Syfte och frÄgestÀllningarMitt syfte med studien har varit att ta reda pÄ hur hÀlsoperspektivet i Àmnet idrott och hÀlsa kommuniceras till eleverna. Studien bygger pÄ följande frÄgestÀllningar:1)Vad Àr hÀlsa enligt lÀrarna och hur ser de att hÀlsa kommer till uttryck i undervisningen?2) Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa om hÀlsa?3) StÀmmer lÀrarnas syn pÄ sin undervisning överrens med den faktiska undervisningen och styrdokumenten?MetodStudien Àr av kvalitativ art och bestÄr av intervjuer samt observationer. Fem lÀrare frÄn fyra olika skolor har intervjuats och sex lektioner har observerats. Skolorna Àr belÀgna i olika förorter till StockholmResultatResultatet visar att mÄnga av lÀrarna Àr osÀkra pÄ vad begreppet hÀlsa stÄr för samt hur hÀlsoperspektivet ska synliggöras i undervisningen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad fem olika idrottslÀrare pÄ gymnasienivÄ har för syn pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa samt vilka förutsÀttningar de har för att kunna förmedla kursinnehÄllet till eleverna. De kvalitativa metoderna intervju och observation anvÀnds i studien. LÀrarna i studien Àr alla behöriga idrottslÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolor. Ett annat omrÄde för fokus Àr hur lÀrarna leder kunskapsutvecklingen hos eleverna och vilka kunskaper de prioriterar att hinna lÀra ut. Idrott och hÀlsa Àr ett Àmne vars identitet inte Àr helt faststÀlld och kunskapsinnehÄllet Àr inte sÄ tydliggjort.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om de elever som ej deltar i gymasieskolans idrottsundervisning. Perspektivet var kultursociologiskt och syftade till att försöka urskilja om den sociala positionen, som i denna undersökning frÀmst utgÄtt frÄn elevernas val av gymnasieprogram, har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning till idrottsÀmnet. Som idrottslÀrare Àr det viktigt att ha kunskap om dessa elever för att kunna medverka till att fÄ dem aktiva i undervisningen.(Hela sammanfattningen finns i uppsatsen.).

Syftet med studien Àr dels att undersöka om det finns skillnader i innehÄll och omfattning mellan nÄgra kommunala skolor och nÄgra friskolor i en mellan svenskt stad avseende Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom att undersöka vilka möjligheter till fysisk aktivitet efter skoltid det finns pÄ skolorna samt nÄgra Ärskurs 9 elevers attityd till idrott.  En enkÀtundersökning har anvÀnts som metod. 52 elever frÄn tvÄ kommunala skolor och 49 elever frÄn tvÄ friskolor deltog. Intervjuer har dessutom genomförts med en elev och en idrottslÀrare frÄn varje skola.Alla elever i undersökningen har angett att de har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger i veckan, HÀlsan Àr den centrala delen i Àmnet enligt friskolan. PÄ den kommunala skolan Àr det den fysiska aktiviteten det centrala.Eleverna pÄ skolorna har en positiv attityd till Àmnet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medvetenhet om uppnÄendemÄl i idrott och hÀlsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mÄl- och kunskapsrelaterad styrning och lÀroplanen har alltsÄ haft sjutton Är att implementeras. Idrott och hÀlsa Àr det enda Àmnet dÀr pojkar i större utstrÀckning nÄr högre betyg Àn flickor. Undersökningen har genomförts med elever i Ärskurs 9 pÄ sex olika skolor i Sverige. Vi har anvÀnt oss av tvÄ olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkÀter och en kvalitativ del bestÄende av intervjuer.

