I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om, och i sÄ fall hur synen pÄ barnen förÀndrades under andra vÀrldskriget samhÀllsomdaning. Syftet Àr ocksÄ att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra vÀrldskriget vÄllade Sverige. Materialet ska sedan kunna anvÀndas till att bredda historieundervisningen pÄ omrÄdet: andra vÀrldskriget. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen Àr de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra vÀrldskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

NÀr det gÀller utövandet av vÄld Àr gruppen mÀn kraftigt överrepresenterade. MÀns utövande av vÄld Àr ett samhÀllsproblem som i allra högsta grad Àr relevant för socialt arbete. Uppsatsens syfte var att fÄ en ökad kunskap om relationen mellan manlighet och vÄld samt mÀns tankar om manlighet och vÄld. Förutom en genomgÄng av tidigare forskning genomfördes kvalitativa intervjuer med fem mÀn om deras tankar kring manlighet och vÄld. Ett strategiskt urval anvÀndes i syfte att fÄ fram informanter som uppvisade stor variationsbredd.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur tr?nare inom orientering ser p? motivation, samt hur de upplever att de genom sitt tr?narskap kan p?verka sina idrottares motivation. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sju tr?nare fr?n olika orienteringsgymnasier i Sverige deltog. Intervjuerna analyserades tematiskt f?r att identifiera ?terkommande teman i tr?narnas uppfattningar. Resultat: Resultatet visar att tr?nare uppfattar motivation som n?got individuellt och f?r?ndringsbart.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera vad som ses som avvikande respektive normalt inom de rÄdande diskurserna kring polygami samt synliggöra maktordningarna inom dessa diskurser. Uppsatsen bygger pÄ en diskursanalys med poststrukturalistiska och queerteoretiska perspektiv som förstÄelseram. Det empiriska materialet utgörs av 42 texter publicerade i storstads- och landsortspress mellan 2013-01-01 och 2013-03-15. Materialet analyserades i tre steg genom en metod inspirerad av Fairclough vilket mynnade ut i tre rÄdande diskurser och tillhörande motdiskurser. Den första rÄdande diskursen utgörs av den normala synen pÄ polygami som en ojÀmstÀlld samlevnadsform som stÀrker mannens överordning i ett patriarkalt samhÀlle.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

UngefÀr hÀlften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det Àr ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lÄng historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan pÄ 900-talet uppkom de första föreningarna.Syftet med denna studie var att studera lÀrandet inom en ideell organisation. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur deltagarna sÄg pÄ kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lÀrande som förekom inom föreningen.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.

I studien undersöks sambandet mellan elevers upplevelser av lÀrarnas formativa bedömningar och effekten av lÀrandet i ett yrkessammanhang. Tidigare forskning visar att kommunikation kring lÀrandet Àr viktigt för att en vidare utveckling ska ske. Framförallt mÄste de kunskaper som saknas i förhÄllande till mÄlen definieras av bÄde lÀrare och elever, samt att mÄlens kvalité Àr tydlig för bÄda parter. Avsikten Àr att öka förstÄelsen av hur yrkeslÀrare kan ge eleverna ett yrkeskunnande i linje med nationella mÄlbeskrivningar via sin formativa bedömning. Undersökningen Àr gjord med kvalitativa forskningsintervjuer i en yrkesförberedande utbildning pÄ tvÄ Hotell- och restaurangprogram.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Religion pÄ Internet Àr en undersökning som behandlar frÄgor om hur InternetanvÀndare argumenterar kring skapelsemyter pÄ diskussionsforum pÄ Internet. Vidare argumenteras det för en identitetsskapande aspekt av Internet ? kan sökare, med hjÀlp av diskussionsforum pÄ Internet, skapa sig en identitet? I ett sekulariserat samhÀlle utgÄr man ofta frÄn att religionen förlorar sin betydelse, men det Àr viktigt att skilja mellan sekulariseringen pÄ organisationsnivÄ och pÄ individnivÄ. PÄ individnivÄ Àr religionen fortfarande viktig, vilket framgÄr av de forum som anvÀnds i den hÀr undersökningen samt i den litteraturstudie som Àr en del av uppsatsen. MÄnga, framför allt unga, InternetanvÀndare anvÀnder diskussionsforum för att ge uttryck för sina funderingar och med den o-begrÀnsning som Internet innebÀr kan anvÀndarna lÀtt hitta svar och kommentarer som bÄde kan stÀrka och bryta ner den egna identiteten. NÀr det gÀller religion pÄ Internet Àr det viktigt att skilja mellan Internet-religion och religion pÄ Internet.