Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande mÄlrelaterade betygssystemet Àr orÀttvisa och att lÀrare utgÄr ifrÄn andra aspekter vid betygsÀttningen Àn att betygsÀtta elevernas kunskaper. DÀrmed valde vi att undersöka hur lÀrares bedömning och betygsÀttning utförs bland behöriga lÀrare för att fÄ klarhet i om det nuvarande betygssystemet Àr ett rÀttvist betygssystem.Syftet med studien Àr att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa gör sin bedömning och betygsÀttning utifrÄn. Fokus riktas Àven Ät att granska hur lÀrarna sÀger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lÀrarna har kring det mÄlrelaterade betygssystemet. Studien bestÄr av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet.Studien visar att de behöriga lÀrarna i idrott och hÀlsa bedömer och betygsÀtter utifrÄn andra Àn gÀllande aspekter. LÀrarna sÀger sig bedöma kondition och styrka utifrÄn olika tester i form av resultat för att kunna mÀta elevernas utveckling av den fysiska statusen.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken kunskap som krÀvs för att undervisa barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa, samt vad lÀraren kan göra för att underlÀtta att dessa barn blir delaktiga och integrerade i grundskolan. De didaktiska frÄgorna hur, vad och varför stÄr i fokus, arbetet kommer ocksÄ att beröra hur barn med autism kan bedömas i grundskolan. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuer med sju lÀrare i Àmnet Idrott och HÀlsa, som alla har erfarenhet av att undervisa barn med autism, utgör grunden för vÄrt arbete.Alla intervjuade lÀrare har pÄpekat att vid undervisning av barn med autism i Àmnet Idrott och HÀlsa Àr det viktigt att vara tydlig och strukturerad. För att dessa barn ska fÄ sÄ bra skolgÄng som möjligt har det framkommit att det krÀvs en förstÄelse och kunskap om funktionshindret hos lÀraren.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

DÄ det stÀndigt kommer nya tips om hur man skall förhÄlla sig till mat, mÄltider och kost ökarÀven kraven pÄ att vi mÀnniskor mÄste bli mer kunniga inom omrÄdet sÄ att vi lÀttare kanförhÄlla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav pÄ skolan att undervisa om hÀlsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lÀrare i hem- och konsumentkunskap, en lÀrare i idrott och hÀlsasamt tio elever ser pÄ undervisningen om hÀlsa kopplat till kost. Syftet med denna studie Àr attundersöka elevers och lÀrares uppfattningar kring mÄltider och hÀlsa. Uppsatsen syftar Àventill att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan Àmnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hÀlsa dÄ det kommer till undervisning om matvanor och hÀlsa.De resultat jag fÄtt fram visar att lÀraren i hem- och konsumentkunskap lÀgger mer fokus pÄhÀlsa i samband matvanor Àn vad lÀraren i idrott och hÀlsa gör.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att undersöka vilket synsĂ€tt lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har pĂ„ inkludering samt pĂ„ momentet specialpedagogik inom ramen för lĂ€rarutbildningen.Hur förhĂ„ller sig lĂ€rare till begreppet inkludering i ett undervisningssammanhang inom idrott och hĂ€lsoĂ€mnet?Vilka uppfattningar har lĂ€rare kring den utbildning de har fĂ„tt inom specialpedagogik i lĂ€rarutbildningen? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Åtta intervjuer har genomförts med ljudupptagning, transkriberats, skrivits ut och genomlĂ€sts. Vidare har överstrykningspennor anvĂ€nts för att strukturera upp arbetet utefter studiens frĂ„gestĂ€llningar dĂ€r teoretiska perspektiv anvĂ€nts för analys. ResultatStudiens resultat visar att lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa vill förhĂ„lla sig positiva till inkluderad undervisning, samtidigt som de i praktiken har erfarenhet av att elever i behov av sĂ€rskilt stöd inte alltid gynnas av att vara i inkluderade miljöer. Idrott och hĂ€lsoĂ€mnet beskrivs som en utsatt miljö och sĂ€rskilt svĂ„rt att bedriva inkluderad undervisning inom.

Anledningen till detta examensarbete Àr att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste lÀroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehÄller en intervjustudie dÀr fem lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i Ärskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till momentet bollekar och bollspel i Àmnet idrott och hÀlsa. I examensarbetet presenteras ocksÄ i korta drag idrottsÀmnets förÀndring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras Àven studier kring skolÀmnet idrott och hÀlsas pÄverkan av idrottsföreningar och idrottslÀrares strÀvan att göra Àmnet roligt.

