Idag är det en självklarhet att stadsutveckling sker i hållbarhetens tecken och det är respektive kommuns ansvarar att skapa förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva med en hållbar livsstil. Skulle stadens invånare tillsammans förändra sin livsstil till att leva hållbart är det möjligt att minska miljöpåverkan. Enligt Malmö stads översiktsplan, ÖP2012, ska det på 2030-talet finnas en medvetenhet hos alla stadens invånare om hur deras livsstil påverkar miljön, staden samt andra människor. Det krävs dock en beteendeförändring för att kunna uppnå en hållbar utveckling. Genom kommunikation och kommunikationskampanjer är det möjligt att få individer att uppmärksamma sin egen livsstil och reflektera över hur den överensstämmer med den hållbara utvecklingen.

Uppsatsen avhandlar hur gymnasielärare sinsemellan konstruerar föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar av sexuell karaktär i sociala medier. Av detta syfte följer två frågeställningar: Vilka föreställningar om gymnasieelever som utsätts och utsätter andra elever för kränkningar i sociala medier ger gymnasielärarna uttryck för i relation till genusnormer? Hur förhåller sig dessa föreställningar till skolans ansvar att förhindra elever ifrån att utsättas för kränkande behandling?Nätkränkningar av sexuell karaktär mellan gymnasieelever avspeglar ofta normer kring ?normalt? respektive ?avvikande? beteende för flickor respektive pojkar. Därför applicerar uppsatsen ett genusteoretiskt perspektiv. Eftersom föreställningar om ?normalitet? och ?avvikelse? (åter)skapas i interaktion bygger uppsatsen på tre fokusgruppsintervjuer med vardera fyra gymnasielärare; en homogen mansgrupp, en homogen kvinnogrupp och en grupp med jämn könsfördelning.Empirin bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys, vilken åskådliggjorde att samtliga deltagare är väl medvetna om sina juridiska möjligheter och förpliktelser att fördela ansvaret mellan lärare, rektor, kurator, polis och föräldrar.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att utreda om och hur gällande rätt har förändrats senaste 40 åren angående alkoholsjuka arbetstagares anställningsskydd.Alkoholberoende arbetstagare missköter sitt arbete. Misskötsamheten visar sig ofta i Beteenden och handlingar som tolkas som symtom på alkoholsjukdom. Denna misskötsamhet skulle för en frisk arbetstagare bedömas som oacceptabel av såväl arbetsgivare som arbetsdomstol. Uppsatsen tydliggör det juridiska problem som uppstår när arbetsgivaren vill säga upp eller avskeda arbetstagaren på grund av misskötsamhet som kan relateras till alkoholsjukdom. Uppsatsen beskriver också hur praxis de senaste 15 åren tyder på att arbetsgivare till viss del har lättare att få gehör för sina yrkanden i arbetsdomstolen vad gäller den problematik alkoholsjukdomen förorsakar på arbetsplatsen jämfört med tidigare.Uppsatsens slutsats är att den praxis från 1970 och 1980-talet som hittills varit prejudicerande i viss mån är obsolet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

År 2012 hade drygt 21 000 barn i Sverige en utvecklingsstörning kallad autism. På senare tid har benämningen autismspektrumtillstånd, AST, börjat användas vilket är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser som ligger under den gemensamma rubriken ?genomgripande störningar i utvecklingen?. Barn med AST lever ofta under strikta rutiner, kan vara väldigt känsliga för höga ljud och har en avsaknad av rädsla för verkliga faror. Dessa faktorer medför att barn med autism är särskilt utsatta i händelse av en utrymning.

Denna studie undersöker hur jämställdheten ser ut under SVTs prime-time-sändningar utifrån könsfördelning, ålder och form av deltagande hos de medverkande personerna framför kameran, samt hur fördelningen ser ut i förhållande till de programkategorier SVT har satt. Med prime-time-sändningar menas den tid på dagen då tv-publiken är som allra störst. Syftet med uppsatsen är att med en kvantitativ innehållsanalys få reda på hur könsrepresentationen ser ut utifrån nämnda faktorer och diskutera sambandet mellan resultaten och värden kopplade till de sociala könsrollerna samt huruvida prime-time har en påverkan på innehållet i programmen.De teoretiska ramarna utgörs främst av Yvonne Hirdmans tankar kring genussystemet som dels innefattar två logiker; mannen som norm samt isärhållandets logik och dels genuskontraktet som beskriver överenskommelsen om sociala Beteenden och logikernas fortsatta spridning från en generation till nästa. Detta tillsammans med Halls teorier om representation och stereotyper samt medielogiken appliceras i diskussionen kring analysens resultat.Resultaten visar att alla program utom ett representeras av en majoritet män, i de flesta fall stark majoritet. Män har också en starkare representation inom alla åldersgrupper till skillnad från kvinnor där både de yngre och äldre generationerna är väldigt svagt representerade.

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen.

BakgrundI Sverige bor 72 % av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I min hemkommun bor 78% av barnen med sina båda biologiska föräldrar. I mitt arbete som föräldrarådgivare träffar jag dock påfallande ofta föräldrar som är frånskilda. Det visade sig att en majoritet av de föräldrar Föräldrarådgivningen träffar är frånskilda. Men, hur ser det ut inom andra socionomers arbetsområden? Jag började också undra över denna omvändning av statistiken.

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

The Swedish Welfare Act § 4 says that "Animals must be kept and cared for in a good environment for animals and in such a way that promotes their health and allow them to behave naturally." Pigs in the wild spend 80% of their waking hours walking around and rooting for food, eating and exploring their environment with its snout. Fattening pigs in commercial farms spend 80% lying doing nothing. A lactating sow is lying down most of her day, and only 10-20% of the body surface is in contact with the floor, so the pressure is high on these spots. Piglets lie down and paddle with their legs, with high liquid content in the tissues, several times an hour, to stimulate and massage the sow's udder. In the existing system, these individuals are held more often on floors that are anything but inviting to sleep on.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som spelar golf på Skandia Junior Tour i Sverige förhåller sig till ämnet näringslära, samt att försöka få en förståelse för hur deras inställning är till kostens betydelse för deras idrottsliga prestationsförmåga. För att besvara syftet konstruerades följande tre frågeställningar; 1) Vilken kunskapsnivå befinner sig ungdomarna på vad gäller frågor av allmän karaktär inom ämnet näringslära? 2) Hur ser ungdomarnas kostvanor ut i samband med tävling? 3)Vilka samband finns det mellan lågt handicap inom idrotten och goda kunskaper inom ämnet näringslära? 4) Vilka könsskillnader finns det vad gäller förhållningssättet till ämnet näringslära?MetodStudien vilar på material från en kvantitativ enkätundersökning med en del kvalitativa inslag. Frågeformuläret innehöll 27 stycken frågor med karaktären fasta svarsalternativ och 7 stycken med öppna svarsalternativ. Vid databearbetningen användes Microsoft Office Exel 2007 och IBM SPSS Statistics 19.

Då djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva Beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med berikning är att hjälpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan.