Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara Dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till Dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskeDans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur Dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera Danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med Danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara Dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till Dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskeDans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur Dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera Danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med Danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

Syftet med undersökningen är att problematisera och analysera om Dans och rörelse kan användas som verktyg för att främja elevers språkutveckling i ämnet svenska. Eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskap i det svenska språket genom uttrycksformerna Dans och rörelse. Genom att intervjua, samtala och planera tillsammans med klassens lärare har Dansade svensklektioner genomförts med en elevgrupp i grundsärskolan. Kommunikationen som har funnits mellan Danslärare och klasslärare anser vi vara väsentlig för att en språkfrämjande Dansad svensklektion ska kunna genomföras.Genom inspelade kvalitativa intervjuer har de transkriberade intervjutexterna analyserats enligt ett hermeneutiskt perspektiv. God validitet och reliabilitet har upprätthållits under arbetets gång.

Enligt riktlinjerna för särskolan skall läraren bland annat ?ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel? (Lpo 94, s.12). I Lpo 94 står det även att ?skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet? (Lpo 94, s.5) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om Dansundervisning i särskolan kan vara ett verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. Frågeformuleringarna har berört lärares upplevelser av Dans i särskolan: dess syfte, effekter och om Dansen kan positivt påverka lärandet.

Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda Dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka Dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda Dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare.

Vår nyfikenhet och vårt intresse har styrt vårt val av ämne. Vi upplever att skolor i allmänhet har valt att prioritera bort Dans. Vi ser på Dans som en bra/viktig metod såväl för inlärning som också träning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda på hur man ser på Dans ute i verksamheterna. Enligt läroplaner och kursplaner ska Dans finnas med som ett naturligt inslag. Når skolan upp till målen? Vi vill ur två perspektiv, elever respektive lärare, ta reda på deras uppfattning om Dansens förekomst i skolan, deras inställning till Dans och hur de ser på Dansens roll och funktion.

Detta examensarbete är en studie om Danslärares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förändras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur Danslärare förändrar sitt sätt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas ålder samt hur Danserfarna eleverna är. Uppsatsen behandlar Danslärares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med verksamma Danslärare. Litteraturen behandlar förklaringar av Dansläraryrket, vilka och hur olika institutioner styr Danslärarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för Danslärare.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka fyra idrottslärares syn och inställning till Dansmomentet i idrottsundervisningen på högstadiet, samt att se hur detta påverkar mängden undervisningstimmar i Dansmomentet.Frågeställningar- Hur påverkar inre faktorer, som lärarens intresse och kunskap i Dans, deras undervisning?- Vilka är de yttre faktorer som påverkar Dansundervisningen?- Hur tolkar idrottslärarna Dansmomentets beskrivning i kursplanerna Lpo 94 och Lgr 11?HypotesMin hypotes är att det används lite Dans i undervisningen, med lite menar jag upp till tio lektionstillfällen per läsår. Enligt forskning beror det bl.a. på bristande kunskap hos pedagogerna. Studier visar att de flesta idrottslärarna anser att Dans är en viktig del i undervisningen.

Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka vad som sker i processen vid lärande av Dans och om de estetiska ämnena kan vara en bidragande faktor till studieframgång. Genom att förankra Dansen i teori och forskning har vi velat belysa Dansen som kunskapsområde ur ett bredare pedagogiskt perspektiv. Ambitionen har varit att på detta vis försöka beskriva vad eleverna får för kompetens med sig då de ägnar sig åt estetiska ämnen, i synnerhet Dans. Vi har även velat undersöka hur elevernas kunskap kommer till uttryck och om denna kunskap är användbar i andra sammanhang än just i samband med Dans. För att svara på frågor inriktade mot Dansområdet har vi även blickat ut mot andra estetiska fält.

Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv synliggöra gymnasieelevers uppfattningar om vad som kännetecknar en kompetent Dans- respektive matematiklärare, för att sedan göra en jämförelse mellan dessa. Då läraren ses som en ledare i klassrummet, tolkas den kompetente Dans- respektive matematikläraren sedan ur ett ledarperspektiv. Metoden som använts i undersökningen är skriftliga reflektioner, vilket innebär att informanterna fritt har fått reflektera över vad som kännetecknar en kompetent Dans- respektive matematiklärare och sedan skrivit ned sina tankar. Undersökningen är genomförd på två skilda gymnasieskolor inom två olika program, estetiska programmet med inriktning Dans och teknikprogrammet. Danseleverna har fått reflektera över den kompetente Dansläraren och teknikeleverna har fått reflektera över den kompetente matematikläraren.

Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur Danslärare respektive Danspedagoger ser på sin Dansundervisning samt Dans som eget ämne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur Dansen utformas i grundskolans tidigare årskurser och jämföra det med hur Dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill också undersöka om tankar om Dans skiljer sig från lärare och pedagoger verksamma inom grundskolan jämfört med lärare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag använder Dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet Dans i skola står för och de fem aspekterna som det bygger på. Vi presenterar även Dans som eget ämne i gymnasieskolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur barn i förskola respektive grundskola uttrycker känslor genom Dans/lek och rörelse och få en inblick i skillnader/likheter i känslouttrycken mellan könen. Vi valde att göra deltagande observationer av Dansundervisning med observatörer. Med detta menas att vi aktivt deltog i undervisningen och observerade relevanta händelser medan en observatör iakttog. I vårt huvudresultat framkommer hur flickor tar mer initiativ än pojkar i både förskola och grundskola. I grundskolan visade det sig att flickorna var de som tog första initiativet till att visa en känsla medan pojkarna var de som oftast utvecklade rörelserna.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig Dans för scenen, med rötter i västerländska Danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några Danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i Dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig Dans för scenen, med rötter i västerländska Danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några Danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i Dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Syftet med denna uppsats var att belysa Dansundervisningens ställning ochutrymme på grundskolor i Växjö kommun. Jag har valt att både fokusera på skolor som har Dansundervisning på schemat och där Dans ingår som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att Dans som ämne i skolan uppskattas av både elever och lärare. Främst ses Dansen som ett bra komplement till de andra ämnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.