Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som enhetsChefer och medarbetare tycker är utmärkande för ett bra ledarskap inom äldreomsorgen. Frågeställningar som vi använt oss av är följande: Hur uppfattar ovannämnda enhetsChefen, som ledare eller Chef? Vilka faktorer vill enhetsChefer och medarbetare helst se hos en bra ledare/Chef? Finns det någon skillnad i att vara en Chef eller en ledare? För att få en ökad kunskap inom det valda ämnesområdet har vi använt oss av individuella intervjuer. Vi har totalt genomfört åtta intervjuer, varav fyra med enhetsChefer och fyra med medarbetare. I bakgrunden beskrivs först hur ledarskapet inom kommunal äldreomsorg har förändrats från slutet av 1800-talet fram till nutid.

Att vara Chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta Chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring Chefsintroduktion för nytillsatta Chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt Chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan Chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta Chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet är att utifrån ett bestämt urval av Chefer undersöka upplevd konsensus mellan förväntningar på rollen som Chef gentemot hur Chefsrollen upplevs och vad den innebär. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att använda oss av en abduktiv ansats. Empirikapitlet är framtaget från 10 intervjuer med Chefer på olika företag verksamma i Sverige. Vår studie har påvisat vilken typ av förväntningar som infriades samt vilka som inte gjorde det. Den har även tydliggjort vilka kompetenser samt kunskaper som av våra respondenter anses vara viktiga i Chefsrollen.

SammanfattningUppsatsens titel: Att byta företagskultur ? En studie av nyanställda CheferUppsatsnivå: Kandidatuppsats - LedarskapFörfattare: Henrik Preifors och Christoffer StigsonHandledare: Anders BillströmNyckelord: Företagskultur, kulturbyte, Chef, kulturpåverkan, kulturtypProblemformulering: Hur anser en nyanställd Chef att han/hon påverkats vid byte av företag, avseende företagskulturen?Syfte: Att undersöka hur en nyanställd Chef påverkas av kulturen i en ny organisation, samt att undersöka eventuella komplikationer som kan uppstå vid övergången från en tidigare företagskultur. Teoretisk referensram: Vi har utgått från Harrisons (1972) definitioner av olika typer av företagskultur. Vi beskriver även Scheins (2004) definition av företagskultur och hans krav på att dela upp kulturen i olika nivåer för att kunna mäta den.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla djupgående information till studien. Resultat: I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns problematiska ting som kan uppkomma när en Chef går från ett en företagskultur till en annan.

Studiens innehåll: Syftet med studien har varit att undersöka vad som motiverar undersköterskor att avancera till Chefspositioner samt hur de som Chefer upplever och hanterar sin yrkesroll. Studien omfattar Chefer som tidigare arbetat som undersköterskor i samma eller i en verksamhet liknande den där de nu innehar en Chefsposition. Följande frågeställningar har använts:? Vad motiverar individen att ta steget från undersköterska till Chef? ? Hur används undersköterskekompetensen i Chefsyrket?? Hur upplever och hanterar Cheferna ledarollen?För att besvara dessa frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Empirin har samlats in genom intervjuer med sex Chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen med för studien lämpliga bakgrunder.

Arbetet behandlar Chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt Chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra Chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar Chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska Chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är Chefer.

Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, Chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till Chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Anställda med starkt organisationsengagemang presterar bättre och stannar längre inom sin organisation. Syftet med föreliggande studie var att studera organisationsengagemang och dess samband med relation till närmaste Chef (LMX), innehavande av Chefskap samt kontakt med närmaste Chef. En webbenkät besvarades av 224 medarbetare på ett svenskt telecomföretag. Resultatet visade ett positivt samband mellan organisationsengagemang och LMX. Villighet att bidra utöver kraven för sin Chefs skull predicerade nivån av organisationsengagemang till störst del.

Examensarbetet inleddes med en förstudie där olika förbättringsområden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstärkningsverktyg vilket påverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förändringsarbete. Idag måste en ledare och Chef vara kommunikativ och det fungerar inte längre med att peka med hela handen. Medarbetarna måste förstå sin Chef och ledare och det måste finnas ett samspel mellan dem. För att Chefer och ledare ska styra förändringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet är att undersöka hur kommunikationsprocessen kan användas som styrmedel mot en social förändring.

Studien syftar till att utreda Chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kännetecknar en god Chef. Går det att utläsa en generell bild av hur en god Chef ska vara, har ledarrollen förändrats? Studien är baserad på en kvalitativ metod utifrån fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med Chefsrekryterare. I studien tillämpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en Chef vid en solitär bataljon jämfört med en Chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre Chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementsChefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonsChef och en nära högre Chef, både geografiskt och funktionellt.Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonsChefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse.

I dagens samhälle uppmärksammas ledare överallt. Den som många dock refererar till är den Chef som finns på den egna arbetsplatsen. Syftet med den här studien var att undersöka vad tjänstemän har för upplevelser och attityder till begrepp som ledarskap och hälsa samt relationen däremellan. Vilken sorts ledarskap är att föredra? Hur får man medarbetarna att må bra på arbetsplatsen och prestera bra? Ord som delaktighet, kommunikation, planering, feedback, stöd och relationer till arbetskamrater och Chef lyftes fram.

Denna uppsats syftar till att diskutera grönskans betydelse för människan och hur landskapsarkitekter skulle kunna använda den på bästa sätt för att öka människors välbefinnande. Jag har valt att fokusera på dessa frågor ur ett friskvårdsperspektiv eftersom det skulle kunna bidra till att hjälpa människor redan innan de blir sjuka. Min huvudfråga har därför varit: Hur kan vi som landskapsarkitekter använda oss av grönskans betydelse som friskvård för att skapa givande miljöer för olika grupper av människor?.

 Ingen ledarskapsmodell kan på egen hand representera en fulländadledarstil. Olika ledarstilar passar bättre, eller sämre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en Chef bör besitta, är något som bådeChefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dåliga egenskaper hosen ledare utifrån ett Chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anställda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjälp avinduktiv tematisk analys.

Studiens syfte a?r att underso?ka Chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken Chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.