Denna studie har undersökt om det Àr innehÄllet pÄ lektionerna i Àmnet idrott och hÀlsa som gör att flickor har sÀmre betyg i Àmnet idrott och hÀlsa Àn pojkar. Vi har gjort en studie pÄ tvÄ gymnasieskolor i norrbotten dÀr vi genom enkÀter tagit reda pÄ vad eleverna tycker om innehÄllet pÄ idrottslektionerna. I enkÀten har vi Àven frÄgat om elevernas tankar kring betyg. Vi har kommit fram till att flickors och pojkars favoritidrott Àr bollsport, men förutom det har de olika favoritaktiviteter pÄ idrottslektionerna. Flickorna vill ha mer estetiska idrotter för att kunna förbÀttra sitt betyg, medan de estetiska idrotterna var de som pojkarna ville ha minst av pÄ idrottslektionerna.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har kring Àtstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra Àtstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor ha om Àtstörningar?Hur anser lÀrare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstÀnks ha Àtstörningar?Hur arbetar lÀrare och skolsköterskor för att förebygga Àtstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, dÀr data samlades in med hjÀlp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lÀrare i idrott och hÀlsa samt fyra skolsköterskor. DÀrefter analyserades resultaten efter frÄgestÀllningarna.ResultatStudien visade att bÄde lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har fÄtt en begrÀnsad del av sin kunskap om Àtstörningar frÄn sin utbildning. Största delen kunskapen har inhÀmtats via livserfarenhet.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Bakgrund: Hypertoni Àr en medicinsk sjukdom som ökar risken att drabbas av andra allvarliga följdsjukdomar och behandlas i Sverige med farmakologiska lÀkemedel och rÄd om livsstilsförÀndringar. Syfte: att belysa olika livsstilsinterventioner som kan stödja mÀnniskor med hypertoni att kontrollera sitt blodtryck. Metod: Designen som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr vi sammanstÀllt 14 kvantitativa publicerade forskningsrapporter med fokus pÄ livsstilsförÀndringar. Som analysmetod anvÀndes ett induktivt förhÄllningssÀtt dÀr huvudkategorierna "Specifika aktiveter" och "Multikomponentsinterventioner" föddes fram. Resultat: LivsstilsförÀndringar i form av ökad fysisk aktivitet, avslappning, diet och viktminskning kan ha blodtryckssÀnkande effekt hos personer med hypertoni.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och granska hur gymnasielÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar och ser pÄ sitt arbete med att motivera elever att prestera i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien ska bidra till att ge ökad förstÄelse och en bÀttre insyn i hur idrottslÀrarens dagliga arbete med motivation ser ut, samt vilka metoder som de ser som mer eller mindre lÀmpade för detta arbete. Resultatet visar pÄ att motivationsarbetet skiljer sig Ät beroende pÄ vilken skola man som lÀrare Àr verksam pÄ, men kanske framförallt pÄ hur man Àr som individ. Studien visar Àven pÄ att det finns en hel del fallgropar men Àven generella vÀgar man kan gÄ för ett positivt motivationsarbete som lÀrare. Vidare sÄ har studien belyst lÀrarutbildningen men Àven skolornas arbete inom omrÄdet motivation, Àven hÀr var Äsikterna delade men den generella uppfattningen var att mer kan göras och förbÀttras vad gÀller motivationsarbetet..

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

Det övergripande syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en fenomenografisk ansats undersöka hur lÀrare i Idrott och hÀlsa uppfattar och upplever fenomenet formativ bedömning. Vi vill vidare undersöka om det finns variationer i dessa uppfattningar samt om lÀrare i Idrott och hÀlsa upplever att formativ bedömning Àr nÄgot som pÄverkar och har betydelse för eleverna. UtifrÄn detta syfte stÀlldes fyra stycken frÄgor: Hur uppfattar lÀrare i idrott och hÀlsa fenomenet formativ bedömning? Hur upplever lÀrare arbetet med formativ bedömning? Vilka Àr lÀrarnas erfarenheter och uppfattningar om formativa processer, som Äterkoppling, kamratbedömning och sjÀlvbedömning för elevernas lÀrande? och hur uppfattar lÀrare att formativ bedömning pÄverkar eleverna?   Undersökningen anvÀnde sig av kvalitativa intervjuer med en halvstrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och presenterades med hjÀlp av tretton kategorier i resultatet.