The purpose of this thesis is to find how to work with pedagogical documentation with the aesthetic subjects of dance, music and visual arts. The study also aims to investigate how teachers themselves believe that documentation of these subjects make visible the children?s learning processes. Also to explore if there are any differences in how teachers document the various subjects, and if so, how they can learn from each other to develop the work with pedagogical documentation. I have chosen to use qualitative interviews with a selection of three pre-school teachers who have been working with either dance, music or visual arts.

Vi har en samtidskultur som prÀglas av en stark fokus pÄ kroppens utformning. Den finns överallt dÀr vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas stÀndigt av intryck av att ett framgÄngsrikt liv hÀnger samman med en vacker kropp. SkolÀmnet Idrott och hÀlsa skapar olika förestÀllningar om kroppen och dess kroppslighet.

En fÀrsk inspektion pÄ skolor runt om i landet visar tydliga tecken pÄ att bollspel och bollen överlag Àr flitigt anvÀnda pÄ idrottslektionerna. Samma underökning visar ocksÄ att nÀrvaron hos elever i den svenska skolan pÄ idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt mÄnga tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt pÄverkar eleverna. Syftet med vÄr undersökning var dÀrför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och fÄ tydlighet i vilket förhÄllande elever har till Àmnet idrott och hÀlsa. Genom en enkÀtundersökning pÄ tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förstÄelse.

Alkohol Àr en av de frÀmsta orsakerna till ohÀlsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar Ärligen miljarder för det svenska samhÀllet. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bÀst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-Äriga ungdomar som Àr aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvÀrsnittsdesign dÀr grupper jÀmfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 Är och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval anvÀndes för att göra grupperna sÄ lika som möjligt med avseende pÄ viktiga förvÀxlingsfaktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, pÄ en specifik skola, om bakgrundsmusik pÄ lektioner i idrott och hÀlsa. Vi ville Àven se om valet av musik har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lÀrarna anvÀnder sig den musikanlÀggning som fanns i idrottssalen. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkÀter, som delades ut till samtliga elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Uppsala. Med enkÀterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan pÄverka under en lektion i idrott och hÀlsa.

Undersökningens syfte Àr att framhÄlla hur lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är uppfattar och förhÄller sig till elevinflytande i jÀmförelse med lÀroplanens anvisningar. UtifrÄn detta redogörs för hur lÀrarna arbetar eller anser att det Àr möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas pÄ kvalitativa metoder dÀr semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. FrÄn resultaten kan det utlÀsas att lÀrarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det dÄ det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras sÄledes att lÀroplanens ambitioner inte efterlevs.

Motivationsarbete Àr viktigt i skolans vÀrld, sÀrskilt i Idrott och hÀlsa, dÄ mÄnga elever aldrigÀr fysiskt aktiva pÄ fritiden, enligt litteraturen. Elevers instÀllning till fysisk aktivitet Àr enviktig grundsten till motivationen att delta i Idrott och hÀlsa. Syftet med examensarbetet varatt fÄ djupare kunskap om lÀrares erfarenheter av att bemöta omotiverade elever till ett aktivtdeltagande i Àmnet Idrott och hÀlsa. Syftet har Àven varit att belysa lÀrarnas erfarenheter av attstÀrka elever med dÄlig sjÀlvtillit samt hur de förhÄller sig till elevernas olika intressen ochbehov.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer dÀr fem stycken lÀrare i Idrott och hÀlsa, pÄgrundskolans senare del, intervjuats enskilt. LÀrares erfarenheter frÄn sin undervisning visadeatt samtal, kontakt och tillit till eleverna Àr det som Àr viktigast dÄ det gÀller att motiveraelever eller öka deras sjÀlvförtroende i undervisningen.

Syftet med studien vad att undersöka vilka motiv som kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel. FrÄgestÀllningen som formulerades för att kunna besvara syftet var följande: Vilka motiv kan förklara varför individer vÀljer att engagera sig i individuell idrott i stÀllet för lagbollspel? En kvalitativ samt explorativ metod i form av intervjuer har tillÀmpats. Totalt deltog sex deltagare i studien. Respondenterna har Àven fÄtt möjlighet att fÄ en uppfattning om sin egen individuella behovsprofil samt vilka basbehov som de ska betrakta som mycket viktiga, normalviktiga samt som inte sÄ viktiga.

Syftet med studien var att belysa om och hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar skadeförebyggande i undervisningen. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och intervjuade Ätta utbildade lÀrare med inriktning mot Ärskurs 6-9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet kopplas till Haddons (1980) strategier om skadeförebyggande arbete. Genom samtliga intervjuer framkom att lÀrare medvetet arbetar förebyggande med funktionella idrottsskador och integrerar det i undervisningen. Informanterna menar att det i första hand Àr aktiviteten som stÄr i fokus och inte huruvida undervisningen sker inomhus eller utomhus men nÀmner att det finns skillnader i planering och utförande.