Utformandet av "fritidspeng"
en fallstudie av Täby kommun
I framtiden är det medborgarna och inte de politiska församlingarna och deras förvaltningsorgan, som ska ha det största inflytandet. Vid en övergång från central styrning till ett ökat inflytande för medborgarna krävs ett upprätthållande av balans i styrningen, vilket är något som är centralt i den här studien. (Muhlenbock, 1999) Det finns i kommunerna ett stort behov av att få utvecklas efter egna lokala förutsättningar. Samtidigt som detta förnyelsearbete kräver tydlighet och stark ledning innebär det även en decentralisering av ansvar till den enskilda medborgaren. Undersökningen av en kultur- och fritidspeng skulle innebära en decentralisering av ansvaret till den enskilda familjen. Avsikten är att skapa samma ekonomiska förutsättningar för alla barn och ungdomar, som i samråd med föräldrar, väljer vilken verksamhet man vill ägna fritiden till. Vårt intresse för området landade i följande syfte: Identifiera problem och möjligheter med en mer decentraliserad styrning av kommunala frivilliga aktiviteter samt utforma en grundläggande handlingsplan för decentraliserad styrning av medborgaraktiviteter inom kommunal verksamhet. För att uppnå detta syfte genomfördes en fallstudie i Täby Kommun. Fallstudien innefattade kvalitativa data då vi utförde fem personliga intervjuer. Den empiriska undersökningen visade på både problem och möjligheter med en mer decentraliserad styrning. Dessa problem och möjligheter har gjort att vi som författare har haft svårigheter med att ta ställning om idén med en fritidspeng. Vi föreslår därför en kombination av det gamla och det nya systemet och inte ett totalt systemskifte. Trots allt tror vi ändå att en fritidspeng medför en viss rättvisa då de barn och ungdomar som tidigare inte kommit i åtnjutande av något bidrag nu får det. Avslutningsvis anser vi även att pengen bättre speglar den verklighet vi lever i idag.