SammanfattningEtt mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på Chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ettstrategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara Chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnorsmöjligheter att söka sig till Chefstjänster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier omutvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Brist på kommunikation mellan Chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från utvecklingssamtalet mellan Chef och medarbetare. Genom intervjuermed Chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omChefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan Chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och Chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-Chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, Chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin Chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara Chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever Chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanChefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en Chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

I denna studie lyfts det som uppfattas som positivt i ledarskapet hos högt uppsatta Chefer inom det svenska näringslivet fram. Tidigare har det framförts mycket kritik kring Chefer och deras ledarroll i företag. Studiens huvudsyfte var att belysa de framgångsfaktorer som dagens Chefer besitter. Studien är utformad med hjälp av en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på Cheferna i studien med hjälp av en intervjuguide som baserades på en pilotstudie med en ledarskapskonsult.

På grund av stora pensionsavgångar står arbetsmarknaden inför en generationsväxling. Detta kommer att påverka dagens Chefspositioner, och innebär att när äldre Chefer pensioneras blir behovet av nya Chefer allt större. Syftet med den här studien var dels att undersöka hur nästa generations arbetskraftser på att i framtiden inta en Chefsposition och även om det finns vissa delar av Chefskapet som de är mer positivt respektive negativt inställda till. Studien baserades på en enkätstudie där studenter från personalvetarprogrammet och civilingenjörsprogrammet vid Umeå universitet fick skatta ett antal påstående gällande Chefskap. Resultatet visade att Chefsattityden generellt sett var positiv för respondenterna, dock ville endast ett fåtal bli Chef så snart som möjligt av sin karriär.

Psykologiska kontrakt är ett tvåvägsutbyte av upplevda löften och medvetna och icke medvetna åtaganden mellan Chef och anställd. I tidigare studier framkommer det att kommunikationen på arbetsplatserna har en påverkan på relationen mellan anställda och Chefer. Hur ser Chefer och anställda på de psykologiska kontrakten? På vilket sätt upplever Chefer och anställda kommunikationen på Socialförvaltningen? Hur påverkas relationen mellan Chef och anställd om de psykologiska kontrakten bryts? Undersökningen genomfördes på Chefer och anställda på en Socialförvaltning. En kvalitativ metod genom intervjuer och en kvantitativ metod genom enkäter användes.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i uppfattning av feedback (positiv, negativ och kvalité) beroende på om den kom från Chef, medarbetare, vårdtagare eller anhörig inom äldreomsorgen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilken feedbackkälla som bäst predicerar generell arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes på sju äldreboenden där 87 anställda deltog. De mätinstrument som användes i studien var FES-skalan som mätte de olika aspekterna av feedback, samt Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att källan Chef predicerade generell arbetstillfredsställelse bäst av de fyra källorna, samt att det var aspekten kvalité som bidrog mest i modellen.

Denna studie handlar om ledarskap ur ett genusperspektiv. I Sverige finns av regeringen fastställda mål om en jämställd arbetsmarknad. Trots detta är andelen kvinnliga Chefer låg. Det finns många olika påståenden om kvinnligt ledarskap i litteratur och media till varför andelen kvinnliga Chefer är så liten. Det är dock inte ofta som de kvinnor som lyckats bli ledare får göra sina röster hörda och berätta om sina upplevelser av hur det är att vara Chef.

Denna studie syftar till att fo?rsta? Chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av Chefers egna upplevelser fo?rsta? hur Cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem Chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och Chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-Chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, Chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin Chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Jeppsson, M (2008) Fyra personliga assistenters uppfattning av sina arbetsförhållanden- utbildning, stöd och en bra Chef.C-uppsats, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Personlig assistent är ett yrke som funnits sedan 1994 och sedan dess har de personliga assistenterna blivit fler för varje år. Det är ett yrke där personliga egenskaper bedöms viktigare än utbildning. Syftet med den här studien var att undersöka på vilket sätt lärandeprocesser uppfattas påverka personliga assistenters uppfattning om arbetsförhållandena. Undersökningen har inspirerats av en fenomenografisk ansats och intervjuer har använts för insamlandet av data. Intervjuerna har lyssnats på ett antal gånger och därefter transkriberats för att analyseras.

Dagens samhälle präglas av en vilja att göra karriär. Att göra karriär innebär för många att bli Chef eller att på något sätt nå en ledande position där man har makten att bestämma över andra. Det finns en uppsjö av litteratur kring hur man är en bra Chef, hur man utvecklar ledaregenskaper samt hur man gör karriär. Det saknas dock forskning som fokuserar på hur man blir en ledare. Alltså vilka faktorer och egenskaper som är viktiga eller avgörande för att man ska nå sin målsättning att bli just Chef.Syftet med denna uppsats är att belysa de faktorer som banar väg till en ledande position inom ett företag eller en organisation.

Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar på en ojämlik arbetsförutsättning och en stark underrepresentation av människor med utländsk bakgrund som intagit Chefspositioner har intresset till denna studie väckts. Det är ett viktigt område att studera med tanke på den stora andelen människor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhället. Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter från första linjens Chefer som arbetar inom kommunal äldreomsorgen och hur de upplever att deras utländska bakgrund kan ha betydelse i rollen som Chef. I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet använts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjälper oss att förstå innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjälper oss att förstå sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhälle. Genom att kombinera dessa teorier får vi en bredare förståelse för uppsatsens frågeställning. För att komma närmare syftet i studien har kvalitativ metod använts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgångspunkt, där intervjuer varit förutsättningen för denna studie. Sex Chefer med utländsk bakgrund har intervjuats. Resultaten från studien visar att den utländska bakgrunden som Chef har betydelse i vissa fall.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns skillnader i hur fyra dimensioner av feedback uppfattades beroende på om den kom från arbetskamrat eller Chef. De fyra dimensionerna var; Kvalité, Framförande, Positiv och Negativ feedback. Ytterligare ett syfte var att undersöka om kön, ålder och anställningstid hade en påverkan i uppfattningen av de fyra feedbackdimensionerna. Studien utfördes på en anstalt och en kriminalvårds-utbildningsenhet i mellan Sverige. Mätinstrumentet som användes var Feedback environment scale (FES) ursprungligen framtagen av Steelman, Levy och Snell (2004) och översatt till svenska av Jansson och Nilsson (2010).