Syftet med studien var att beskriva vuxna personer med utvecklingsstörningserfarenhet att hantera tid i vardagen. En intervjustudie med kvalitativ ansatsvaldes som metod. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuermed personer med utvecklingsstörning. Till analysarbetet valdes kvalitativinnehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom ur analysbearbetningen; SvÄrighetermed tidshantering, Stöd med tidshantering av andra personer, FÀrdigheter itidshantering samt Egna strategier för tidshantering.

Gymnasielevers upplevelser och erfarenheter av att delta i internationella utbyten fokuseras sÀllan i forskningssammanhang. Som blivande lÀrare i engelska och religion med internationell profil ville jag veta mer. DÀrför behandlar detta examensarbete vad elever lÀr sig av dessa utbyten, men Àven hur lÀrandet gestaltas och vilken nytta kunskapen om vad elever lÀr kan medföra.Uppsatsen baseras pÄ litteraturstudier och empiri i form av elevintervjuer. Av intervjumaterialet framgÄr att gymnasieelever beroende pÄ utbytets syfte, mÄl och omfattning tillÀgnar sig kunskaper inom sprÄk, kultur och personlig utveckling. Tidigare forskning bekrÀftas i stort av elevernas berÀttelser om sina erfarenheter, men kunskapernas karaktÀr varierar mellan olika grupper och individer.Arbetet visar att internationella utbyten kan fÄ elever att utvecklas pÄ ett sÀtt som de inte kÀnt tidigare.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielÀrare och om den pÄverkas av lÀrarnas instÀllning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat sju gymnasielÀrare i svenska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att grammatik Àr viktigt och intressant samt kan ocksÄ konstatera att arbetssÀttet i grammatik varierar. En del vÀljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivtrÀning, medan andra har enskilda grammatikmoment.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

Syftet med detta projekt Àr att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bÀr pÄ en mÀngd kunskaper och erfarenheter som Àr intressanta att belysa och kanske dra lÀrdom av. För att skaffa sig kunskap om detta omrÄde har följande frÄgestÀllningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka Àr, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav Àven uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Bemötandet frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal upplevs bÄde negativt och positivt av patienter med missbruksproblematik. De upplever sig diskriminerade och stigmatiserade men har ocksÄ positiva erfarenheter av stöd och förstÄelse. De möts av stereotypa antaganden och upplever att de fÄr sÀmre vÄrd pÄ grund av deras missbruk. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens erfarenheter av att möta patienter med missbruksproblematik. En innehÄllsanalys utfördes av kvantitativa och kvalitativa artiklar vilket resulterade i fem kategorier; patienter med missbruksproblem stigmatiseras och ses som stereotyper, god vÄrd förutsÀtter kunskap, utbildning, stöd och förstÄelse, brist pÄ kunskap skapar osÀkerhet i ansvaret av vÄrden, motivation och engagemang saknas, samt kÀnslan av sÄrbarhet och utsatthet bidrar till uppgiftsorientering.

En femtedel av de som drabbas av ryggmÀrgsskada i Sverige Àr kvinnor. RyggmÀrgsskadan kan orsaka Ätskilliga problem för kvinnorna nÀr det gÀller deras sexliv och sexualitet, bÄde fysiska och psykiska. Kvinnor med ryggmÀrgsskada har stigmatiserats av samhÀllet i frÄga om deras önskan och behov att ett sexliv. Forskning om kvinnornas erfarenheter av sin sexualitet Àr bristfÀllig. En översikt av den forskning som finns skulle bidra till att fÄ ett bredare perspektiv inom omrÄdet.

Bakgrund: Att rÄka ut för brÀnnskador Àr traumatiskt.  Sjuksköterskans förmÄga att ge omsorg och visa respekt gentemot patienten Àr vitalt för patienters upplevelser av brÀnnskador. Om en svÄrt brÀnnskadad patient överlever Àr det ofta med handikapp och förÀndrat utseende, samtidigt som en palliativ behandling innebÀr svÄra smÀrtor. Att skapa ny livskvalité Àr ofta förknippat med en svÄr process för brÀnnskadadeSyfte: Studiens syfte var att belysa patienters erfarenheter efter brÀnnskada.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr nio artiklar, fem kvalitativa och fyra kvantitativa analyserades med en modifierad innehÄllsanalys.Resultat: Analysen föll ut i ett övergripande tema, förÀndring med fem underliggande kategorier. FörÀndringen bestod bland annat av Àndrad sjÀlvbild. NÀrstÄende fick ett högre vÀrde och gav livskvalitet.