I dagens svenska samhÀlle finns det mÄnga mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund och skolan har blivit en plats dÀr möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan Àr en av de viktigaste institutionerna dÀr olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet menar att internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskor att leva i en kulturell mÄngfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig pÄ att se hur lÀrare jobbar med invandrarelever i de teoretiska Àmnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen nÀr det gÀller Àmnet Idrott och hÀlsa och integration.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hur Àmnet Idrott och hÀlsa fungerar som en integrationsarena, det vill sÀga hur lÀrarna ser pÄ problem och möjligheter i undervisningen nÀr det gÀller att integrera invandrarelever i skolans vÀrld och i det svenska samhÀllet.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa. Dessa lÀrare har Àven erfarenhet av undervisning av bÄde invandrarelever och svenska elever. VÄr undersökning visar att idrottslÀrarna ser invandrareleverna som en tillgÄng i undervisningen, eftersom alla kan ta lÀrdom av varandras olikheter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys som metod undersöka lÀrares tal om sin undervisning i idrott och hÀlsa samt syn pÄ elever med övervikt.FrÄgestÀllningar:Hur uttrycker sig idrottslÀrarna om sina generella utgÄngspunkter för undervisningen i idrott och hÀlsa?Hur beskriver idrottslÀrarna sina erfarenheter av överviktiga elever?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att genomföra halvstrukturerade intervjuer med fyra lÀrare i skolÀmnet idrott och hÀlsa som hade varit verksamma inom skolan i över tio Är. Kriteriet för det strategiska urvalet av informanter var lÀrarbehörighet för grundskolan och Àmnet idrott och hÀlsa. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjÀlp av diskursanalys som metod.ResultatLÀrarnas utgÄngspunkter för sin undervisning var frÀmst att utveckla rörelseglÀdje hos eleverna. MÄlet var att alla elever skulle utveckla ett bestÄende intresse för fysisk aktivitet.I samtliga lÀrares beskrivningar om sina erfarenheter av överviktiga elever framtrÀder att det ligger ett ansvar hos lÀraren att skapa en miljö som Àr individanpassad dÀr alla elever kan kÀnna sig trygga och prestera utifrÄn sina egna förutsÀttningar.SlutsatsGenom diskursanalysen av utsagorna framtrÀdde sammanlagt tre övergripande diskurser: intressediskurs, villkorsdiskurs och breddningsdiskurs vilka bildade utgÄngspunkt för lÀrarnas undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀr idrottslÀrare bedömer eleverna som nÀrvarande pÄ en idrottslektion och vilken betydelse nÀrvaron har vid betygsÀttning. Undersökningen Àr en kvalitativ studie som utfördes med intervjuer av elva idrottslÀrare. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de flesta lÀrarna anser elever nÀrvarande nÀr de Àr ombytta och deltar pÄ lektionen samt nÀr de gör andra teoretiska och/eller praktiska uppgifter som ingÄr i Àmnet idrott och hÀlsa. Slutsatsen av undersökningen Àr att eleven rÀknas som nÀrvarande nÀr den deltar pÄ lektionen eller gör alternativa uppgifter men att betyget pÄverkas nÀr eleven gör alternativa uppgifter. LÀrarna hÀvdar att eleverna inte kan höja sitt betyg genom alternativa uppgifter, de kan rÀdda sitt betyg eller fÄ ett sÀmre..

Syftet med denna undersökning Àr att se om eleverna sjÀlva upplever att de fÄr större motivation till utveckling om idrottslektionerna blir nivÄanpassade vid de olika aktiviteterna de arbetar med. Undersökning genomfördes 2009-03-03 pÄ KlÄgerupskolan genom en enkÀtundersökning bland skolans Ärskurs 8 och 9. Resultatet av undersökningen visade att elever i tonÄren sjÀlva tror att en nivÄanpassning vid idrottens olika moment skulle ge ökad motivation till utveckling hos dem. Undersökningen har ocksÄ tydligt visat att en övervÀldigande majoritet skull klara av fler moment, tycka det var roligare och skulle vÄga mer pÄ lektionerna om det var nivÄanpassat. Min slutsats Àr att elever i tonÄren sjÀlva tror att de motiveras mer till utveckling vid nivÄanpassning men att det Àr viktigt att de fÄr arbeta nivÄanpassat med nytt gruppindelningsbyte vid de olika momenten som finns inom Àmnet idrott och hÀlsa..

FramstÀllningen av mÀn och kvinnor i lÀromedel kan pÄverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jÀmstÀlldhet inom idrott och hÀlsa, beroende pÄ hur lÀromedlen anvÀnds och problematiseras i undervisningen. DÀrför Àr det viktigt att bÄde elever och lÀrare blir medvetna om lÀromedlens budskap. Det har ocksÄ idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om mÀnniskor utifrÄn ett idrottsligt perspektiv ocksÄ inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet pÄ ett lÀmpligt sÀtt. VÄrt syfte Àr att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framstÀlls i det idrotts- och hÀlsorelaterade innehÄll som presenteras i lÀroböcker i idrott och hÀlsa för gymnasiet. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr frÄn syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framstÀlls.

KerĂ€nen, Sara & Jernberg, Marie (2005). Ämnet Idrott och hĂ€lsas betydelse för hĂ€lsofrĂ€mjande liv. Idrott för idrottare eller Ă€r alla lika viktiga? En kvalitativ och kvantitativ studie av lĂ€rares och elevers uppfattningar om idrott och hĂ€lsa samt sambanden dem emellan. (The School Subject Physical Education and HealthÂŽs Significance to Promote Health.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hÀlsans integre-ring i idrott och hÀlsa undervisningen. Studien handlar Àven om att undersöka elevernas upp-fattning till hÀlsofrÄgor i allmÀnhet. Uppsatsen genomfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige dÀr elever frÄn ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i tvÄ stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren frÄn bÄda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av habitus som en teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hÀlsa Àr starkt förknippat med fysisk aktivitet.

HĂ€lsans utrymme i samhĂ€llet ökar, vilket Ă€ven syns inom skolan och dĂ„ framförallt i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. HĂ€lsa Ă€r ett svĂ„rdefinierat begrepp som har förĂ€ndrats i takt med samhĂ€llet. Tidigare forskning visar en undervisning, dĂ€r fokus ligger pĂ„ de fysiologiska aspekterna som kost och trĂ€ning. Ämnets syfte lĂ€gger dĂ€remot lika stort fokus pĂ„ de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hĂ€lsoundervisningen pĂ„ gymnasiet.