Syftet med detta examensarbete är att utveckla kunskap om och förståelse för ämnet Idrott och hälsa i gymnasiesärskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jämförs med lärarnas tolkning av ämnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lärarnas personliga påverkan, ämnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes på en gymnasiesärskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i ämnet. Resultaten visar på en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares inställning till saklitteratur i ämnet svenska, vilka texttyper eleverna arbetar med i skolan, och om elevernas ovilja att läsa bott-nar i försämrad förmåga att läsa och förstå texter. Vald metod i studien är dels kvantitativ och dels kvalitativ genom användandet av en enkät, vilken kopplas till granskning av läromedel samt skolverkets statistik över ämnesprov och slutbetyg. I forskningsbakgrunden redovisas begreppsdefinitioner, forskarvärldens syn på saklitteratur, forskarnas syn på saklitteratur i skolan och vad styrdokumenten föreskriver om sak- och skönlitteratur. Resultaten visar att det inte föreligger någon försämring beträffande elevernas förmåga att läsa och förstå texter. De läromedel som har granskats har ett varierat innehåll, och visar även på att eleverna kan möta svenskämnen med olika innehåll trots att de läser samma kurs.

Syftet med studien var dels att undersöka hur momentet procent introduceras i matematikläromedel förelever i år 4-6, samt att undersöka karaktären av elevernas kunskaper i procentbegreppet efter avslutadkurs. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie kring begreppet procent. Därefter gjordes entextanalys på aktuella läromedel för år 4-6 i Sundbybergskommun samt Bollnäs kommun.Undersökningen genomfördes sedan i år 6, en grupp om 40 elever. Eleverna följde en traditionellundervisning med lärarens genomgång som sedan följdes av individuellt arbete. Under arbetets gånggenomfördes tre diagnoser som avsåg att mäta elevernas begreppsförståelse i procent.

Blivande historielärare kommer att ställas inför utmaningen att för första gången lägga upp historieundervisningen. Frågor som hur undervisningen kan läggas upp, vilket stoff ska användas och hur undervisningen kan genomföras, kommer säkerligen att ställas. Syftet med denna uppsats är således att bland annat utifrån en intervjustudie med fem verksamma historielärare inom gymnasieskolan, utveckla kunskap om hur undervisningen kan läggas upp i en Historia A-kurs på gymnasiet. Ännu ett syfte är att vi vill ta del av några historielärares synpunkter på historia som ett blivande kärnämne 2007.Vår undersökning visar bland annat att det finns många faktorer som lärare måste ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. Till exempel är tiden en av de faktorer som man måste ta hänsyn till när man planerar, att vara flexibel och inte planera för ?tajt?.

Mindfulness betyder mentalt närvarande och är en form av mental träning som syftar till att medvetandegöra tankar och känslor utan att värdera dessa. Metoden används främst inom sjukvården i USA, Canada och Europa på individer drabbade av stress, ångest, smärta, depression och cancer. Det har visat sig att genom utövande av metoden har acceptansen och hanteringen av sjukdomar och besvär underlättats. Syfte: Beskriva sjukgymnasters upplevelser av metoden Mindfulness och dess nytta inom sjukgymnastik. Metod: Studien grundar sig på fem intervjuer med sjukgymnaster inom primärvården som genomgått kurs i metoden Mindfulness.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Den största förändringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lärare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mäta elevers och lärares attityder till valfriheten i skolan. Den består av ett antal påståenden som elever och lärare skall instämma i eller ta avstånd från på en femgradig skala. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning på totalt fem gymnasieskolor i tre skånska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Att skriva mål och att bryta ner detta till mindre delmål för att sedan ta små steg framåt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom både inre och yttre motivation där den inre påverkar den personliga nyttan och användandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbättra arbetssättet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmålmatriser vilket är förenat med den yttre motivationen och målsättningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmålmatriserna har frågor använts: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa steg? Syftet var att med hjälp av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de är på väg och därigenom öka deras motivation.

Examensarbetet ägnas hur historien förmedlas i tre utgåvor av läroboken Levande historia. Jag frågar mig på vilket sätt en lärobok i ämnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stå för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gällande kurs- och läroplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans läroplan. Här balanseras kravet på lärobokens objektivitet mot ett krav på elevens kritiska tänkande.

Sammanfattning Titel: ? CSR rapportering - Trender och förändringar i svenska börsföretag? Seminariedatum: Fredag 16 Januari 2009 Tema/Kurs: Marknadskommunikation, FEKK01 Författare: Victor Cavalli-Björkman, Christoffer Enander Handledare: Björn Carlsson, Roland Knutsson Nyckelord: CSR, årsredovisningar, Large-Cap, förändringar, börsföretag Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om 22 stora svenska börsbolag har förändrat sin CSR rapportering i sina årsredovisningar under den senaste tioårsperioden. Samt att med hjälp av gängse teorier försöka förklara eventuella förändringar. Metod: Undersökningen bygger på en övergripande kvantitativ metod med en abduktiv ansats då vi undersöker bolagens årsredovisningar med hjälp av en innehållsanalys. Teoretisk referensram: Det teoretiska ramverket bygger på legitimitetsteorin och intressentteorin.

Titel: Växelkursprognoser för 2000-talet Ämne/kurs: NEKK01, Examensarbete C, 15 högskolepoäng Författare: Kenth Hedberg Handledare: Thomas Elger och Fredrik NG Andersson Nyckelord: Sverige, nominella växelkurser, prognoser, UIP Syfte: Syftet med uppsatsen är att fylla tomrummet av att det bara finns ettfåtal svenska studier för 2000-talet. Uppsatsen kommer att belysa hurden nominella växelkursen ska prognostiseras för att matcha defaktiska värdena på bästa sätt. Metod: Tillvägagångssättet för denna uppsats är att skapa prognoser utifråntre olika prognosmetoder som sedan jämförs med de faktiska värdenaav den nominella växelkursen. Det bestäms sedan utifrån treutvärderingskriterierna vilken metod som därefter ger det bästautfallet. Slutsats: Visar att AR(1) och AR(1) med ränta prognostiserar bättre än randomwalk med en kortsiktig prognoshorisont.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

På Tekniska högskolan i Jönköping pågår ständigt projekt. Speciellt är bland annat projektarbete på MP ? Produktutveckling och Design vid Maskinteknik avdelningen, där olika designprojekt äger rum. En del har även fått riksdiplom.Syftet med detta examensarbete är att öka samarbetet mellan skolan och näringslivet, och förbättra förbindelsen mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik.Det finns tre moment som handlar om koppling mellan företag, projektarbete och kurs Ingenjörsmetodik. Det övergripande målet är att kartlägga hur projektarbete i undervisningsform har fungerat i nuläge och upplysa om förbättrings möjligheter.Undersökningen som har gjorts är bl.a.