Dagens samhÀlle Àr i stort förÀndrat och den mÀngd information som samhÀllet utgörs av stÀller stora krav av kunnighet pÄ lÀs- och skrivförmÄga. LÀs- och skrivkunnighet handlar om att för att kunna fungera i samhÀllet ska en individ ha förmÄga att anvÀnda sprÄk och text, att kunna tillgodose de behov och de personliga mÄl som finns, samt att utvecklas i enlighet med sina personliga förutsÀttningar. Det finns dock stora skiljelinjer mellan det muntliga och skrivna uttrycket som kan göra det hela Àn svÄrare för eleverna i skrivundervisningen. Studiens syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka utmaningar nÄgra lÀrare i Ärskurs tre uppfattar att elever kan stÀllas inför i samband med att de utvecklar sitt skriftsprÄk samt vilka möjligheter som undervisningen kan erbjuda.Studien bygger pÄ den kvalitativa metoden med intervjuer som datainsamling och har det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskijs teori.Studien visar enligt lÀrarnas uppfattningar att undervisningen kan innehÄlla mÄnga bidragande positiva faktorer för att en elev ska bli motiverad till att skriva men det kan ocksÄ vara en utmaning. En viktig och betydande förutsÀttning för att eleven ska kunna arbeta med sina skriftliga texter Àr den runtomliggande miljön.

Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar om sprÄkstörning som begrepp och dess pÄverkan pÄ lÀs- och skrivutveckling samt om den lÀrmiljö elever med sprÄkstörning erbjuds. Att de intervjuade personerna tillhör olika yrkesgrupper bidrar med variation i uppfattningarna och ligger delvis till grund för resultatmodellen i analysen. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr vi lÀr i samspel med andra och utveckling sker inom den proximala utvecklingszonen. Resultaten diskuteras ocksÄ utifrÄn olika synsÀtt pÄ specialpedagogisk verksamhet; det relationella och det kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Den fenomenografiska ansatsen har inspirerat till intervjuer som datainsamlingsmetod och Àven till valt analysförfarande.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur arbetsförlagt lÀrande, APL fungerar pÄ ett företagsom tar emotelever frÄn ett yrkesinriktat gymnasieprogram.Vi har gjort en fallstudie kring detta företag och genomfört intervjuer med tre elever som varit pÄ detta företag pÄ sin praktik, APL. Vi har Àven intervjuat tvÄ personer pÄ företaget, samt den lÀrare som pÄ gymnasieskolan Àr den ansvarige för APL och har kontakt med företaget.Genom vÄr undersökning har vi stÀrkts i uppfattningen att de teorier vi valt att se undersökningen genom, det sociokulturella och det entreprenöriella perspektivet, som ocksÄ föresprÄkas av Skolverket och genomsyrar den svenska skolan idag, Àr relevanta. Verklighetskontakten med det kommande yrket Àr ytterst viktigt, det Àr alla parter eniga om. De intervjuade eleverna bekrÀftar ocksÄ att de blir motiverade och upplever att de lÀr sig yrkespraxisen och den tysta kunskapen i yrket lÀttare pÄ plats. Det som Àr svÄrt att förmedla inom skolans ramar.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

BakgrundInledningsvis diskuteras vad tidigare forskning visat betrÀffande rummet och dess betydelse. Delar som berörs Àr rummets utformning, grönare miljö (ljud, ljus, temperatur, luft etc.), social miljö (lÀrares instÀllning), waldorfpedagogiken ? det fysiska rummet, lek som lÀrande samt vad olika myndigheter skriver kring klassrumsmiljön. Den teoretiska utgÄngspunkten som anvÀnts nÀr vi analyserat vÄrt empiriska material Àr ett fenomenologiskt perspektiv. Vi har Àven definierat de begrepp som genomsyrar föreliggande studie; Det fysiska rummet (objektiv och subjektiv miljö), arbetssÀtt och arbetsform samt den proximala utvecklingszonen.SyfteSyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur rummets storlek, planlösning och utformning, med tillgÄng till grupprum, kan ha betydelse för lÀrare i deras pedagogik.MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr observationer och intervjuer har anvÀnds som arbetsmetod för insamlandet av material.

Femte dimension (5D) Àr ett internationellt nÀtverk för forskare, lÀrare, elever och studenter. I den hÀr uppsatsen har jag genom en studie i Femte dimensionens anda utforskat vad ett IKT- inriktat samarbete mellan fÀltet och högskola innebÀr för de inblandade och diskuterat frÄgan om hur samarbetet med hjÀlp av IKT kan se ut. Studien genomfördes pÄ LHS under vÄren 2007 tillsammans med lÀrarstudenter, lÀrare och elever frÄn en nÀrliggande skola.Jag vill bidra till en ökad förstÄelse om IKTŽs roll i kollaborativt lÀrande och samtidigt skaffa mig egna erfarenheter av lÀrmodellen 5D för att se om denna metod kan vara ett bra sÀtt att integrera IKT i kurserna pÄ lÀrarutbildningen. Metoden 5D bygger pÄ kollaborativt arbetssÀtt. Det Àr en ide och ett modellsystem för lÀrandemiljöer som kÀnnetecknas av samarbete, rikhet pÄ verktyg, lek samt ett undersökande och kreativt arbetssÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien Àr att undersöka de intervjuade lÀrarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stÀrka och synliggöra elevers lÀrandeprocesser, hur lÀrandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mÄl samt hur eleverna skall nÄ dessa. Studien syftar Àven till att undersöka om formativ bedömning har pÄverkat de intervjuade lÀrarnas arbete. Teorin som tillÀmpas i studien Àr sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrÄn teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp Àr: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, sprÄk samt den proximala utvecklingszonen.

Under 2007-2008 har en grupp Àldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lÀra sig lÀsa och hur det format deras liv. Att lÀra sig lÀsa Àr en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten dÀr kropp och sjÀl konstituerar en hel mÀnniska.MÀnskliga möten bestÄr till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstÄr genom samtal, genom brevvÀxling, lÀsning av böcker och tidningar. FörmÄgan att uppleva med ord Àr viktig av tvÄ skÀl.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva upplevelser av specialpedagogisk handledning i tvÄ skolverksamheter och utifrÄn detta syfte Àr följande forskningsfrÄgor beaktade.? Hur uppfattar pedagogerna specialpedagogisk handledning?? Vilka möjligheter ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?? Vilka hinder ser pedagogerna med specialpedagogisk handledning?Kunskapssyn och metod: Vi vill lyfta fram det socio-kulturella perspektivet som en viktig del i lÀrandet mellan mÀnniskor. Vygotskij (1934) förenar tÀnkande och sprÄk och ser det som enhet dÀr de inte kan fungera utan varandra och det socio-kulturella perspektivet fokuserar pÄ att dessa hör ihop. Han myntade begreppet ?den proximala utvecklingszonen? och enligt honom upphör man aldrig att utvecklas utan det fortgÄr hela tiden (Vygotsky, 1978).