Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Titel: ?Att likna eller att våga skilja ut sig från konkurrenterna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Larsson & David WiklanderHandledare: Per-Arne WickströmDatum: Augusti 2013Syfte: Syftet är att kvalitativt undersöka likformigheten hos Sveriges största arkitektföretag, exemplifierat genom Tengbomgruppens totala värdeerbjudande.Metod: Studien är en fallstudie av ett arkitektföretag med kvalitativ ansats. Empiriska data består av information om sex större arkitektföretag som är tillgängligt på internet samt djupintervjuer och skriftligt material från det specifika fallföretaget. Vi har också samlat litteratur och forskning utifrån både ett modernt och ett traditionellt perspektiv för att kunna beskriva studiens teoretiska referensram samt relevant forskning rörande ett totalt värdeerbjudande för arkitektföretag. Resultat & slutsats: De största arkitektföretagens totala värdeerbjudanden i Sverige befinner sig i en likformig inramning med klientlojalitet som grundsats. Alla är diversifierade i form av en ?allt för alla?-strategi, samtidigt presenterar de en lågmäld differentiering inom deras värdeerbjudanden.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna uppsats visar att ba?de svenska och danska la?rarstudenter utan erfarenhet av isla?ndska har sa? pass mycket fo?rkunskaper med sig fra?n sitt eget modersma?l, att de kan fo?rsta? det va?sentliga av inneha?llet i enklare isla?ndska texter som simultant presenteras i skrift och ljud. Texterna som anva?ndes vid denna grannspra?ksunderso?kning var dels ett avsnitt ur barnboken Hodja og to?frateppið och dels en artikel ur den isla?ndska morgontidningen Morgunblaðið. Informanterna fick svara pa? fra?gor om inneha?llet.

Denna rapport behandlar ett produktutvecklingsprojekt av ett kompakt japanskt kök. Arbetet är utfört i Tokyo, Japan, och är baserad på metoden systematisk problembehandling. Arbetets slutprodukt är ett koncept för ett kompakt kök anpassat för det japanska hemmet och kulturen. Läsaren kan i form av texter, bilder och skisser på ett enkelt sätt följa arbetsgången från projektets uppstartsfas fram till det slutgiltiga konceptet. Japans huvudstad Tokyo är med sina 12,4 miljoner invånare ofta ansedd som världens största stad.

Studiens syfte a?r att belysa och fo?rklara de brister som relationsmarknadsfo?ring genom relationsskapande event kan inneba?ra. Detta fo?r att komplettera teorin och ge o?kad fo?rsta?else. Teorin inleds med relationsmarknadsfo?ring, dess bakgrund, nyckelbegrepp och motiv.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka elevers fritidsla?sning och om elever fo?redrar digital eller analog la?sning och vad de tror om la?sningen i framtiden. Studien kommer a?ven att ge svar pa? vem som rekommenderar sko?nlitteraturen. Studien a?r en kvantitativ underso?kning da?r data samlats in genom 59 enka?ter.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder. Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är:1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld?2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld?I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Facebook a?r en social na?tverkstja?nst som go?r det mo?jligt att man kostnadsfritt, utifra?n synen att internet a?r gratis, kan kommunicera pa? olika sa?tt med andra akto?rer och dela med sig av information. Tja?nsten besta?r av na?gra olika kommunikationsfunktioner som man kan anva?nda sig av.I denna rapport fokuserar vi pa? att ta reda pa? na?r Facebook anva?nds som fra?msta kommunikationsmedel och i sa? fall hur anva?ndandet sker. Vi har med hja?lp av en enka?tunderso?kning underso?kt vid vilka scenarier informatikstudenter pa? O?rebro universitet va?ljer att anva?nda sig av Facebook som fra?msta kommunikationsmedel.

Denna underso?kning syftar till fo?rso?ka beskriva de faktorer som go?r att sa?ngare i amato?rko?rer va?ljer att sjunga i just ko?r. Den syftar a?ven till att underso?ka hur va?l amato?rsa?ngarnas ko?rledare uppfattar dessa anledningar och om det finns en samsyn kring vad som a?r viktigt i ko?rverksamheten. Studien bygger pa? enka?tunderso?kningar som ko?rsa?ngarna har svarat pa?, samt intervjuer med ko?rledarna.I bakgrunden sa? beskrivs ko?rsa?ngens historia och var amato?rko?ren kommer ifra?n.

I denna underso?kning testades hypotesen huruvida det ga?r att uppskatta antalet bakterier med hja?lp av ma?nniskan som ma?tinstrument. Syftet var att se om det fanns na?gra korrelationer mellan mikrobiologiska och sensoriska resultat fra?n analyser av opasto?riserade dessertostar. Mikrobiologisk och sensorisk analys utfo?rdes pa? 20 opasto?riserade franska dessertostar.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.