SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att beskriva och förstå om och hur genus konstrueras socialt i elever och lärares förhållningssätt till Dans i skolan. Tre övergripande frågeställningar som jag använt som utgångspunkt i denna studie är, hur upplever elever, pojkar och flickor Dans i skolan? Har genus några betydelser i elevers och lärares förhållningssätt till Dans och har Dans någon betydelse för pojkar och flickors identitetsskapande?  Metoden jag använde mig för att undersöka dessa frågeställningar var gruppintervjuer med elever och enskilda intervjuer med lärare. Mitt bakomliggande intresse till detta började med att jag sedan tidigare kunnat ta del av en forskningsrapport som redogör för att idrotten i skolan utgår från att tillgodogöra manliga intressen (Redelius, 2004) samt att Dans är en aktivitet som sällan förekommer i ämnet idrott och hälsa (Skolinspektionen, 2010). Resultat som kom fram under intervjuerna visar bland annat både pojkar och flickor upplever att Dans är något som intresserar flickor mer än pojkar, detta trots att bara några få av flickorna och ingen av pojkarna från intervjuerna nämnde Dans som den roligaste aktiviteten under idrott och hälsa.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lärande kan ske för elever med läs- och skrivsvårigheter genom Dans och rörelse som verktyg. Den komplexa läs- och skrivinlärningen problematiseras och diskuteras, utifrån det fördjupas studien i perspektivet av elever i svårigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel på hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet är exemplifierande och förankrade i teori.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i Dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig Dans för scenen, med rötter i västerländska Danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och Dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några Danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i Dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att Dansa historia. Hur ämnet historia kan undervisas med Dans som metod. Därmed vill vi skapa kunskap om hur en sådan undervisning med hjälp av Dans kan se ut.Undersökningen har utförts i två delar. Den första delen med nämnd metod Att Dansa historia, det vill säga Dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie där kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lärare.

Denna studie har som syfte att beskriva hur Danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i Dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre Danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen Dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

Detta examensarbete är en studie om gymnasieelevers varierande förkunskaper i ämnet Dansteknik 1. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med Danslärare som undervisar i detta ämne på estetiska gymnasiet och gymnasieelever som går inriktning Dans och har Dansteknik på schemat. Studien innefattar även observationer som gjorts på Danstekniklektioner under min verksamhets förlagda utbildning VFU. Litteraturen förtydligar betydelsen av att alla elever ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna behov och förutsättningar. Det som lyfts fram är betydelsen av en bra dialog mellan lärare och elev samt ett varierat pedagogiskt arbetssätt.

Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en känsla av närvaro fastän man fysiskt är på olika platser. Forskningsområdet är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som innehåller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception så väl som konst och storytelling. Den här uppsatsen behandlar främst den process som utformning av ett videomedierat möte innebär. Det finns olika variabler som sägs påverkar upplevd närvaro, men då människors upplevelser är subjektiva är det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen är avgränsat till att endast behandla yttre faktorer.

AbstractThis study examines the use of dance in the special education classes in high school. The purpose is to study the teachers? thoughts about dance within this school form. I want to see if they see any gains from having dance as a subject, and what might these be? Earlier research states that dance has a positive influence on mentally handicapped children and young people, and that it strengthens their general development.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra den funktionella motoriken och allsidiga rörelsekompetensen hos elever från idrottsklasser respektive Dans/musikalklasser.? Hur väl utvecklad är den allsidiga rörelsekompetensen hos elever i idrotts- respektive Dans/musikalklasser?? Hur väl utvecklad är den funktionella motoriken hos elever i idrotts- respektive Dans/musikalklasser?? Vilka andra faktorer än klassprofilering har betydelse för elevernas funktionella motorik och allsidiga rörelsekompetens?MetodDe två urvalsgrupperna bestående av 29 elever från Dans/musikalklasser och 59 elever från idrottsklasser genomförde NyTidstestet, ett motoriktest baserat på motoriska grundformer, kombinationsmotorik och idrottsspecifika grundformer. Eleverna vägdes och mättes vid testtillfällena och fick fylla i en enkät som behandlade fysisk aktivitet och träningsvanor. Ovanstående faktorer relaterades till resultatet i motoriktestet och bearbetades i Excel och SPSS, signifikansnivån sattes till p<0,05.ResultatUngefär hälften av eleverna i de båda urvalsgrupperna hade en tillfredställande allsidig rörelsekompetens. Beroende på klassprofilering uppvisades olika resultat när det gäller den funktionella motoriken ? totalt hade eleverna från idrottsklasserna bättre resultat på 6 av 18 enskilda stationer jämfört med 5 av 18 stationer för eleverna i Dans/musikalklasserna.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme Dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området Dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad Dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur Dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur Dansundervisningen utvecklats i idrottsämnet från Lgr62 till Lpo94. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågeställningar: Hur har Dans framskrivits i kursplanerna från Lgr62 till Lpo94? Vilken uppfattning har idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 om Dans som moment i undervisningen? Vilka förutsättningar och faktorer upplever idrottslärare utbildade under Lgr69 till Lpo94 påverkar undervisningen i Dans? Hur bedrivs Dansundervisningen av idrottslärare utbildade från Lgr69 till Lpo94 enligt dem själva?MetodVi har använt oss av två kvalitativa forskningsmetoder, textanalys och intervju. Studien började med en textanalys på kursplaner i idrottsämnet från Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Därefter intervjuades fyra lärare, två män och två kvinnor, i idrottsämnet som är utbildade under olika läroplaner och på olika lärosäten.

SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och inställning till Dans idrottsundervisningen.Frågeställningar:Vad har elever i åk 9 för erfarenhet från Dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig inställningen och attityden till Dansmomentet mellan pojkar och flickor i åk 9?Vilka är elevers uppfattningar om Dansens effekter?Vad kan eleverna om Dans?Vad har elever i åk 9 för attityd till Dans som fenomen?Metod:Totalt har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i åk 9. Det material som användes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var färdigställd innan genomförandet. När intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjälp av en teoretisk utgångspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt från ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har få positiva erfarenheter från Dansmomentet i idrottsundervisningen.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att göra en kvalitativ undersökning av lärares uppfattningar och erfarenheter avatt undervisa i traditionella och moderna Danser i ämnet idrott och hälsa på högstadiet.Hur arbetar lärare med Dans i skolan?Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa Dans i skolan?Vilka Danskategorier undervisas eleverna i?MetodMetoden som använts till denna studie är en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer där fyra lärare deltog. Två lärare arbetar i en storstad och de andra två arbetar i en mindre stad. De fick under intervjuerna besvara hur de arbetar med Dansundervisningen i skolan, vilka erfarenheter de har av att undervisa i Dans samt vilka Danskategorier de undervisar i.ResultatResultatet som gavs under intervjuerna visar att alla informanterna arbetar med en form av progression i Dansundervisningen genom hela högstadiet. Lärarna utgår från den formulerade läroplanen och tolkar vad eleverna ska undervisas i.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet årskurs 3 har på Dansen i skolan. De frågeställningar vi utgått ifrån är:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som Dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som Dansar?3.