Hur jobbar man med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? FrÄgan tycks inte vara lÀtt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslÀrare. Den hÀr studien beskriver hur ett utvalt idrottslÀrarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hÀlsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hÀlsoundervisning samt vad deras elever lÀr och uppfattar av den undervisningen. Genom Ätta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslÀrare och deras elever kunde en undersökning av idrottslÀrarnas sÀtt att bedriva hÀlsoundervisning i idrott och hÀlsa 1 uppnÄs. Resultatet visar att idrottslÀrarna lyckats fÄnga elevernas intresse och integrera hÀlsa i undervisningen, utan att enbart hÀnvisa till aktiviteter och sjÀlva görandet i Àmnet, genom att arbeta med didaktiska hÀlsofrÄgor pÄ flera stadier; skolnivÄ, lektionsnivÄ och individnivÄ..

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Åtta av tio deltagare har i hög utstrĂ€ckning haft undervisning skild frĂ„n klassen, dĂ€r bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hĂ€lsa varit roliga dĂ„ de kĂ€nt sig inkluderade.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hÀlsa i relation till kön och nÀr pÄ Äret elever Àr födda, samt om eventuella förÀndringar över tid gÄr att utlÀsa.FrÄgestÀllningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa för elever födda tidigt pÄ Äret respektive sent pÄ Äret? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gÀllande slutbetyget i skolÄr 9 Är 2008 i idrott och hÀlsa mellan könen? 3.

VÄrt syfte med examensarbetet har varit att ta reda pÄ hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för Àmnet Idrott & hÀlsa, samt om grundskolan strÀvar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade ocksÄ som syfte att ta reda pÄ hur det ser ut med friluftsdagar pÄ grundskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hÀlsa? ? Genomför grundskolan rekommendationen om strÀvan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i sÄ fall i vilken utstrÀckning? ? Om skolledarna har idrottslÀrarutbildning, utökas dÄ idrottstimmarna pÄ skolan? ? I vilken utstrÀckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter Àr vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolÀmnet Idrott & hÀlsa och fick pÄ sÄ vis vÀsentliga förkunskaper inför vÄr empiriska del i studien. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning.

Idag lever vi lite grann pÄ var sitt hÄll i Sverige. Var generation för sig. Platserna dÀr barn, vuxna och pensionÀrer umgÄs Àr fÄ. Förebilder och nÀrstÄende Àr begrÀnsat av kÀrnfamilj och karriÀr. Barnen fÄr husera i baracker omgÀrdade av stÀngsel, medan förÀldrarna arbetar heltid pÄ annat hÄll. I det hÀr projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler dÀrför att det har med pedagogik, tradition, sjÀlvkÀnsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik nÄgra av de viktigare pedagogiska verktygen pÄ förskolan.Restaurang för att höja standarden pÄ barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgÀrdade av barnens vÀrld istÀllet för tvÀrtom, vilket oftast Àr fallet. Ambitionen med det hÀr projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen pÄ barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstÀrka deras kontakt med omvÀrlden.

Elevernas aktivitet under lektioner i allmÀnhet Àr beroende av undervisningens innehÄll och organisation för att nÄ uppstÀllda mÄl, som i Àmnet Idrott och hÀlsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans Ärskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jÀmförts mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har kompletterats med en enkÀt riktad till idrottslÀrarna i de klasser som observerats för att fÄ deras synpunkter pÄ vad som kan pÄverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

Med denna uppsats vill vi synliggöra hur lÀrare i dans pÄ gymnasiet definierar, tillÀmpar och undervisar koder och konventioner utifrÄn Àmnes- och kursplaner i Dansteknik (Skolverket, 2011b). Med en fenomenografisk forskningsansats har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med danslÀrare verksamma pÄ olika gymnasium runt om i Sverige. Resultatet visar att lÀrarna Àr överens om att koder och konventioner handlar om upptrÀdandet i en danssal, om förvÀntningar pÄ elevens eget ansvar för sin danstrÀning, respekt för de meddansande, dansgenres estetik och kroppens relation till rummet och riktningar. Gemensamt Àr ocksÄ att lÀrarna utifrÄn sina egna dansbakgrunder och uppfattningar vÀljer ut de koder och konventioner de vill upprÀtthÄlla och reproducera i sin dansundervisning. Huruvida de förmedlar dessa explicit eller implicit varierar och tas upp i diskussionen, dÀr vi Àven ser djupare pÄ hur dÄtidens traditioner relaterar till nutidens klassrum, dansundervisning i relation till tyst kunskap, koder och konventioner i förhÄllande till ordning och uppförande samt betygssÀttning..

