BAKGRUND:Denna studie har fokuserat pÄ samtalets betydelse för barns lÀrande. I bakgrunden beskrivsvad som Àr viktigt i ett samtal, de grundlÀggande faktorer för att ett samtal ska fungera.Vidare beskrivs vad samtal kan ge och hur samtal kan anvÀndas av lÀrare tillsammans medbarn. Identitetsbildning och jaguppfattning beskrivs sÄvÀl som den sprÄkliga utvecklingen ochdet mer kunskapsinriktade lÀrandet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt har varit Vygotskijstankar om samspel och den proximala utvecklingszonen dÄ samtalet Àr ett sorts samspelmellan mÀnniskor dÀr det kan ske ett lÀrande.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare uppfattar att samtalet kan vara ett verktyg i barnslÀrande.METOD:Studien har inspirerats av fenomenografi som handlar om mÀnniskors tankar om sin omvÀrld.För att samla in data har kvalitativa intervjuer anvÀnts.RESULTAT:Studiens resultat visar att samtalet mellan lÀrare och barn alltid Àr nÄgot bra och ofta Àr detnÄgot lÀrande. Det som studien har visat som de största omrÄdena dÀr samtalet ger ett lÀrandeÀr, barns sprÄk, jaguppfattning och kunskapande.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets pÄverkan pÄ barns lÀrande och utveckling. MÄnga forskare vilar sina studier pÄ Vygotskij och utgÄr frÄn hans teori om den nÀrmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bÀttre dÄ barn har en social kompetens och i den ingÄr konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frÄgestÀllningarundersökningen utgÄtt ifrÄn Àr: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Det övergripande syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som Àr av betydelse för Àmnet Àr Lev S. Vygotskij.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svÄrigheter med att bearbeta texter. Det har ocksÄ framkommit att elever i Sverige sÀllan fÄr undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket Àr en brist enligt lÀsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring lÀsförstÄelse utifrÄn lÀrares syn pÄ, erfarenhet av och undervisning i lÀsförstÄelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lÀrare som arbetade i Ärskurs tre intervjuade. Alla lÀrare hade minst tio Ärs yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lÀrarnas Àmneskunskaper inom lÀs- och skrivutveckling.Teoretisk utgÄngspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse i nÄgon större utstrÀckning, vilket Àr en brist enligt aktuell forskning.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, nÀr och pÄ vilka sÀtt samlÀrande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer pÄ barn undersöks hur och pÄvilket sÀtt barn lÀr av varandra pÄ musiklektioner. Med samlÀrande menas allt lÀrandesom sker mellan mÀnniskor och begreppet utgÄr ifrÄn hur vi i en lÀrprocess kanföresprÄka delaktighet, kommunikation och mÄngfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan pÄ samarbetes roll i vÄra lÀroplaner och det framgÄr frÀmstgenom ett demokratiperspektiv pÄ undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i lÀroplanerna minskat genom Ären.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare uttrycker sina funderingar och tankar kring hur barngruppers sammansÀttning i förskolan pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ kvalitativ metod och bestÄr av fyra intervjuer med verksamma förskollÀrare. Materialet analyseras utifrÄn ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. Centrala begrepp i analysen Àr inkludering och den proximala utvecklingszonen, vilka understryker förskolans uppdrag att erbjuda goda lÀrandemiljöer för alla barn oavsett förut-sÀttningar. Studiens resultat visar att förskollÀrarna anser att barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas negativt av barngruppernas sammansÀttning.

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lÀrandemiljö.En intervjustudie om barns lÀrande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor anser lÀrande Àr hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lÀrande utifrÄn Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lÀrande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd trÄd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lÀrande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgÄ frÄn deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsÀttningar för en bra lÀrandemiljö.

Syftet med studien var  att  kartlÀgga, belysa och förstÄ  hur mÄluppfyllelseprocessen fungerar pÄ en gymnasieskola med yrkesförberedande program. Med  mÄluppfyllelse-process  menar vi alla aktiviteter dÀr lÀrare  tolkar  och  förmedlar  kursmÄl, bedömer prestationer samt förmedlar denna bedömning. Vidare Àr syftet att studera  elevernas delaktighet i och reaktion pÄ denna process.  Studien genomfördes med en kvalitativ ansats med faktaintervjuer och fokusgrupps-intervjuer.  Vi har tagit utgÄngspunkt i Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och begreppen formativ och summativ bedömning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀssvaga elever pÄ ett teoretiskt gymnasieprogram lÀser och tillÀgnar sig undervisningstexter. Jag utgÄr frÄn ett dimensionellt synsÀtt pÄ lÀskompetens, som innebÀr att det inte fanns nÄgon definitiv grÀns mellan lÀssvaga elevers och genomsnittliga lÀsares lÀsförmÄga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebÀr att sprÄkutveckling Àr beroende av tÀnkandets utveckling och tvÀrtom, tjÀnar ocksÄ som utgÄngspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsÀttningar att förstÄ texterna, hur texternas sprÄk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstÄdda och hur didaktiken i klassrummet pÄverkar elevernas lÀsförstÄelse. Min fÀltstudie bestÄr av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna pÄ ett hermeneutisk, det vill sÀga förstÄelseinriktat sÀtt.

Sammanfattning/abstrakt Eldh, Jenny & Mandl, Johanna (2015). Pragmatiska sprÄksvÄrigheter ? Pedagogers uppfattningar om hur en stöttande sprÄk- och samspelmiljö kan skapas. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger uppfattar att de skapar en lÀrandemiljö som utvecklar och stödjer sprÄket för elever i pragmatiska svÄrigheter. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur anser pedagogerna att de skapar en miljö som utvecklar och stöttar samspel och kommunikation i lÀrandemiljön? - Hur ser pedagogerna pÄ sin betydelse för att gynna elevernas sprÄk- och samspelsutveckling? - Hur stöttas pedagoger i sitt arbete med elever i pragmatiska svÄrigheter? Tidigare forskning, teoretisk ram och specialpedagogiska perspektiv Uppsatsens resultat stÀlls mot tidigare forskning inom pragmatiska svÄrigheter (Nettelbladt, 2013, med flera) och pragmatik i lÀrandemiljöer (Stockall, 2011, med flera).

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare möjliggör att eleverna uppnÄr mÄlen, bÄde strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, med hjÀlp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krÀvs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. UtifrÄn litteraturen sÄ fann jag att det Àr vÄr skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krÀvs för att alla elever ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Litteraturen visade Àven pÄ att det Àr ett uppdrag som lÀrare anser Àr svÄrt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie pÄ en skola dÀr jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lÀrare frÄn Är 1-6.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.