Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.

Bakgrund: Interorganisatoriska relationer har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet inom forskningen och vikten av relationerna har blivit mer tydlig. Vidare finns det ett flertal kvalitativa studier inom IOR och området är således redo för en kvantitativ studie.Problemformulering: Hur ser styrningen av leverantörerna ut hos svenska företag och vilken inverkan har transaktionsvariablerna samt beroendeförhållandet?Syfte: Att vidareutveckla och stärka forskningen av sambanden inom interorganisatoriska relationer. Vidar ämnar uppsatsen att ge en bättre bild över hur svenska företag styr mot sina leverantörerMetod: Uppsatsen har sin utgångspunkt i aktuell ekonomistyrningsforskning av interorganisatoriska relationer. Uppsatsen har ett positivistiskt förhållningssätt då hypoteser först formuleras och sedan genom empirisk prövning testas.

I framtiden är det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergång från central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krävs ett upprätthållande av balans i styrningen, vilket är något som är centralt i den här studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att få utvecklas efter egna lokala förutsättningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete kräver tydlighet och stark ledning innebär det även en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebära en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen.

Under 2010-2011 genomfördes ett projektarbete hos företaget Bioservo för att undersöka huruvida ett tilltänkt hjälpmedel för droppfot var lämpligt. Droppfot är en relativt vanlig åkomma där den drabbade patienten helt eller delvis saknar förmåga att dorsalflektera, d.v.s. vinkla upp, en eller båda fötterna. Bioservo ville ha svar på vilka krav som ställs på ett sådant hjälpmedel, om det var möjligt att konstruera ett hjälpmedel utefter deras designlösningar samt om det fanns utrymme på marknaden för hjälpmedlet.Denna rapport avser att presentera resultaten av den bakgrundsstudie som genomfördes, den prototyp som byggdes och de resultat som erhölls.Det tilltänkta hjälpmedlet skulle ha aktiv styrning och använda Bioservos patenterade Soft Extra Muscle-system (SEM) som kraftöverföring. SEM-systemet består i tunna vajrar som leds utmed en befintlig kroppsdel och fungerar på samma sätt som kroppens egna senor.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek på förskolan och tolka hur dessa kan förstås utifrån teorier om makt och styrning. Utifrån mitt syfte formulerade jag tre frågeställningar: Vad lägger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn på pedagogers deltagande i leken? För att uppnå syftet och svara på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- åriga barn på en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet påverkar organisationen. Slutsatsen är att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering på rätt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det är företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, målstyrning och utvärdering, organisatoriskt lärande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext där kontinuerliga förändringar efterfrågas och höga krav ställs på kunskapsutveckling.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en större förståelse för hur tvärvetenskaplig forskning tillämpas på Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. Vårt mål är att tillämpa befintlig teori på insamlad empiri för att tillsammans med vår uppfattning få insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sådan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssätt. Vi använder en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med personer i ledningspositioner på Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien används teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svenska myndigheters internrevision för att kunna dra slutsatser om i vilken ansvarslinje de befinner sig i dagsläget samt att föra en diskussion kring internrevisionens oberoende. I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer på sex olika myndigheter med krav på internrevision har empiri insamlats som tillsammans med teoretisk referensram ligger till grund för analys och slutsatser. Studien visar att svenska myndigheters internrevision befinner sig i den tredje ansvarslinjen. Vissa variationer inom den tredje ansvarslinjen kan urskiljas på grund av dels otydliga riktlinjer för internrevisorerna för att kunna bibehålla ett oberoende i samband med råd och stöd och dels på grund av bristfälliga kunskaper i den andra ansvarslinjen avseende hur ansvaret ska fördelas. .

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste åren har bidragit till minskat förtroende inte bara för näringslivet utan även för statliga organisationer. För att stärka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trätt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försäkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs på ett betryggande sätt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende på rapportering. Vidare avses även att identifiera och analysera förändringar och effekter som påverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

Bakgrund: Pågående arbeten är ett omdebatterat område där valet av redovisningsmetod får stor inverkan på det redovisade resultatet. Det finns två metoder att tillgå; successiv vinstavräkning och färdigställandemetoden. Beroende på val av metod ställs olika krav på t ex styrning, kalkyler och ekonomisystem. Syfte: Syftet med denna uppsats är att visa på hur redovisning av pågående arbeten sker såväl internt som externt i de företag vi studerar och därmed beskriva sambanden mellan extern och intern redovisning. För att erhålla en helhetsbild av pågående arbeten vill vi även studera styrningens, kalkylens och ekonomisystemets roll i ett projekt.Genomförande: Både litteratur och empiri har studerats.

Sedan tidigt 1990-tal har ett ökat intresse visats för de möjligheter outsourcing ger. På dagens marknad söker nämligen ledare efter en spetskompetens som kan leda till framgång och outsourcing är ett av de alternativ som kan leda till ökad konkurrenskraft. Det har argumenterats för att tillit är särskilt relevant för outsourcingförhållanden eftersom tillit endast är nödvändigt i situationer då det föreligger risk, vilket är fallet med outsourcing. Förhållandet mellan styrning och tillit är en komplicerad fråga och endast begränsad uppmärksamhet har ägnats åt den typ av styrning som är lämplig för outsourcing. Forskningen idag har endast begränsad kunskap om vilken roll tillit spelar i sådana förhållanden, vi anser dessutom att detta är ett viktigt ämne och att det borde finnas mer forskning på området.

År 2012 gick ca 30 % av den totala energianvändningen till uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den utgör uppvärmning av flerbostadshus och lokaler 60 % (79,5 TWh). Det finns därmed stor potential att minska energianvändningen inom bostadssektorn. En del i effektiviseringsarbetet är att se över regleringen av utrustningen som styr uppvärmningssystemen i bostäderna. Dagens reglering innefattar oftast en styrning som är direkt kopplad till utomhustemperaturen.

Ett stort fokus som växt fram i dagens mångkulturella samhälle är kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan användas som ett verktyg för styrning av anställda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte från byråkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll är det nu styrning av individers föreställningar och värderingar som står i fokus. Detta är en utgångspunkt för studien vars syfte är att undersöka anställdas upplevelse av kulturen inom en organisation i försäkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken påverkan kulturen inom organisationen har på de anställdas värderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillämpats på studien, vilket innebär att individers uppfattningar om hur de tänker och handlar i deras omgivning är centrala.