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

Examensarbete lÀrarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lÀrande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka vilket lĂ€rande som sker pĂ„ lektionerna i idrott och hĂ€lsa samt hur lĂ€raren gör sin bedömning, ur genusperspektivet.Hur ser elever och lĂ€rare pĂ„ lĂ€rande, betygsĂ€ttning och bedömning i idrott och hĂ€lsa?Hur ser elever och lĂ€rare pĂ„ genus inom idrott och hĂ€lsa? MetodIntervju anvĂ€ndes som metod för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna. Tre lĂ€rare, tvĂ„ mĂ€n och en kvinna, som undervisar i idrott och hĂ€lsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer, med tvĂ„ flickor och tvĂ„ pojkar i vardera.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:VÄr studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hÀlsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka Àr de vanligaste konfliktorsakerna inom Àmnet idrott och hÀlsa för Är 1-2?3.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om samt upplevelser av den olycksfallshantering som sker i samband med idrott och hÀlsa.För att uppnÄ syftet har vi besvarat följande frÄgestÀllningar:? Vad hÀnder vid ett omhÀndertagande av olycksfall och hur ser elever och lÀrare pÄ det?? Finns förutsÀttningar för omhÀndertagande av olycksfall vad gÀller resurser, kunskap och utbildning hos lÀrare och elever?? Hur skulle lÀrare och elever önska att ett omhÀndertagande av olycksfall sÄg ut?MetodFör att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en kvalitativ undersökning genom att intervjua fem gymnasieelever och tvÄ lÀrare i idrott och hÀlsa.ResultatResultatet av vÄr undersökning visar att bÄde elever och lÀrare Àr av den uppfattningen att det Àr eleverna sjÀlva som till stor del ska kunna ta hand om ett olycksfall. Eleverna anser att det Àr skolans och framförallt idrottslÀrare samt skolsköterskans ansvar att undersöka och ta hand om en skadad elev. Eleverna talar om vikten om att lÀraren kÀnner sig trygg i sin kunskap. LÀrarna berÀttar att de kÀnner sig trygga med den kunskap de har.

Syfte med min studie var att undersöka hur idrottslÀrare tÀnker kring individanpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter. Mina frÄgestÀllningar var:Ska man anpassa undervisningen sÄ att eleverna erbjuds olika valmöjligheter och i sÄ fall varför?Vilka för- och nackdelar finns det med en anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa?Hur kan man genomföra anpassad undervisning som erbjuder valmöjligheter inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ ett bra sÀtt? Som metod valde jag att ha en kvalitativ ansats för att pÄ sÄ sett fÄ en djupare förstÄelse för hur idrottslÀrarna tÀnker och resonerar kring att erbjuda valmöjligheter. Jag genomförde fyra intervjuer med olika idrottslÀrare som alla hade ett minimum av 10 Ärs praktisk yrkeserfarenhet. Samtliga idrottslÀrare ansÄg att det Àr viktigt att erbjuda eleverna valmöjligheter samt att det finns mÄnga för- och nackdelar som man mÄste vara medveten om.

Syftet med min studie har varit att fÄ en inblick i lÀrares syn pÄ manligt och kvinnligt ledarskap i Àmnet idrott och hÀlsa. Anser lÀrare att kvinnliga och manliga idrottslÀrare skiljer sig Ät i sitt ledarskap? Vilka ledaregenskaper anser lÀrarna vara viktiga och skiljer sig Äsikterna Ät mellan manliga och kvinnliga lÀrare? Vad har lÀrarna för tankar om det egna ledarskapet ? vilken ledarprofil anser de sig ha? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med sex stycken idrottslÀrare i mellanstadiet, varav tre kvinnliga och tre manliga. Resultaten visar att det finns tvÄ lÀger bland respondenterna.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka vilka som Àr pojkars respektive flickors i Ärskurs 5 och 6 motivationsfaktorer i Àmnet idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningarna Àr: vilka Àr pojkarnas, respektive flickornas motivationsfaktorer, vilket innehÄll i Àmnet idrott och hÀlsa motiverar eleverna och om idrott pÄ fritiden pÄverkar elevernas syn pÄ Àmnet? Undersökningen gjordes pÄ en skola i en mindre ort i SkÄne. För att tolka resultatet anvÀndes en genusteori för att se skillnader mellan pojkar och flickor samt en motivationsteori för att kategorisera elevernas motivationsfaktorer. För att kunna uppnÄ syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnde jag enkÀt som metod som besvarades av elever som gÄr i Ärskurs 5 och 6.

Studiens syfte Àr att identifiera och diskutera meningserbjudande i form av institutionella förutsÀttningar för meningsskapande i idrott och hÀlsa. Genom en kritisk diskursanalys identifieras och prövas Quennerstedts Àmnesdiskurser i idrott och hÀlsa. Sedan problematiseras eventuella skillnader mellan denna studiens och Quennerstedts kÀllor.TvÄ olika kÀllor anvÀnds för att uppfylla studiens syfte och svara pÄ frÄgestÀllningarna. Den ena kÀllan bestÄr av lÀrares synpunkter pÄ ett utkast till kursplanerna i Lgr11 frÄn hösten 2009. Den andra kÀllan innefattar fÀrdiga kursplanen för idrott och hÀlsa i Lgr11, samt dess kommentarmaterial.