In previous contact with secondary schools, we have noticed a dull setting for friluftsliv among teachers in Physical Education and Health. We suspected that both teaching and assessment are sometimes conducted in error. Under the provisions of Skolverket the teacher must involve all elements mentioned in the core content of the curriculum and the assessment of students' knowledge may be based only on what is expressed in the syllabus for each course. Research shows that the implementation of the curriculum have failed in the subjects investigated (Skolinspektionen, 2013:22). We have identified a gap of knowledge regarding the situation of friluftsliv in the course physical education 1.

VÄrt huvudsyfte med studien var att undersöka om praktisk matematikundervisning i idrottshallen kan motivera och stÀrka elevers lÀrande. Undersökningen utfördes med enkÀter i fyra Ärskurs sju klasser, med totalt 72 elever i samt intervjuer med fyra lÀrare, pÄ tvÄ olika grundskolor i södra Sverige under perioden januari-februari 2008. Eftersom urvalsgruppen var liten, kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Bakgrunden till vÄr undersökning var att vi hade fÄtt uppfattningen om att praktisk matematikundervisning inte förekom sÄ ofta i grundskolan. Studien visar att lÀrarna anvÀnder praktiska undervisningsmetoder som ett stöd för att fÄ djupare förstÄelse hos eleverna.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet var att undersöka om frukosten har nĂ„gon inverkan pĂ„ den fysiska prestationen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Är det nĂ„gon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hĂ€lsa bland elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?MetodUndersökningen Ă€r kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolĂ„r 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hĂ€lsa dĂ€r eleverna deltog och sedan svarade pĂ„ en enkĂ€t.

Dagens lÀrare kommer med största sannolikhet stöta pÄ elever med olika svÄrigheter, blandannat ADHD. FörstÄelse och en ökad kompetens Àr viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD Àr enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfÀllig och pojkar fÄr mer uppmÀrksamhet Àn flickor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hÀlsa i grundskolan, samt hur de mÄdde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i Äldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vÄr problemformulering, dÀr flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad eleverna anser viktigt i Àmnet idrott och hÀlsa i gymnasiet nu och i framtiden. För att undersöka detta delades reflektionsunderlag ut till elever i fyra klasser. En utav dessa klasser tillhörde idrottsprogrammet, det urvalet gjordes för att se om det finns nÄgon skillnad mellan de som lÀser ett idrottsprogram och de som lÀser ett ?vanligt gymnasieprogram. För ge ytterligare djup till uppsatsen anvÀnds socialisation och habitus samt teorin ?Self-determinaiton Theory and the Faciliation of insintric motivation, Social development and Well- being?.

Den hÀr studien belyser killar inom ridsporten och deras förhÄllningssÀtt till hÀstar och ridsport. Den utreder ocksÄ hur deras introduktion i ridsporten sÄg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten Àr den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som nÄgot feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som gÄr mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning och baseras pÄ Ätta intervjuer med enbart killar.

Betyg och bedömning Àr ett omrÄde som stÀndigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya lÀroplaner och kursplaner tillkommer och det Àr upp till lÀrarna att anamma dem. Det Àr upp till lÀrarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det stÀller krav pÄ lÀrarna för att undervisningen, bedömningen och betygsÀttningen ska bli sÄ rÀttvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har pÄ detta, samt deras syn pÄ den senaste kursplanen i idrott och hÀlsa (Gy11). För att ta reda pÄ detta genomförde jag Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa frÄn gymnasieskolor i södra Sverige.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmÄga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar pÄ den enskilde individen att sÄlla bland stora mÀngder information har olika individer skilda förutsÀttningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och vÀlbefinnande hos medarbetarna pÄverkar kommunikationstillfredsstÀllelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt vÀlbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control anvÀnts. En kvantitativ enkÀtstudie genomfördes pÄ en förvaltning i Tidaholms kommun i VÀstra Götalands lÀn dÀr de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Syftet med studien var att undersöka hur talutrymmet fördelas mellan flickor och pojkar inom olika Ă€mnesomrĂ„den, samhĂ€llsorienterande Ă€mnen samt idrott och hĂ€lsa, och hur elever upplever sig bli behandlade av pedagoger utifrĂ„n könstillhörighet inom de olika Ă€mnesomrĂ„dena i Ă„r nio. Studien genomfördes i en Ă„r nio klass i Uppsala kommun dĂ€r antalet elever var 27 stycken. Som metod anvĂ€ndes observationer med samtliga elever och intervjuer med 10 elever, fem stycken flickor respektive fem pojkar, som slumpmĂ€ssigt valdes ut. Resultatet visar att talutrymmet inte fördelas likvĂ€rdigt till pojkar respektive flickor inom de olika Ă€mnesomrĂ„dena, flickor (60%) ges mer talutrymme i de samhĂ€llsorienterande Ă€mnena och pojkar (65-67%) i idrott och hĂ€lsa. Även elevernas upplevelser kring hur de blir behandlade av pedagoger i de olika Ă€mnesomrĂ„dena tycks stĂ€rka detta mönster.

