Sök:

Sökresultat:

397 Uppsatser om Doktrin för luftoperationer - Sida 11 av 27

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncerner

Titel: InternprissÀttning ? skattekonsekvenser av internprissÀttning i multinationella koncernerProblem: BeskattningsÄret 2007 infördes en regel med krav pÄ att företag i intressegemenskap mÄste dokumentera grunden för sin internprissÀttning. Organisation for Economic Co-Operation and Develoment har givit ut en samling rekommendationer kring detta. Denna samling behandlar dels förkommande dokumentationskrav men Àven modeller för hur internprissÀttning skall upprÀttas. OvanstÄende har utmynnat i följande frÄgor.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering och anstÀllningsskydd: Vid drog- och annan missbruksproblematik

Vid uppsÀgning av personliga skÀl finns det en tro hos arbetsgivare att det Àr omöjligt att sÀga upp en anstÀlld. Syftet med denna uppsats var att utforska vilket ansvar arbets-givaren har gentemot en anstÀlld som har drog- och alkohol problematik, genom lagtext, föreskrifter, domstolspraxis och doktrin. Arbetsgivaren har en rehabiliteringsskyldighet, enligt Arbetsmiljölagen och SocialförsÀkringsbalken. Arbetsmiljölagen Àr en resultatin-riktad ramlag vars syfte Àr att förebygga ohÀlsa och olycksfall i arbetet, samt uppnÄ en god arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger pÄ arbetsgivaren.

Problem med rÀttighetslösningar vid tredimensionell fastighetsbildning : fastighetsÀgarnas perspektiv

Sedan 1 januari Är 2004 finns möjlighet att ny- och ombilda tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen. NÀr tredimensionella fastigheter och fastighetsutrymmen bildas mÄste nödvÀndiga rÀttigheter tillförsÀkras som fastigheten behöver för att fungera pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt. Vilka rÀttighetslösningar som ska vÀljas för att detta krav ska vara uppfyllt, Àr enligt propositionen upp till lantmÀtaren att avgöra. Dock föreslÄr lantmÀteriet att sakÀgarnas önskemÄl bör ges stor betydelse. Hur rÀttighetsfördelning ska ske har varit oklart sedan lagstiftningen kom.

LagrÄdet : - Maktdelning och Judikalisering -

Huvudsyftet med detta rÀttsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrÀtt i allmÀnhet och konstitutionell rÀtt i synnerhet, var att öka förstÄelsen för judikaliseringsprocessen med LagrÄdet som fokus. Studien bygger pÄ rÀttsdogmatisk metod: dÀr lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad LagrÄdet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förÀndrats över tid. LagrÄdets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfÀstas som sÄdan i den nya regeringsformen frÄn 1974. Författningen sanktionerar suverÀn statsmakt och implicerar ett avsteg frÄn den rÀttssÀkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning.

Uppdragstaktik : att leva som vi lÀr

Uppdragstaktiken har under mÄnga Är varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vÄr MilitÀrstrategiska doktrin frÄn 2002 sÀger att vi ska tillÀmpa ochsom mÄnga av oss officerare, pÄ olika nivÄer anser sig tillÀmpa. Min erfarenhet frÄnFörsvarsmakten visar att vi inte alla gÄnger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lÀr. Detta mÄste bero pÄ nÄgonting och syftet med uppsatsen Àratt undersöka huruvida det svenska sÀttet att tolka uppdragstaktik mÄste omformuleras ochinom vilka Àmnen uppdragstaktik ska utbildas i med hÀnsyn till andra förÀndringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frÄgor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillÀmpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna pÄ en samstÀmmig syn att det behövs bÄdeklargöranden och Àndringar inom den militÀra utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstÄ och tillÀmpa uppdragstaktik pÄ ett optimalt sÀtt.

