Denna undersökning behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa i motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolÀmnet. Syftet Àr att undersöka vilka diskurser i skolÀmnet Idrott och hÀlsa som konstitueras i motioner frÄn Sveriges riksdag. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ?Vilka diskurser kan identifieras i motioner frÄn Sveriges riksdag som behandlar skolÀmnet Idrott och hÀlsa?? samt ?Vilka synsÀtt pÄ skolÀmnet Idrott och hÀlsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi gjort en diskursanalys.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur idrottslÀrares syn pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa pÄverkar deras arbete med ÄtgÀrdsprogram i Ärskurserna F-6?FrÄgestÀllningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprÀttandet och uppföljningen av ett ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa variera pÄ olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa kan ligga till grund för motivet till varför ÄtgÀrdsprogram inte upprÀttas?MetodUndersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa om deras syn pÄ Àmnet, samt hur de arbetar med ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFÄ lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram. Den syn pÄ kunskap som lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄ sitt Àmne Àr en bidragande faktor till varför/varför inte ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras frÀmst teoretiska Àmnen nÀr det kommer till upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero pÄ att synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska Àmnen.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

I tidigare forskning nÀmns sÀllan idrott och hÀlsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör bÄda kunskapsomrÄdena som Àr överens om att det Àr upp till den enskilda lÀraren i idrott och hÀlsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att Àmnet idrott och hÀlsa betraktas som ett lÄgprioriterat Àmne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hÀlsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lÀrare i idrott och hÀlsa, fördelat pÄ fyra skolor.Resultatet visar att det sÀllan förekommer ett uttalat samspel mellan lÀrare i idrott och hÀlsa och specialpedagoger.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasielÀrares syn pÄ begreppet hÀlsa och hur de definierar hÀlsobegreppet inom Àmnet idrott och hÀlsa. Vidare Àr syftet att undersöka pÄ vilket sÀtt dessa lÀrare beskriver att de arbetar med hÀlsa i Àmnet pÄ gymnasiet utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1. Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa? Hur beskriver lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet hÀlsa inom ramen för idrott och hÀlsa? och Hur framstÀller lÀrare i idrott och hÀlsa att de arbetar med hÀlsa i sin undervisning utifrÄn kursplanen Idrott och hÀlsa 1?Kvalitativa intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ olika gymnasieskolor har anvÀnts som metod för att insamla data till undersökningen. Studien Àr en kandidatuppsats och Àr inte generaliserande för en större population.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medvetenhet om uppnÄendemÄl i idrott och hÀlsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mÄl- och kunskapsrelaterad styrning och lÀroplanen har alltsÄ haft sjutton Är att implementeras. Idrott och hÀlsa Àr det enda Àmnet dÀr pojkar i större utstrÀckning nÄr högre betyg Àn flickor. Undersökningen har genomförts med elever i Ärskurs 9 pÄ sex olika skolor i Sverige. Vi har anvÀnt oss av tvÄ olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkÀter och en kvalitativ del bestÄende av intervjuer.

I kursplanen för Idrott och hÀlsa utgör friluftsliv en viktig del av Àmnets uppbyggnad och karaktÀr. I LÀroplanen för 1994, Lpo 94, stÄr det att en medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som Àr viktig att utveckla. Enligt lÀroplanen Àr utbildning och fostran en frÄga om att överföra och utveckla ett kulturarv med vÀrde, traditioner och kunskaper frÄn en generation till nÀsta. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad lÀrare i Idrott och hÀlsa har för upp- fattningar om friluftsliv samt Àmnet Idrott och hÀlsas roll i att föra detta kulturarv vidare till eleverna. I vÄrt arbete gjorde vi en kvalitativ studie genom att intervjua sex lÀrare i Idrott och hÀlsa.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hÀlsa pÄverkar elevers fysiska aktivitetsgrad pÄ fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fÄtt eleverna att prova nya aktiviteter och fÄtt ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker Àven hur viktigt eleverna tycker Àmnet Àr och vilka kunskaper de fÄr kring hÀlsa. Slutligen undersöks dessa frÄgor utifrÄn ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jÀmförs. Studien har anvÀnts sig av en kvantitativ enkÀtstudie.

Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete Ă€r att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa pĂ„ gymnasiet. Med hjĂ€lp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera Ă€mnena och vad lĂ€rare och elever ansĂ„g om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svĂ„rt, dĂ€remot ses Idrott och hĂ€lsa som roligt och lĂ€tt. BĂ„de lĂ€rare och elever Ă€r överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hĂ€lsa och ser det som ett bra sĂ€tt för att öka intresse och förstĂ„else för naturvetenskapen.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frÄnvaro i Àmnet idrott och hÀlsa har om detsamma. Vi som blivande lÀrare i idrott och hÀlsa vill fÄ en ökad kunskap om hur vi som lÀrare ska kunna motivera de elever som har hög frÄnvaro i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med elever frÄn tvÄ gymnasieskolor. Skolorna Àr av olika storlek men bÄda ligger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat Ätta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

SammanfattningSyfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielÀrare i kursen idrott och hÀlsa A anvÀnder lÀroböcker i sin undervisning samt hur lÀroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. MetodMetoden som valdes var en digital enkÀtundersökning som riktades till 45 slumpmÀssigt utvalda gymnasieskolor och till de lÀrare i idrott och hÀlsa som arbetade pÄ dessa skolor. 63 av totalt 111 lÀrare besvarade enkÀten (57% svarsfrekvens). DÀrtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkÀtsvaren mest frekvent anvÀnda lÀroböckerna i kursen idrott och hÀlsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehÄllsanalys av lÀroböckernas innehÄll satt i relation till uppnÄendemÄlen för idrott & hÀlsa A.