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken uppfattning elever i Ă„rskurs nio har om hĂ€lsa. Ämnet Idrott och hĂ€lsa bedrivs pĂ„ olika sĂ€tt och syftet med studien Ă€r Ă€ven att fĂ„ en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hĂ€lsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hĂ€lsa och vad de skulle vilja lĂ€ra sig mer om. Vi vill Ă€ven veta vad de tycker Ă€r viktigt för att kunna pĂ„verka sin framtida hĂ€lsa..

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lÀrarna kan pÄverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingÄende i Àmnet idrott och hÀlsa och jÀmförts med tre andra utvalda skolÀmne. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hÀlsa jÀmfört med andra Àmnen i skolan? PÄverkar olika lÀrarstilar elevernas rÀtt till inflytande? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ högstadieskolor pÄ tvÄ olika orter i SkÄne. För att tolka resultatet anvÀndes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hÀlsa utgöra deras enda möjlighet till att fÄ testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta fÄr didaktiska frÄgor ofta stÄ Ät sidan nÀr lÀraren ska utforma idrottsundervisningen. IstÀllet pÄverkas lÀraren i mÄngt och mycket av egna intressen nÀr han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hÀlsa, som idag till stor del har kommit att innehÄlla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter Àr visserligen populÀra hos de flesta av dagens elever men det finns ocksÄ ett fÄtal elever som Àr missnöjda över att dessa utgör en sÄ pass stor del av innehÄllet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lÀrare kan arbeta för att pÄverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers instÀllning till idrott och hÀlsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hÀlsa utgöra deras enda möjlighet till att fÄ testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta fÄr didaktiska frÄgor ofta stÄ Ät sidan nÀr lÀraren ska utforma idrottsundervisningen. IstÀllet pÄverkas lÀraren i mÄngt och mycket av egna intressen nÀr han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hÀlsa, som idag till stor del har kommit att innehÄlla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter Àr visserligen populÀra hos de flesta av dagens elever men det finns ocksÄ ett fÄtal elever som Àr missnöjda över att dessa utgör en sÄ pass stor del av innehÄllet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lÀrare kan arbeta för att pÄverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers instÀllning till idrott och hÀlsa.

Det omrÄde som denna studie har forskats kring Àr specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsÀttning inom Àmnet idrott och hÀlsa. Syfte med studien Àr att beskriva hur idrottslÀrare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att pÄ sÄ sÀtt förstÄ vilka svÄrigheter elever med funktionsnedsÀttning och autism har och vilka anpassningar som krÀvs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer pÄ tre olika skolor i vÀstra Sverige. I resultatet framgÄr det att en idrottslÀrare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som trÀnar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsÀttning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till Àmnet idrott och hÀlsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och Àmnet idrott och hÀlsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. FortsÀttningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrÄn tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att anvÀndas. Denna motivationsteori brukar Àven kallas för den förvÀrvade behovsteorin.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka varför vissa elever sÀllan har med sig trÀningsklÀder och trÀningsskor till lektioner i Idrott och HÀlsa.För att fÄ svar pÄ syftet har jag utgÄtt frÄn fyra olika grupper av frÄgestÀllningar:Vilken Àr elevens och vÄrdnadshavarnas instÀllning till Àmnet Idrott och HÀlsa.Hur uppfattar eleverna behovet av trÀningsklÀder och trÀningsskor för att delta i Idrott och HÀlsa.Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har trÀningsklÀder med sig pÄ idrottslektionerna.Vilka faktorer pÄverkar sjÀlva köpet av trÀningsklÀder och trÀningsskor?Studien genomfördes med hjÀlp av en enkÀt med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av tvÄ klasser frÄn skolÄr 9 respektive tvÄ klasser frÄn skolÄr 7 fördelade pÄ tvÄ skolor. Av praktiska skÀl valdes tvÄ skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslÀrare.