Syftet med mitt arbete var att göra en litteraturstudie för att se hur man bäst håller en kanin och utifrån denna studie utforma ett informationsblad om kanin. Syftet var även att med hjälp av en enkätundersökning undersöka vad nyblivna kaninägare ansåg om den information de erhöll när de skaffade kanin. Jag utformade en enkät med 20 frågor via det webbaserade verktyget SLU Enkätgenerator och lade sedan en länk till enkäten på två kaninforum och även två hundforum. Det jag har kommit fram till i mitt arbete är att det är avgörande för kaninens välfärd att de hålls i grupper om minst två individer, eftersom kaniner är mycket sociala djur. De har kvar alla de Beteenden som deras släkting, den europeiska vildkaninen har, vilket gör att de är svåra att ta hand om på rätt sätt i fångenskap.

I dagens föränderliga omgivning har det blivit allt vanligare för små och medelstora företag att samverka i nätverk (SME nätverk) för att möta kundernas mer komplexa och specifika krav. SME nätverk är en frivillig, avsiktlig sammanslutning av relativt homogena, små och medelstora företag som arbetar tillsammans under ledning av en styrgrupp, för att nå affärsspecifika mål. Oavsett storlek eller antal medlemsföretag i ett SME nätverk är det nödvändigt med struktur och styrning. Det är viktigt för nätverkets utveckling att tillsätta en styrgrupp, vars främsta uppgift är att övervaka medlemsföretagen så att de resurser som nätverket tilldelats genererar önskade och utlovade prestationer. Övervakning har i studier visat sig vara absolut nödvändigt för att motverka medlemsföretagens naturliga instinkt att konkurrera med varandra.

Denna studie syftar till att undersöka användares subjektiva reflektioner kring olika interaktionsverktyg och deras användningsområden för att få en djupare förståelse för hur verktygen tillskrivs olika funktionella betydelser och alternativ mening i interaktionen och självpresentationen. Genom detta vill vi förklara hur fenomenet sociala medier påverkar människors vardag och interaktionen i samhället. Detta kan exempelifieras genom hur individer planerar och dokumenterar sin vardag för att kunna framställa sig på ett önskvärt sätt på sina online-profiler.Materialet i denna intervjustudie består av totalt sex intervjuer med personer i olika åldrar. Vi har använt oss av ansatsen semistrukturerad öppen observationsintervju, med motiveringen att detta ger oss möjlighet att studera reflektioner och handlingssekvenser samtidigt.Studiens slutsats är att användares interaktion på sociala medier i många avseenden liknar face-to-face-interaktionen mellan individer i deras vardag, då normer från det övriga samhället ständigt relevantgörs genom tillströmmandet och socialisationen av nya användare. Institutionaliserade användningsområden för olika interaktionsverktyg används som logisk utgångspunkt i hur verktygen används och tolkas, exempelvis hur användare genom dessa kan prenumerera på och visa uppskattning för andras uppdateringar och aktiviteter.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på om sjukhuskuratorerna använder sig av förhandlingsstrategier i förhållande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om så var fallet, ville vi även ta reda på vilka strategier det är. Dessutom ville vi även ta reda på i vilka situationer kuratorerna kände att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrång på deras ansvarsområde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvården.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsområde ofta går in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gå in på kuratorns arbetsområde och ta över.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget.

Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är. Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme.

Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts.

Varför klär sig somliga unga män i kläder som traditionellt anses feminina, använder make up och bär håret i små tofsar i alla möjliga färger? Varför ägnar sig somliga ungdomar åt samkönat hångel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad är det som gör att de väljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för våld på grund av detta? Dessa frågor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta är en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser på genusidentitet och sexualitet för att försöka förstå dess betydelse i konstruerandet av självidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra år.

Aim and research questionsThe over-all aim of this study was to gain insight info how two male coaches of a specific soccer team behave in a practice environment with regards to educating the players.More specifically, the study sought to map the extent to which said behaviour matched two specific methods of learning; these being Teaching Games for Understanding (TgfU) and Enhanced Guided Discovery (EGD). Research questions: (1) Do the coaches employ the methods and guidelines, which are outlined in the educational plan provided by the soccer association? If so, what form does this application take in practice? (2) To what extent and in what ways do the coaches utilize feedback and questioning techniques in the education of players? (3) What similarities and differences in behaviour can be identified between the chosen soccer team?s two coaches?Method: The data for the study was collected through field observation. The subjects were two youth elite soccer coaches and observation of these coaches took place during five regular practice sessions on the soccer field. All data gathering and analysis were carried out using a modified version of the Coach Analysis and Intervention System (CAIS).

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll.Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen.

Det har blivit allt vanligare att ta med sin hund på resa, vilket bland annat kan bero på att det numera är både billigare och lättare att resa med hundar, sedan Jordbruksverket 1 januari 2012 införde nya regler rörande införsel av hund. I denna litteraturstudie sammanställs tillgänglig litteratur för att undersöka hur sällskapshundar påverkas av stress och om transport är stressande, samt vilka faktorer som är av betydelse under transporten. Stress kan ge både fysisk och psykisk påverkan och på sikt påverka immunförsvaret och öka mottagligheten för infektioner. I flera studier på olika djurslag har en ökning av bland annat hormonerna kortisol, adrenalin och noradrenalin uppmätts vid stress. Olika typer av beteendeförändringar kan också uppkomma i samband med stressfyllda situationer, men vilka Beteenden som uppkommer varierar mellan individer och olika stressorer.

En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna.

Hunden (Canis lupus familiaris) har använts av människan för att utföra arbeten i närmare 15000 år och upptar en nisch som i evolutionära termer är ojämförbar. Människan har historiskt levt i en mutualistisk symbios med hunden då vi dragit nytta av djurens funktionalitet och de av vår omvårdnad. Under de senaste två seklen har vi dock genom artificiell selektion och strikta avelsmetoder skapat raser utifrån estetiska aspekter utan respekt för hälsa, välfärd och beteende. Flaskhalsar, inavel och överdriven användning av ett fåtal populära hanar har drastiskt reducerat genpoolerna hos många raser. Dagens principer och normer inom hundavel, som inte förändrats på mycket länge, medför fysiologiska och beteendemässiga defekter för renrasiga hundar. Vetenskaplig litteratur redogör bevis för åtskilliga sjukdomar vilka uppkommer som oönskade effekter av avel.

Bakgrund Nutrition är en viktig del i strävan efter god fysik och goda idrottsprestationer. Näringsintaget i samband med träning påverkar prestation och adaption till träningen. Forskning visar att våra Beteenden inte grundas enbart på kunskap, utan är en produkt av våra samlade attityder. Då användandet av kosttillskott är utbrett och kan påverka näringsintaget finns det mycket att vinna på att personer som arbetar med kostrådgivning för idrottsutövare har kunskap och förståelse för vad som styr valet av näringsintag i samband med tränig.Syfte Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka föreställningar, attityder och tankar som ligger till grund för valet av återhämtnings- och mellanmål i syfte att öka träningseffekten och förbättra återhämtningen hos regelbundet tränande individer.Metod Sju intervjuer genomfördes med regelbundet tränande individer. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide.