Malik Bendjelloul vann en Oscar 2013 med dokumentÀrfilmen Searching for Sugar Man. Det varSveriges första Oscar för en dokumentÀrfilm sedan Arne Sucksdorff belönades för MÀnniskor i stad1949. Searching for Sugar Man handlar om den amerikanske musikern Sixto Rodriguez somspÄddes en lysande karriÀr i början av 1970-talet. I Sverige har filmen hyllats i medierna. Vissakritiker har dock stÀllt frÄgan om det gÄr att vÀlja bort vad som inte passar in i en dokumentÀr.Malik Bendjelloul har i filmen gjort valet att inte nÀmna Sixto Rodriguez karriÀr i Australien ibörjan av 1980-talet.I uppsatsen studeras hur filmen förhÄller sig formmÀssigt och ÀmnesmÀssigt tilldokumentÀrfilmshistorien samt om dess uppbyggnad Àr pÄverkad av den klassiska Hollywoodfilmen.En studie görs ocksÄ över hur synen pÄ autenticitet inom dokumentÀrfilmen kommer tilluttryck hos recensenter och filmforskare.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

Med utgÄngspunkt i socialkonstruktionism problematiseras vuxnas tolkningsföretrÀde nÀr det gÀller vad barn behöver samt hur diskurser om barn och förskola har betydelse för utformningen av en förskolas utemiljö och synen pÄ barn. Syftet med studien Àr att genom en diskursanalytisk metod undersöka förgivettaganden om barn och förskolans utemiljö samt hur dessa förgivettaganden konstruerar sÄvÀl barn som förskolans utemiljö. Tidigare forskning om hur struktureringen av miljön i förskolan pÄverkar och pÄverkas av synen pÄ barn utgÄr frÄn material insamlat i förskolans verksamhet. Denna forskning visar pÄ hur omgivande villkor, sÄsom rÄdande diskurser utgör ramarna inom vilka pedagogiken utformas. I detta arbete ses vÄrt valda material - ett dokument framtaget med syfte att ge inspiration till, bedöma och kvalitetssÀkra utemiljöer vid förskolor i Malmö stad - som ett av dessa villkor.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.

Sammanfattning/abstrakt Obeid, Najah (2015). ÖvergĂ„ng till och undervisning i kommunikationsskola - En kvalitativ studie om undervisning av elever med grav sprĂ„kstörning ur ett lĂ€rar-, logoped- och inkluderingsperspektiv. Transition to and education in communication school ? A qualitative study on the education of pupils with severe language impairment from a teacher's, speech pathologist's and an inclusion perspective. Syfte Syftet med denna studie Ă€r att ur lĂ€rares/specialpedagogs och logopeders uppfattningar/perspektiv studera hur elever med grav sprĂ„kstörning blir överlĂ€mnade av sprĂ„kförskola/skola till en kommunikationsskola. Vidare undersöks Ă€ven kommunikations-skolans verksamhet och dess beredskap.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) Àr en arbetsmodell och ett förhÄllningssÀtt. Författaren har implementerat LIP pÄ sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har Àven utarbetat en egen arbetsmodell utifrÄn LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks pÄ vilket sÀtt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjÀlpt dem att bli bÀttre pÄ att göra barn delaktiga i mÄltiden. De grundlÀggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhÄllningssÀtt samt LIP definieras.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Bakgrund: Utvecklingen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) har gÄtt snabbt fram och idag lever vi i ett informationssamhÀlle. Studien handlar om lÀrarens IKT-anvÀndning i Ärskurs 1-3 sett ur ett lÀrandeperspektiv. Vi har undersökt alla skolor i en kommun i VÀstra Götaland. Som teoretisk forskningsbakgrund har vi anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teori och med stöd av Martons tankar om fenomenografi försöker vi ta reda pÄ lÀrares uppfattningar och erfarenheter av IKT.Syfte: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka vad som styr hur och om man anvÀnder datorn i det praktiska arbetet med elever i Ärskurs 1-3, sett ur ett lÀrandeperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar utifrÄn syftet Àr; Vad pÄverkar lÀrarens anvÀndning av IKT i undervisningen för elever i Ärskurs 1-3? Vilka förutsÀttningar för anvÀndandet finns det i de skolor som vi undersöker? Vilken uppfattning har lÀraren till att anvÀnda IKT som ett verktyg i ett lÀrandesyfte?Metod: Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av en triangulering ? enkÀter, observation, samtal.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fÄtt en spridning i samhÀllet, vilket inneburit att synen pÄ pornografi har förÀndrats. Syftet med denna studie Àr att undersöka vuxnas förestÀllningar av pornografi. För att fÄ en djupare förstÄelse för dessa förestÀllningar bestÄr det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, dÀr könsfördelningen varit jÀmn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi Àr för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och mÀnnens förestÀllningar av pornografi.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

Bruhner, C. Det hĂ€nder Ă€ven mĂ€n! En kvantitativ studie om myter och normer kring mĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld. Examensarbete pĂ„ magisternivĂ„ i Kriminologi 15 högskolepoĂ€ng. Malmö högskola: Fakulteten för hĂ€lsa och samhĂ€lle, institutionen för Kriminologi, 2013. MĂ€n som utsatts för sexuellt vĂ„ld Ă€r ett fenomen som fĂ„r ytterst lite uppmĂ€rksamhet inom samhĂ€llsvetenskaplig forskning. Ämnet Ă€r outforskat och har en klar brist pĂ„ framförallt kvantitativ data.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.