Syftet med denna undersökning var att undersöka hur distriktssköterskor och distriktslÀkare framstÀller sin egen och den andres expertis och hur uppfattningarna kan pÄverka deras yrkesroller sedda ur ett genusperspektiv. Vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna: 1. NÀr distrikts-lÀkarna framstÀller expertis finns dÀr en huvudsaklig framstÀllning om distriktssköterskor-na som beror pÄ kön avseende expertis i a) synen pÄ omvÄrdnad och i b) yrkesutövningen? 2. NÀr distriktssköterskorna framstÀller expertis finns dÀr en huvudsaklig framstÀllning om distriktslÀkarna som beror pÄ kön avseende expertis i a) synen pÄ omvÄrdnad och i b) yr-kesutövningen?  Studien  har  gjorts  med  semistrukturerade  kvalitativa  djupintervjuer  med fem distriktssköterskor och fem distriktslÀkare som arbetar pÄ en vÄrdcentral.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllningssÀtt til  kommunikationsmedel i förhÄllande till pedagogisk praktik och lÀrande. Denna undersökning har studerats ur bÄde ett elev-­ och lÀrarperspektiv. Studierna bestod av enkÀtundersökningar med elever frÄn Ärskurs 4-­6 och intervjuer med lÀrare frÄn Ärskurs 4-­6. Resultatet visar att eleverna bÄde pÄstÄr sig anvÀnda datorn och mobilen för nöje, umgÀnge och lÀrande. Undersökningen visar pÄ att eleverna i Ärskurs 4 till 6 sÀllan sitter vid datorn i skolan, men i stor utstrÀckning hemma sitter de mer vid datorn under sin fritid..

SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och fÄ kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tvÄ analysföretag och deras syn pÄ miljö och farligt avfall. Studien Àr en fallstudie och baserar sig pÄ intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig pÄ respektive företag. Det framkom att synen pÄ miljö Àr olika frÀmst pÄ grund av att företagen har olika ÀgarförhÄllanden men Àven VD pÄverkar hur synen pÄ miljön Àr.

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Religion pÄ Internet Àr en undersökning som behandlar frÄgor om hur InternetanvÀndare argumenterar kring skapelsemyter pÄ diskussionsforum pÄ Internet. Vidare argumenteras det för en identitetsskapande aspekt av Internet ? kan sökare, med hjÀlp av diskussionsforum pÄ Internet, skapa sig en identitet? I ett sekulariserat samhÀlle utgÄr man ofta frÄn att religionen förlorar sin betydelse, men det Àr viktigt att skilja mellan sekulariseringen pÄ organisationsnivÄ och pÄ individnivÄ. PÄ individnivÄ Àr religionen fortfarande viktig, vilket framgÄr av de forum som anvÀnds i den hÀr undersökningen samt i den litteraturstudie som Àr en del av uppsatsen. MÄnga, framför allt unga, InternetanvÀndare anvÀnder diskussionsforum för att ge uttryck för sina funderingar och med den o-begrÀnsning som Internet innebÀr kan anvÀndarna lÀtt hitta svar och kommentarer som bÄde kan stÀrka och bryta ner den egna identiteten. NÀr det gÀller religion pÄ Internet Àr det viktigt att skilja mellan Internet-religion och religion pÄ Internet.

Syftet med studien har varit att kartlÀgga varför de nordiska staterna Sverige, Norge och Danmark har valt olika stÀllningstaganden i Irakkonflikten. Studien Àr en komparativ undersökning som besvarar frÄgorna om vilka bakomliggande faktorer som pÄverkat stÀllningstagandena. I undersökningen av dessa har fem variabler med förankring i de teoretiska utgÄngspunkterna; system- och statsnivÄ studerats. Följande variabler har studerats: FN, EU, NATO, Inrikespolitiska förhÄllanden och Beslut till krig.Sverige och Norge hÀvdade att invasionen inte hade en folkrÀttslig förankring. Synen pÄ FN som garant för smÄ staters suverÀnitet och strÀvan efter multilaterala överenskommelser var vÀgledande för beslutet.

Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Skatteverket Àr en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter dÄ myndigheten pÄ nÄgot sÀtt berör alla individer i samhÀllet. Studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för varför det finns en diskrepans i svaren frÄn Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gÀllande upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse, i relation till synen pÄ Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen pÄ att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgÄngspunkt i begreppet arbetstillfredsstÀllelse, som betraktas som attityder mÀnniskan kÀnner gentemot sitt arbete, och tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handlÀggare pÄ ett skattekontor i VÀstsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrÄn en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handlÀggarna gÀllande faktorer sÄsom löneutveckling, bristande karriÀrvÀgar samt upplevelsen av andra mÀnniskors uppfattning om handlÀggarens arbete och arbetsplats. .

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare Är, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare vad gÀller ovannÀmnda omrÄde. Studiens frÄgestÀllningar belyses med hjÀlp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmÀrksamheten mot hur anvÀndandet av sprÄkliga och fysiska artefakter i förhÄllande till lÀrprocessen upplevs och förstÄs i olika sociala praktiker.Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts pÄ fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas lÀngd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjÀlp av ljudinspelningar.Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning Àr beroende av de förvÀntningar, eller brist pÄ förvÀntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lÀrare pÄverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll pÄ skolan. InstÀllningen till skolbibliotekets roll pÄverkar ocksÄ de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och pÄ sÄ vis Àven vilka förutsÀttningar som finns för undervisning i informationssökning.

Genom Försvarsmaktens doktrin och dess innehÄll, tar Försvarsmaktens verksamhet frÄn och mednu en tydligare utgÄngspunkt i militÀrvetenskapen. Doktrinens innehÄll bygger pÄ teorier ommedel och metoder för krigföring frÄn krigsvetare (militÀrteorier) som strÀcker sig kontextuelltöver en tidsmÀssigt lÄng period. JÀmförelsen har studerat hur doktrinen pÄ motsvarande sÀtt (sommed medel och metoder) tagit till sig synen pÄ den militÀra chefens egenskaper och karaktÀr hosdessa krigsvetare.Krigsvetare har de facto pÄverkat doktrinens innehÄll avseende medel och metoder för krigföring.JÀmförelsen visar att inbÀddat bakom de förmÄgor om egenskaper och karaktÀr hos chefen somdoktrinen uttrycker, finns spÄrbarheten till krigsvetares syn om egenskaper och karaktÀr hoschefen.Först vid en djupare analys och diskussion om jÀmförelsens resultat uppstÄr skillnader. NÀrverklighet avseende utbildning, övning och trÀning inom Försvarsmakten speglas i doktrinensinnehÄll, och genomlyses av krigsvetares och militÀra tÀnkares syn om egenskaper och karaktÀr,dÄ uppstÄr skillnader..

Syftet med denna studie Àr att studera huruvida det vidgade textbegreppet kan skapa ett samarbete mellan bildÀmnet och svenskÀmnet. I studien har jag Àven undersökt om synen pÄ det vidgade textbegreppet skiljer sig Ät mellan bildlÀrare och svensklÀrare. Jag har Àven studerat om synen pÄ det vidgade textbegreppet skiljer sig Ät mellan den Àmnesdidaktiska litteraturen för bildÀmnet respektive svenskÀmnet. NÀr jag undersökt detta har jag intresserat mig för Pierre Bourdieus tankar om högt och lÄgt inom kulturen. Med begreppet högt och lÄgt menas att det finns en kulturell hierarkisering inom kulturen som bibehÄller kulturella skillnader mellan olika konstarter och uttrycksformer och som en följd av detta mellan olika klasser i samhÀllet.