Fem pedagoger tänker till om uppdraget med åtgärdsprogram Five teachers?thoughts about the assignment action programme
Syftet med studien var att undersöka hur en grupp pedagoger uttryckte sig om åtgärdsprogram
samt att titta på samspelet mellan elev, vårdnadshavare och pedagog i detta sammanhang.
Frågeställningarna syftade till att klargöra hur pedagogernas uttryckssätt kunde tolkas samt
hur de olika parterna förhöll sig till varandra.
Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem pedagoger från olika skolor, med
olika bakgrunder. Empirin kopplades samman med styrdokument och problematiserades vidare med hjälp av teorietiska perspektiv. De mest frekvent förekommande var Daniel Stern ?
Det kompetenta barnet, Lev Vygotskij ? Den proximala utvecklingszonen samt Pierre Bourdieu ? Habitus.
Ett åtgärdsprogram är ett verktyg som syftar till att stötta och handleda en elev i behov av
särskilt stöd. Det gemensamma för pedagogerna är deras tro på det kompetenta barnet. Utgångspunkten i arbetet var individen, dess bakgrund, förutsättningar, erfarenheter och kunskaper. Det gäller att bygga på vad individen redan kan, dess styrkor. Hela processen ska ske i
samråd och samspel med både hemmet och eleven själv. De ska få möjlighet till inflytande
och ansvar över innehållet i ett åtgärdsprogram. Det är ett samarbete där den ena delen inte
kan existera utan den andre!
Studien har även resulterat i det skriftliga dokumentets dolda syfte. Pedagogerna uttryckte
att det fanns skilda syften för eleven, föräldern, skolan samt för dem själva. Pedagogerna såg
ingen användning av själva dokumentet utan mer en underförstådd tanke, som en säkerhet
inför framtiden.