Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elevers sjÀlvskattade kunskap i förhÄllande till mÄlen i den nationella kursplanen för kursen Idrott och hÀlsa A. Samt om detta skiljer sig mellan en storstad och en mindre stad.StÀmmer elevernas sjÀlvskattade kunskap överrens med de nationella mÄlen som ska vara uppnÄdda efter avslutad kurs i Idrott och hÀlsa A 100 p?Hur skiljer sig den sjÀlvskattade kunskapen hos eleverna i en storstad respektive mindre stad?MetodI denna studie har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter. En kvantitativ undersökning var lÀmplig för studien dÄ den behandlade en bred syn pÄ elevernas sjÀlvskattade kunskaper betrÀffande uppnÄendemÄlen inom kursen Idrott och hÀlsa A. Totalt deltog 170 elever i gymnasiet frÄn Ätta klasser, varav fyra klasser var frÄn en storstad och fyra var frÄn en mindre stad.

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmÄgor i Idrott och hÀlsa. Syftet Àr att undersöka lÀrares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lÀrare bedömer elevers rörelseförmÄgor i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka mÀnniskors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig pÄ tio kvalitativa intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven Àr en sjÀlvklarhet att utgÄ ifrÄn nÀr lÀrare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lÀrare Ät Àr hur kunskapskraven tillÀmpas i undervisningen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr uppsats har varit att undersöka vilka uppfattningar om genus elever i gymnasiet Ärskurs 3 har pÄ dansen i skolan. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr:1. Vad har tjejer för tankar om killar och tjejer som dansar?2. Vad har killar för tankar om killar och tjejer som dansar?3.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa.Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet framgÄr det att skolan i sin undervisning skall strÀva efter att utveckla en positiv sjÀlvbild hos eleverna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa frÀmjar arbetet med att skapa en positiv sjÀlvbild hos elever. Undersökningen vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ och utgörs av sex informanter som Àr yrkesverksamma lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att de flesta av vÄra informanter anser att det var viktigt att arbeta med elevernas sjÀlvbild, men flertalet hade inget konkret upplÀgg för detta.

I denna studie granskas hur danslÀrare inom gymnasieskolan arbetar med bedömning inom GY11 och hur de resonerar kring bedömning. Bakgrunden till syftet vilar pÄ ett personligt intresse för omrÄdet som blivande lÀrare. Bedömning Àr ett omdiskuterat Àmne som anses vara komplext, inte minst inom de estetiska Àmnena, och behöver belysas och utforskas. Studiens avgrÀnsning Àr att förhÄlla sig till de nya lÀroplanerna för gymnasiet, Lgy 11, dÄ det Àr dessa styrdokument vi kommer att arbeta med i framtiden, samt att undersöka syftet inom ett visst geografiskt omrÄde, sydöstra Sverige. Metoden som anvÀnts Àr en intervjustudie dÀr personer, som Àr verksamma lÀrare inom gymnasieskolan och dansÀmnet, inom det valda omrÄdet har intervjuats.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns pĂ„ gymnasieskolor runt om i Sverige. Det Ă€r ett program som vilar pĂ„ praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsstĂ€llande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen Ă€r att med filosofen JĂŒrgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas sprĂ„kliga redskap, samt anvĂ€ndandet av vĂ€rderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som gĂ„r det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har sjĂ€lv dansat i över 20 Ă„r, varit en tidigare elev pĂ„ det nĂ€mnda programmet och finner mig i en position dĂ€r jag snart Ă€r pĂ„ vĂ€g att bedöma elever i det som jag sjĂ€lv blivit bedömd i; dans som ett konstnĂ€rligt Ă€mne. Tidigare forskning pekar pĂ„ att dans bĂ€r en lĂ„ng tradition av mĂ€starlĂ€ra, dĂ€r eleven Ă€rver en tyst kunskap och lĂ€r sig att bemĂ€stra dans som hantverk frĂ„n sin lĂ€rare.

Att delta i lektionerna i idrott och hÀlsa har en central roll för sÄvÀl lÀrande som bedömning. Men vad det egentligen innebÀr att delta i idrott och hÀlsa Àr inte sÄ lÀtt att fÄ ett enhetligt svar pÄ. Inte heller hur man som lÀrare i idrott och hÀlsa kan bedöma elevernas insatser utifrÄn deltagandet - kan nÄgot utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det Àr vad denna kvalitativa intervjustudie, dÀr sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda pÄ. Resultatet visar att det oftast inte sker nÄgon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Det finns grupper av ungdomar som varken mĂ„r fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero pĂ„ stora förĂ€ndringar i samhĂ€llet som stĂ€ller ökade krav. Jag vill tillĂ€gga att skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa innehĂ„ller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat vĂ€lmĂ„ende bland ungdomar. Ämnet idrott och hĂ€lsa kan innehĂ„lla moment som berikar vĂ„ra liv pĂ„ flera olika sĂ€tt. DĂ€rför vill jag som blivande lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa undersöka om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa kan pĂ„verka ungdomars hĂ€lsa, syftet med detta arbete Ă€r alltsĂ„ att undersöka vilken betydelse Ă€mnet idrott och hĂ€lsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hĂ€lsa. Arbetets problemprecisering Ă€r: Vilken betydelse kan Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hĂ€lsa? En enkĂ€tundersökning genomfördes pĂ„ sammanlagt 65 högstadieelever frĂ„n skolĂ„r 6-9.

SammanfattningSyfteAtt pĂ„verka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och HĂ€lsa med hjĂ€lp av intag av banan innan lektionstillfĂ€llet.FrĂ„gstĂ€llningKan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och HĂ€lsa?Är det nĂ„gon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och HĂ€lsa, samt gentemot kontrollgruppen?MetodUnder en period pĂ„ tio veckor, utrustades tjugotvĂ„ elever med stegrĂ€knare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill sĂ€ga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch pĂ„ tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om tvĂ„ lektioner.

Syftet med denna uppsats Àr se om upplevelsen av dans Àr en individuellt upplevd erfarenhet inom tre perspektiv ? fysisk, psykisk och social. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av tvÄ metoder. Dels av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter frÄn tre olika danskontexter, motionsdans, mogendans och FUB-dans.Samt av deltagande observationer. Att anvÀnda sig av tvÄ metoder gör att jag fÄr en bredare bild av hur dansen kan pÄverka den enskilda individen ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns samband mellan matematiksvÄrigheter och utvecklingen inom idrott och hÀlsa. För att uppnÄ mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lÀrare pÄ en skola. Vi utforskade resultaten pÄ 82 elever för att se efter om de har svÄrigheter i matematik, idrott och hÀlsa eller i bÄda Àmnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per Àmne som vi utgick frÄn. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i bÄda Àmnen.För att underbygga studien har det tagits med logopedens Äsikter, bedömningar av Àmnet samt litteratur kring sÄvÀl matematik som idrott.