Att leda : En studie om svensk samtida ledningsvetenskap och Försvarsmaktens doktrinutveckling

De teoretiska grundstenarna för en framgÄngsrik ledning beror bl.a. pÄ koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga omrÄdet och Försvarsmaktens doktrinÀra utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pÄgÄr utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utÄt- och inÄtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den MilitÀrstrategiska doktrinen till att bli mer anvÀndbar och koordinerad i takt med en förÀndrad omvÀrld.Studiens syfte Àr att kartlÀgga om den doktrinÀra utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förstÄelse samt medvetenhet för vad som krÀvs av den MilitÀrstrategiska doktrinen för att uppnÄ en framgÄngsrik ledning.Resultatet visar pÄ en positiv utveckling inom ett antal omrÄden; miljön dÀr militÀra effekter ska uppnÄs och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förstÄelsen för sjÀlva uppdraget. Vidare visar studien pÄ behovet av fortsatt doktrinÀr utveckling av omrÄdet ledning i nÀra samarbete med svensk forskningen inom omrÄdet..

TvÄ sÀkerhetsrÀtter - sakrÀttsliga brÀnnpunkter i internationell privatrÀtt

SakrÀtten reglerar tredjemanskonflikter över egendom, och en del av sakrÀtten Àr olika sÀkerhetsrÀtter. SÀkerhetsrÀtterna tjÀnar sitt syfte genom att sÀkerstÀlla vÀrdet hos sÄld egendom och anvÀnds flitigt inom handeln idag. Konflikter inom beskrivet Àmne uppstÄr frÄn tid till annan och avgörandena skiljer sig Ät, eftersom Àmnets karaktÀr Àr komplicerad. Vad hÀnder dÄ handeln sker internationellt och att det i sjÀlva verket handlar om ett avbetalningsköp som pÄ ett eller annat vis hamnat utanför landets grÀnser? Vilken lag ska tillÀmpas och vad har det för effekt pÄ resultatet? OmrÄdet som detta rör Àr inte reglerat i lag och dÀrför Àr de viktigaste kÀllorna praxis och doktrin.

Surrogatmoderskap: Ett oreglerat förbud i svensk rÀtt

Surrogatmoderskap Àr idag inte tillÄtet i svensk rÀtt Àven fast det inte finns nÄgot explicit förbud mot surrogatmoderskap i svensk lagstiftning. Undersökningar pekar dock pÄ att sÄdana arrangemang ÀndÄ förekommer, bÄde i Sverige och utomlands. Syftet med denna uppsats var dels att kartlÀgga vilka rÀttsliga komplikationer som kan komma att uppstÄ i de fall en surrogatmoder anlitas i strid med svensk rÀtt, dels att undersöka hur detta oreglerade förbud förhÄller sig till principen om barnets bÀsta enligt FN:s Barnkonvention. Uppsatsen har en komparativ ansats dÀr betydelsen av barnets bÀsta ligger i fokus för jÀmförelsen. Denna undersökning har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, utredningar, artiklar och doktrin samt FN:s barnkonvention.

Kriget mellan Hizbollah och Israel 2006 : framgÄng genom krigföringens grundprinciper?

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna frÄn historien visade pÄ att Israel borde kunna gÄ segrande ur kriget, men utgÄngen blev en annan. Hizbollah nÄdde framgÄng och Israel misslyckades med sin militÀra kampanj trots övertag i luften och i militÀra resurser.För att förstÄ hur Hizbollah nÄdde framgÄng i kriget utifrÄn militÀrteoretiskt perspektiv sÄ har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar pÄ att genom sitt agerande sÄ uppnÄdde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskningž handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgÄng i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Kommunal stödgivning : Kommunens kompetens och begrÀnsningar vid indi-viduellt riktat stöd till enskilda nÀringsidkare

Sverige Àr indelat i kommuner och landsting, vilka pÄ demokratin och den kommunala sjÀlvstyrelsens grund sköter de angelÀgenheter som anges i kommunallagen. Dessa angelÀgenheter mÄste rymmas inom ramen för den kommunala kompetensen för att anses utgöra en kommu-nal angelÀgenhet. Denna uppsats har som syfte att undersöka denna kompetens och vilket rÀttsligt utrymme kommuner ges nÀr de enligt 2 kap. 8 § 2 st. KL riktar individuellt stöd till enskilda nÀringsidkare.I uppsatsen anvÀnds den traditionella rÀttsdogmatiska metoden.

