I denna studie unders?ks hur l?rare talar om sina erfarenheter av barns internetanv?ndning och hur de beskriver att de arbetar f?r att st?tta elevers digitala kompetens och motverka n?tmobbing i den digitaliserade barndomen. Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r Social interaktionism teori men ?ven barns perspektiv och barnperspektiv i samband med n?tmobbning. Detta ?r f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Care and solicitude about Swedish documentary heritage has varied substantially throughout the years. The main purpose of this essay has been to investigate what efforts have been made to preserve rare book collections at public libraries. These cultural policies have been studied from both a national as well as local perspective. What we have tried to explore can be condensed into three questions: What national initiatives have been taken in the past century to preserve the municipal documentary heritage?What initiatives have been taken in the past century to preserve thedocumentary heritage of what is presently the municipality of Jönköping? What value do rare book collections at public libraries represent? The results indicate few national efforts were initially made to preserve rare book collections in the timeframe we studied.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

This paper aims to analyze how preservation of and access to old and rare book collections are organized in public libraries in Serbia. The paper is based on an analysis of documents, a survey and qualitative interviews with librarians in Belgrade and Novi Sad. Serbia is a country that has experienced violent historical periods with far-reaching consequences for its old and rare book collections. The interpretative background refers to documents about cultural policy in Europe and in Serbia. Serbia is a country in transition which aims to join the European Union.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.