Syftet med studien Àr att belysa lÀrares och elevers syn pÄ frÄgan om att delta i undervisningen iidrott och hÀlsa utan att vara ombytt. DÄ varken lÀroplan eller lÀrarutbildning ger nÄgot konkretstöd om hur man ska hantera de elever som inte Àr ombytta till lektionen sÄ vill vi belysa dennafrÄga för följande studie. Rapporter frÄn Skolverket och riksdagen visar en hög frÄnvaro inomÀmnet idrott och hÀlsa och en sjunkande delaktighet i idrottsföreningar hos eleverna. Skolan kansÄledes bli elevernas enda eller den viktigaste kÀllan till fysisk aktivitet. Genom att intervjua lÀrareoch ge ut enkÀter hos deras elever tog vi del av bÄda parters resonemang kring att lÄta elever deltautan ombyte pÄ lektionen i idrott och hÀlsa.

Denna uppsats syftade till att utreda hur lÀrare upplever att de har pÄverkats av lÀroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielÀrare inom idrott och hÀlsa har intervjuats och gett sina syner pÄ hur de och eleverna har pÄverkats av lÀroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrÄn Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering.

Syftet med arbetet Àr att undersöka idrottslÀrares tankar kring sam- och sÀrundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslÀrarna föredrar att arbeta med. Min frÄgestÀllning Àr: Vilken undervisningsmetod Àr att föredra i Àmnet idrott och hÀlsa anser lÀrarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive sÀrundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende pÄ undervisningsmetoden? För att besvara min frÄgestÀllning och fÄ fram idrottslÀrares Äsikter i frÄgan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslÀrare i olika kön och Älder.Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslÀrarna hade varit med om bÄde sam- och sÀrundervisning varav tre anvÀnde sig av samundervisning och tvÄ av sÀrundervisning nu. Fyra av idrottslÀrarna föredrog att anvÀnda sig av samundervisning dÄ de ansÄg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. SÀrundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna.

SammanfattningDenna studie innefattar hur lÀrare i idrott och hÀlsa vÀljer att arbeta kring arbetsomrÄdet hÀlsa och livsstil, i vilken omfattning det sker samt ifall de kÀnner nÄgon svÄrighet i det. Uppsatsen belyser Àven vad lÀrosÀtena ger för verktyg till idrott- och hÀlsalÀrarna att undervisa i hÀlsa . Metoden jag anvÀnt bestod i att jag genomfört 4 semistrukturerade intervjuer med idrott- och hÀlsalÀrare i Stockholmstrakterna. Informanterna har varit utbildade och examinerats under olika ÄrgÄngar. IdrottslÀrare mot yngre Äldrar beskriver att det sker enstaka hÀlsoinslag under deras undervisning, exempelvis motivera duschning eller hur kroppen reagerar pÄ rörelse.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken instÀllning elever och idrottslÀrare har till att anvÀnda mobiltelefoner, film och bloggar i samband med undervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Urvalsgruppen bestod av 225 grundskole- och gymnasieelever samt 5 lÀrare fördelat pÄ 5 skolor i SkÄne. De metodologiska tillvÀgagÄngssÀtten utgjordes av intervjuer med lÀrarna och en enkÀtundersökning med eleverna. Resultaten har analyserats med utgÄngspunkt i Roger SÀljös vidareutveckling av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande, samt Thomas Ziehes teori om kolliderande livsvÀrldar. Vidare har resultaten stÀllts i relation till tidigare resultat inom forskningsfÀltet.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i Àmnet Idrott & HÀlsa, pÄ vilka grunder beslutet tas samt idrottslÀrares tankar om sÀr- och samundervisning. Tankarna om sÀr- och samundervisning har bÄde Àndrats och gÄtt isÀr genom Ären. PÄ 1800-talet var sÀrundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har pÄ 1900-talet fÄtt allt mer utrymme i Idrott & HÀlsa. Undersökningsmetoder som anvÀnts Àr enkÀter och intervjuer. 22 personer svarade pÄ enkÀtfrÄgorna och tre personer har intervjuats.