Genomsyn vs Skatteflyktslagen - Strider Skatteverkets genomsyn mot legalitetsprincipen?

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Skatteverkets genomsyn strider mot legalitetsprincipen. Detta realiseras med hjÀlp av frÄgestÀllningar i vÄr problemformulering.Vi har i studien anvÀnt oss av en rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att vi har tolkat gÀllande rÀtt utifrÄn lag, förarbeten, rÀttspraxis samt doktrin.FörutsÀttningen vid beskattning kan ses som att skatt endast kan uttagas med stöd av föreskrifter i lag, det vill sÀga nullum tributum sine lege. NÀr Skatteverket inte kan anvÀnda sig av Skatteflyktslagen, faller man tillbaka pÄ genomsyn. I vissa rÀttsfall har vi Àven sett att man i första hand anvÀnder sig av genomsyn, innan man tar till Skatteflyktslagen. Beslut som grundas pÄ genomsyn fattas snabbare och enklare av Skatteverket, medan skatteflykt av rÀttssÀkerhetsskÀl prövas av LÀnsrÀtten.I vÄr uppsats har det framkommit olika alternativ till att ÄtgÀrda problematiken med genomsyn.

Fall Gelb : En analys av Armégrupp A:s framgÄngar utifrÄn teorin om de grundlÀggande förmÄgorna

I samband med anfallsoperationen mot VÀsteuropa 1940 uppnÄdde de tyska förbanden stora framgÄngar pÄ samtliga nivÄer. Operationens benÀmning var Fall Gelb och dess framgÄngar var anmÀrkningsvÀrda för att de vanns över en allians dÀr bland annat Frankrike ingick, som vid denna tid hade en av vÀrldens absolut starkaste arméer.Den tyska taktiken har i efterhand fascinerat militÀra analytiker och den exemplifierar delvis den manöverteori som svenska Försvarsmakten i dag skall tillÀmpa enligt doktrin.Syftet med denna uppsats Àr att med utgÄngspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundlÀggande förmÄgorna (skydd, underrÀttelse och information, verkan, ledning, uthÄllighet samt rörlighet) identifiera orsaker till de tyska operativa framgÄngarna. Analysen berör Armégrupp A:s anfall djup intill Atlantkusten via Ardennerskogarna och den befÀsta floden Meuse. HÀndelseförloppet utspelades den 10 ? 20 maj 1940.Analysen pÄvisar att Armégrupp A prÀglades av en balans mellan de olika förmÄgorna.

UpprorsbekÀmpning eller stabiliseringsoperationer? : en jÀmförelse med stöd av amerikanska doktriner

Begreppen upprorsbekÀmpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat Àmne i den dagsaktuella militÀrteorin. BÄdabegreppen förefaller anvÀndas för en och samma typ av operation. Erfarenheter frÄn Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de tvÄ begreppen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekÀmpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nÄ syftet utgörs av enjÀmförande studie av amerikanska doktriner.

The battle of the forms

NÀr tvÄ parter sÀnt varandra sina respektive standardavtal, utan att nÄgon av parterna protesterat mot innehÄllet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstÄr konflikten the battle of the forms. Det Àr denna situation som vÄrt arbete behandlar. VÄrt syfte har varit att med hjÀlp av olika utlÀndska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rÀttspraxis att anvÀnda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har anvÀnt oss av en deskriptiv metod.

Vi och islam : En kritisk diskursanalys av debatten kring islam och muslimer i media

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 Àr en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig nÀr islam och muslimer kommer pÄ tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framstÀlls genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska vÀrderingar och borde sÄledes hÄllas pÄ avstÄnd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjÀlp utifrÄn. Slöjan och andra muslimska kvinnors klÀdesplagg tillskrivs politiska vÀrderingar och betraktas som nÄgonting pÄtvingad.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->