FolkhÀlsan har varit ett hett debattÀmne pÄ 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, dÀr kroppen Àr i centrum. VÄra levnadsvanor har förÀndrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hÀlsa stÄr för, uppmÀrksamma vad de tvÄ senaste lÀroplanerna sÀger om hÀlsobegreppet samt belysa vad elever i Är 5 tycker och tÀnker om begreppet hÀlsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hÀlsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta omrÄde. Följande frÄgestÀllningar var utgÄngspunkt för mitt arbete:· Vad stÄr begreppet hÀlsa för? · Vilken syn hade man pÄ hÀlsa förr i tiden? · Varför bytte Àmnet idrott namn till idrott och hÀlsa?· Vad sÀger de tvÄ senaste lÀroplanerna om hÀlsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hÀlsa?I min undersökning har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och en enkÀt.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss pÄ taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med tvÄ pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av vÄra anstrÀngningar har utmynnat i att vi pÄ tre olika sÀtt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lÀrande. Vi kan se en lÀnk mellan matematiskt tÀnkande och proprioceptionen i vÄr kropp.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r viktigt ur mĂ„nga synpunkter. Det Ă€r ett Ă€mne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de Ă€ven ska behĂ„lla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever pĂ„ ett yrkesgymnasium med lĂ„g respektive hög nĂ€rvaro hade för upplevelse av skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa samt om det fanns nĂ„got samband mellan elevernas fysiska sjĂ€lvkĂ€nsla och deras nĂ€rvaro och om Ă€mnet var till nĂ„gon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med Ă„tta elever pĂ„ ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar.

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgÄng Àr att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med Àmnet idrott och hÀlsa vill man enligt styrdokumenten hjÀlpa elever in pÄ en hÀlsosam livsstil och fÄ dem att bry sig om sin och andras hÀlsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan gÄr ut pÄ att barn och ungdomar skall lÀra sig saker och ting som Àr nödvÀndiga för att klara sig i livet och alla Àmnen bidrar till elevers lÀrande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

Ämnet idrott och hĂ€lsa ger utmĂ€rkta möjligheter för elever med en funktionsnedsĂ€ttning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en sjĂ€lvklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka nĂ„gra idrottslĂ€rares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssĂ€tt i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. DĂ„ studien handlar om mĂ€nskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsĂ€tt och anvĂ€nde dĂ€rför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslĂ€rare i ett lĂ€n i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna Ă€r positiva till inkludering sĂ„ tror de att det Ă€r en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„ innan vi kan ha en skola för alla.

I den hÀr studien har den för Äret aktuella implementeringen av GY11 behandlats. UtgÄngspunkten var den problematik som funnits inom Àmnet idrott och hÀlsa sedan reformen 1994, dÄ flera studier visat pÄ en ofullbordad implementering av Lpf94 vilket bland annat lett till ett otydligt idrottsÀmne med identitetskris. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur implementeringen av GY11 i kursen idrott och hÀlsa 1 utifrÄn lÀrares utsagor har upplevts och att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring Àmnets syfte och innehÄll inom ramen för den nya Àmnesplanen. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod, och intervjuat Ätta stycken gymnasielÀrare i en relativt stor svensk stad. I analysarbetet har empirin behandlats med hjÀlp av teoretiska begrepp och en analysram.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lÀrare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första lÀs- och skrivinlÀrningen i förskoleklass och Ärskurs ett. JÀmförelser gjordes mellan tvÄ skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas lÀs- och skrivinlÀrning. Observationer genomfördes pÄ bÄda skolorna, i en förskoleklass och en Ärskurs ett pÄ vardera skolan. EnkÀter lÀmnades ut till de lÀrare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lÀrarna i samband med observationerna och enkÀterna gavs en bra överblick pÄ hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Elevernas aktivitet under lektioner i allmÀnhet Àr beroende av undervisningens innehÄll och organisation för att nÄ uppstÀllda mÄl, som i Àmnet Idrott och hÀlsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans Ärskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jÀmförts mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har kompletterats med en enkÀt riktad till idrottslÀrarna i de klasser som observerats för att fÄ deras synpunkter pÄ vad som kan pÄverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Bakgrund: anvÀndandet av och intresset för komplementÀr- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i vÀrlden och i Sverige vilket innebÀr en utmaning för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd. KomplementÀr- och alternativmedicin (KAM) bestÄr av en mÀngd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM Àr de kroppsliga- sjÀlsliga terapierna som fokuserar pÄ interaktionen mellan hjÀrnan, sjÀlen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv instÀllning till och en öppenhet inför anvÀndandet av KAM, dock anser de att de inte har tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om Àmnet idrott och hÀlsa bidragit till ett förÀndrat synsÀtt vad gÀller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förÀndring har varit positiv eller negativ. Studien syftar Àven till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förÀndrade eller icke förÀndrade syn pÄ fysisk aktivitet.Den teoretiska utgÄngspunkt som legat till grund för denna studie Àr det sociokulturella perspektivet dÀr förÀndring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats gÄr in pÄ vad Àmnet skall ge eleverna, elevens syn pÄ och pÄverkan av Àmnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förÀndring.Denna studie baseras pÄ den kvalitativ undersökningsmetoden intervju dÀr urvalet gjordes med hjÀlp av ?nyckelpersonsprincipen?. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever frÄn en medelstor skÄnsk kommun.Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fÄtt en positiv förÀndring av sin syn pÄ fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hÀlsa A.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hĂ€lsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, bĂ„de för individens vĂ€lbefinnande men ocksĂ„ för samhĂ€llet vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes pĂ„ en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen Ă€r en kvantitativ studie som utfördes med enkĂ€ter, bestĂ„ende av 8 frĂ„gor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten Ă€r betydelsefull.

Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlÀrd hjÀlplöshet pÄverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i Àmnet Idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtstudie pÄ en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkÀtsvar in och analyserades.Resultatet av studien pekar pÄ att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras nÀrvaro i Àmnet Idrott och hÀlsa, Àven om den pÄ de besökta skolorna varit hög. FörÀldrar, vÀnner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och instÀllning till idrottande och tillsammans pÄverkar de i förlÀngningen nÀrvaron i Idrott och hÀlsa.GÀllande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, frÀmst inre och yttre faktorer. Det mÀrks tydligt att eleverna begÄr det fundamentala attributionsfelet dÄ de tillskriver andra elevers frÄnvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frÄnvaro oftast pÄstÄs ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns Àven pÄ sjÀlvtjÀnande bias, omvÀnd sjÀlvtjÀnande bias och self-handicapping.