Vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?
En flerfallsstudie på åkeriföretag
Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts. Uppsatsen behandlar bland annat Scheins (2010) teorier om att företagskultur kan observeras på tre nivåer artefakter, åtagna värderingar och grundläggande antaganden. Utifrån dessa teorier har Taylor (2010) byggt vidare för att beskriva begreppet säkerhetskultur som något som har en betydelse för företagets säkerhetsarbete. IAEA (2006) presenterar fem olika karaktärsdrag som visar sig i företag med god säkerhetskultur. Vidare presenterar Flemming (2001) sin ?Safety Culture Maturity Model? (SCMM) som beskriver hur mogen en säkerhetskultur är och vad som behövs göras för att ta den till nästa steg i modellen. Teoretiska inslag i form av ledarskap samt attityder och beteenden används för att komplettera de övriga teorierna.Vad det gäller statistiken de sex åkeriföretagen emellan så är företag B det som uppvisar lägst statistik vad det gäller både antal skador och ren ekonomisk omfattning, företag C är i motsats det företag som uppvisar de högsta siffrorna. Scheins (2010) teori om att kulturen kan observeras på tre olika nivåer och Flemmings (2001) SCMM slås samman i en analysmatris kallad ?Safety Culture Accident Relationship Matrix? (SCARM). Analytiskt ställs de olika företagen mot IAEAs (2006) karaktärsdrag för en god säkerhetskultur och det visar sig att företag A generellt får lägre värden än exempelvis företag E som placerar sig högst. De olika åkeriföretagen ställs sedan mot de teoretiska antagandena i dessa SCARM där det framkommer att då säkerhetskulturen ökar, minskar också antalet skador för de sex åkeriföretagen. Det framkommer också att det inte har betydelse om det sker rent ekonomiskt omfattande skador och att säkerhetskulturen är mindre bra varpå det diskuteras om detta har att göra med två extrema värden i studien. Företag B uppvisade nämligen en låg ersättning per skada medan företag C uppvisade en hög ersättning per skada.