda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka bestämmelser i minerallagen, plan- och bygglagen samt miljöbalken som berör varandra under processen att söka och erhålla undersökningstillstånd och bearbetningskoncession för koncessionsmineraler. Minerallagen är den lagstiftning som reglerar utvinningen av koncessionsmineraler i Sverige och är en lagstiftning med en lång historik. Gruvnäringen i Sverige sträcker sig tillbaka till 1200-talets bergsbruk och med tidens gång har minerallagen utvecklats till den lagstiftning som gäller idag, en koncessionsrättslig minerallag med inslag av inmutningsrätt. Utgångspunkten var att undersöka hur en gruvverksamhet kan bedrivas inom ett område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Undersökningen utfördes enligt traditionell juridisk metod, det vill säga genom studier av lagstiftning, förarbeten och doktrin.

I denna uppsats har kränkningsbegreppet inom skadeståndsrätt blivit utrett avseende dess innebörd, funktion och oklarheter. Syftet har varit att sammanställa en klar bild av kränkningsbegreppet i förhållande till skadeståndslagen samt att utreda de svårigheter av att ersätta något som är oersättligt, lagens krav på orsakssamband samt huruvida syftet för kränkningsersättning stämmer överens med det övergripande syftet för skadestånd. Arbetet är av deskriptiv art med vissa kritiska och jämförande inslag. Domstolspraxis har fortlöpande behandlats i syfte att göra exemplen levande och lättförståeliga. Uppsatsens syfte och dess frågeställningar har blivit uppfyllda med hjälp av lagtextstudier, propositioner, praxis samt relevant doktrin.

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). Länderna har historiskt mycket gemensamt men har också olika utgångspunkter för sina respektive säkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jämförs ländernas förutsättningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen används Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrån strategiska och doktrinära nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i ländernas syn på sjömakt.Den svenska utgångspunkten för sjömakt är global där den finska utgångspunkten är terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

I denna uppsats behandlas frågan om äganderätt till mineraler. Uppsatsens syfte är att mot bakgrund av fastighetsbegreppet utreda hur synen på äganderätt till mineraler ser ut i Sverige och om senare förarbeten medfört att frågan blivit mer oklar. Metoden är baserad på den rättsdogmatiska metoden. Tillgången till doktrin och praxis har varit starkt begränsad och utredningen är därför främst baserad på förarbeten. I uppsatsen läggs särskild vikt på principuttalanden från lagstiftaren.

Resuméav examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsäkringsfallet NJA 2006 s 721Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett trafikförsäkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i åtanke undersöks ett antal teoretiska spörsmål, nämligen: Vad är det som ska bevisas i ett mål? Vem ska bevisa? Hur mycket räcker det att bevisa för att vinna ett mål? Med kunskap om de teoretiska frågorna genomförs vidare även en omvänd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fått uttryck i fallet Anna och på vilket sätt detta har skett. Slutligen genomförs även en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall.

Problemformulering: När ett aktieägartillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller tillskottet.Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av praxis och doktrin.Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägartillskott.Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran..

BakgrundSedan början av nittonhundratalet har Storbritannien varit delaktig i flertalet COIN-operationer.Deras erfarenheter har bidragit till att de numera räknas som en framstående nation inom justCOIN. Undersökningen handlar om Irland 1916-1922 och Storbritanniens agerade i förhållande tillden nuvarande brittiska COIN-doktrinen.SyfteUndersökningen skall klargöra, utifrån den nuvarande brittiska doktrinen, vilka skillnader ochmisstag Storbritannien begick under början av nittonhundratalet på Irland i förhållande till dennuvarande COIN-doktrinen.MetodUndersökningen är teorikonsumerande och delar upp teorin i variablerna mål, medel och metod.Dessa jämförs mot analysenheter som utgörs av tre tidsepoker från det anglo-iriska kriget.SlutsatserUndersökningen påvisar att Storbritanniens agerande på Irland i början av nittonhundratalet skildesig markant mot vad den nuvarande doktrinen förespråkar. Framförallt i mängden våld somnyttjades..

Den här uppsatsen utreder frågan vilka möjligheter kommunen har att allmänt främja näringslivet i kommunen enligt 2 kap 8§ kommunallagen(1991:900). Enligt 2 kap 8§ kommunallagen får kommunen vidta åtgärder för att allmänt främja näringslivet. Stöd till enskilda näringsidkare får bara ske om det finns synnerliga skäl. Bestämmelsen i 2 kap 8§ kommunallagen grundar sig på praxis som Högsta förvaltningsdomstolen (f.d. Regeringsrätten) har arbetat fram under ett stort antal år.

Den svenska Försvarsmakten har tagit steget från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Detta har medfört att svenska enheter får verka i olika konfliktnivåer. Detta möjliggör också för svenska enheter att få verka i en konflikt inom en irreguljär kontext, som exempel Afghanistan. Uppsatsen syftar till att jämföra huruvida den svenska insatsen arbetar likt den amerikanska doktrinen FM3-24, detta kopplat till genomförandet av operationen. I uppsatsen beskrivs det femte kapitlet, genomförande av operationer ur FM3-24.