BakgrundPostoperativ smÀrta Àr ett Äterkommande fenomen trots mÀngden av tillgÀngliga behandlingsmetoder. OtillrÀcklig eller utebliven postoperativ smÀrtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vÄrdtiden lÀngre Àn nödvÀndigt för patienten. Den förlÀngda vÄrdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten.SyfteAtt belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling av patienter som vÄrdas pÄ sjukhus.MetodEn systematisk litteraturöversikt dÀr 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smÀrtbehandling sammanstÀllts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.ResultatTvÄ teman med tvÄ kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smÀrtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. UnderlÀttande faktorer med kategorier VÄrdrelation och Kunskap och Kompetens.SlutsatsTidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smÀrtbehandlingen dÄ det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann frÄn sjÀlva behandlingen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger pÄ hur elever uppfattar och har erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier ansÄg vi den kvalitativa ansatsen lÀmplig att anvÀnda. VÄr förförstÄelse och de teorier vi lutar oss mot har vÀxelverkat med den empiri som vi Àmnat fÄnga och dÀrmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vÄr studie har vi ocksÄ tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva bvc-sköterskors erfarenheter av pappasamtal och deras upplevelse av nyblivna fÀders förÀndrade livssituation. Sex bvc-sköterskor intervjuades och resultatet visade att deras erfarenheter av pappasamtalet var goda. Dagens pappor beskrevs som engagerade och delaktiga i förÀldraskapet, samtidigt som de kunde uppleva höga krav och att omstÀllningen att bli förÀlder var stor. Bvc-sköterskorna upplevde inte nedstÀmdhet som vanligt förekommande men de var positivt instÀllda till ett instrument för att identifiera nedstÀmdhet och depression. Hinder i samtalen identifierades.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.

Syftet med uppsatsen Àr att hjÀlpa blivande och verksamma pedagoger i deras arbete med elever med svenska som andrasprÄk som ska lÀra sig lÀsa. En undersökning i form av kvalitativa intervjuer har gjorts med utgÄngspunkt i problempreciseringen: Hur hjÀlps elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning, enligt pedagogers erfarenheter? De kvalitativa intervjuerna Äterspeglar de intervjuade pedagogernas egna uppfattningar om Àmnet. Genom att stÀlla resultatet av undersökningen i relation till gÀllande forskning inom Àmnet har ett resultat av den andra problempreciseringen framkommit: Vad Àr forskningen och pedagogers erfarenheter överens om kan hjÀlpa elever med svenska som andrasprÄk till en positiv lÀsinlÀrning?.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Denna studie handlar om hur barn i förskolans dockrumslek praktiserar och anvÀnder sig av de erfarenheter som de har frÄn dagens samhÀlle. Studien syftar till att beskriva och nÀrmare förstÄ hur de samhÀlleliga erfarenheterna speglar sig i förskolans dockrumslek. FrÄgestÀllningarna som studien vilar pÄ Àr: PÄ vilket sÀtt speglar sig barns samhÀlleliga erfarenheter i förskolans dockrum? PÄ vilket sÀtt ser lÀrarna att barns erfarenheter av genus Äterspeglar sig i dockrumsleken? Vilka lekar förekommer i förskolans dockrum? För att besvara dessa frÄgestÀllningar har vi gjort observationer av barns lek i förskolans dockrum samt samtalsintervjuer med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika förskolor i samma kommun. Studiens teoretiska grund har sin utgÄng i tidigare forskning av barns lek i förskolan, Lillemyr och HÀgglunds tankar inom funktionsteorin samt forskning kring könsrollsuppfattning och förskolans dockrum.