Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ barns tankar om lek. Barns livsvÀrld bestÄr till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process dÀr barns utveckling pÄverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken Àr nÄgot som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar ocksÄ om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

HöglÀsningen hÄller pÄ att gÄ ur tiden i vÄrt samhÀlle pÄ grund av medias inflytande. Förskolans och pedagogers förhÄllningssÀtt har förÀndrats frÄn barnomsorg till pedagogisk stimulans dÀr Àven höglÀsning ingÄr. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning har betydelse i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Jag ville se pÄ vilka strategier pedagogerna anvÀnder för att göra höglÀsningssituationen meningsfull.De teorier jag har koncentrerat mig pÄ Àr höglÀsning ur ett teoretiskt perspektiv och den proximala utvecklingszonen samt anvÀndning av strategier i höglÀsning. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning kan bidra med mÄnga positiva egenskaper för barns sprÄkutveckling.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

In the following study the author compares two methods of teaching history, the thematic approach and a more traditional chronological approach. Aiming at distinguishing the perceived notions of strength and weaknesses of each method, from the perspective of teaching, the author uses semi-structural interviews with four teachers in order to shed light on the reasons why each method is chosen. The perceptions of the thematical and chronological method in teaching history are further compared with the result in students? grades. The result shows that the thematic method is perceived as being better at teaching the student about causality and different understandings of changes in history, which would have positive impact on higher grades.

Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslÀrares tankar om olika vÀgar att skapa framgÄng i lÀsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klasslÀraren har god kunskap om barns lÀs- och skrivutveckling och arbetar pÄ ett strukturerat och varierat sÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 1, dÀr det sker en integrering av bÄde ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, dÀr man gör eleven delaktig i sitt eget lÀrande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lÀra och kÀnslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillÄtande attityd som betydelsefullt för elevens sjÀlvbild, dÀr ett flexibelt arbetssÀtt och ett dynamiskt samarbete med speciallÀraren eller specialpedagog, dÀr nÀrheten och den dagliga kommunikationen Àr en styrka, bÀst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i Är 1 förekommer men Àr ingen sjÀlvklarhet för alla elever dÀrför Àr det ett viktigt utvecklingsomrÄde dÀr skolan som en sjÀlvklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter denna möjlighet.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhÄllningssÀtt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om tvÄ pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar pedagogens förhÄllningssÀtt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua tvÄ pedagoger som arbetar i en förberedelseklass Är 1-3 och Är 6-9.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att, som slöjdlÀrare, bÀttre förstÄ den egna verksamheten i lektionssalen och dÀrmed fÄ större möjligheter att vidareutveckla planering och didaktiska insatser. I ett examensarbete pÄ egen hand och med smÄ möjligheter till kollegialt stöd, har det varit speciellt intressant att se vad en videokamera kan erbjuda i grundmaterial för en uttolkning av det som hÀnder. Det preciserade syftet har blivit; Att utifrÄn aktivitetsmönster bedöma hur effektiva mina slöjdlektioner Àr idag, samt att söka förbÀttringar med stöd i styrdokument, forskning och lokala pedagogiska satsningar. Studien visar att de tvÄ lektionerna utgör en nÄgot svÄr miljö för eleverna att utvecklas i. En principiell arbetsgÄng enligt slöjdprocessen har etablerats hos eleverna, men de gÄr in i de sjÀlvstÀndiga arbetspassen med dÄlig planering och dÄlig förtrogenhet med nödvÀndiga verktyg. Den begrÀnsade tillgÄngen till lÀraren rÀcker inte för att upprÀtthÄlla effektiva slöjdprocesser genom hela lektionen. Högre effektivitet Àr möjlig att Ästadkomma, bÄde till produktivitet och nytta. Nyttan i form av lÀrande i slöjd kommer sannolikt att gynnas av att produktiviteten ökar hos elever med en utdragen slöjdprocess.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever som gÄtt individintegrerat har upplevt sin skolsituation. SÀrskilt fokus lÀggs pÄ elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker Àven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. FrÄgestÀllningar: ? Hur upplever eleverna sjÀlva individintegreringen jÀmfört med placeringen i sÀrskolan? ? Hur upplever lÀrare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt lÀroplanen för den obligatoriska sÀrskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om ÄtgÀrdsprogram samt att titta pÄ samspelet mellan elev, vÄrdnadshavare och pedagog i detta sammanhang. FrÄgestÀllningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssÀtt kunde tolkas samt hur de olika parterna förhöll sig till varandra. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger frÄn olika skolor, med olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjÀlp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ? Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogernas syn pÄ den fria leken, deras roll i den och vilka strategier som anvÀnds för att bevara och stimulera pÄgÄende fria lekar. Studien utfördes pÄ tvÄ olika förskolor och metoderna som anvÀndes var observationer samt efterföljande intervjuer. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att alla pedagogerna pÄ bÄda förskolorna lÀgger stor vikt vid barnens fria lek. De anser att barnens lÀrande och utveckling sker pÄ mÄnga olika sÀtt i den fria leken, t.ex. anser pedagogerna att den sociala utvecklingen i leken sker genom sprÄk, turtagning och samspel med andra.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Syftet med studien Àr att ur ett Vygotskijperspektiv skildra förskollÀrares syn pÄ barns samspel och samlÀrande samt vilken syn de har pÄ sin egen roll i detta sammanhang. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka uppfattningar har förskollÀrare om samspel och samlÀrande hos förskolebarn? Hur ser förskollÀrare pÄ den pedagogiska miljöns betydelse för att frÀmja samlÀrande och samspel? Hur beskriver de sin egen roll i barns samarbete och samlÀrande? I studien intervjuas fem verksamma förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Det visar sig att nÀstan alla kÀnner till Vygotskij och delar av hans teorier och en förskollÀrare har Àven honom som förebild. Resultatet visar att de pÄ mÄnga sÀtt arbetar efter hans teorier men att ibland saknas en medvetenheten om det.

Syftet med denna examensuppsats, Balloon Wars & snapphanarna ? lÀrdomar av narrativt filmskapande i skolan, Àr att undersöka vad och hur eleverna (en Ärskurs 3-5) som deltog i skapandet av en narrativ, berÀttande spelfilm om snapphanetiden kan tÀnkas ha lÀrt sig av filmprojektet, och vilka tÀnkbara utvecklingsmöjligheter filmmetoden har i framtiden. Studien förankras i Vygotskijs tankar om den nÀrmaste utvecklingszonen och att barn lÀr sig bÀst tillsammans, i ett socialt samspel. Pedagogiskt drama och utvecklande rollekar Àr en stomme i uppsatsen, eftersom eleverna var aktiva som barnskÄdespelare i inspelningsfasen. Metoden faller inom ramen för aktionsforskning.