Mina hästar är som mina barn
- En studie om killar inom ridsporten
Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.