SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att jÀmföra anvÀndbarheten av de tre diagnostiska metoderna smÀrtprotokoll, tryckmÀtningsmatta samt klinisk ortopedisk undersökning för att upptÀcka kronisk ledsmÀrta hos katt. Av 23 medverkande katter hade 11 tidigare diagnosticerats med kronisk ledsjukdom vid Skara Djursjukhus och 12 var friska kontroller. Vid undersökningstillfÀllet fick djurÀgarna först fylla i tre smÀrtprotokoll. Katterna fick sedan gÄ över en tryckmÀtningsmatta som registrerar hur mycket vikt som lÀggs pÄ varje tass, och Àven hoppa frÄn 1 meters höjd ned pÄ tryckmÀtningsmattan. Katterna genomgick ocksÄ en klinisk ortopedisk undersökning. I studien kunde samtliga tre diagnostiska metoderna smÀrtprotokoll, tryckmÀtningsmatta och klinisk ortopedisk undersökning skilja mellan friska katter och katter med kronisk ledsjukdom.

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sÀtta fingret pÄ vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjÀlp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I vÄra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras tvÄ lÀrare har för erfarenheter och förstÄelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lÀrarnas förstÄelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen stÀlla analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att fÄ inflytande i skolverksamheten. För lÀrarna betydde begreppen i stort sett samma sak, bÄde delaktighet och inflytande.

Denna studie undersöker kvinnors erfarenheter av att inneha fackliga förtroendeuppdrag inom Industrifacket Metall och utgÄr frÄn Yvonne Hirdmans teori om genussystem samt delar av Anthony Giddens struktureringsteori dÀr det praktiska medvetandet Àr i centrum. Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor anstÀllda vid tre olika företag genomfördes och analyserades utifrÄn tre teman; arbetet, fackföreningen samt privatlivet och resultaten anvÀnds i exemplifierande syfte. Respondenternas erfarenheter visar att ojÀmstÀlldhet rÄder inom omrÄdena och trots att de upplever att detta har förbÀttrats sedan nÄgra Är tillbaka, sÄ Àr det mycket som tyder pÄ att diskrimineringen har antagit mer subtila uttryck Àn tidigare..

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Sedan en tid tillbaka har karatelandslaget haft behov av fysiologiska tester och de har velat ta fram en ny kravprofil. Det har tidigare funnits tvĂ„ stycken kravprofiler som man inte har utvĂ€rderat och bĂ„da Ă€r skapade av tvĂ„ olika ledningar.Syfte:Syftet Ă€r att utvĂ€rdera tester som landslaget skall anvĂ€nda vid uttagningar och vid fysiologiska testtillfĂ€llen för att se utvecklingen i de fysiska förmĂ„gorna hos aktiva.FrĂ„gestĂ€llningar:Vilka tester skall lĂ€ggas till kravprofilen? Vilka tester skall tas bort frĂ„n kravprofilen?, Vilka tester skall förĂ€ndras i kravprofilen?Metod:Äldre kravprofiler granskades och internationella förbund kontaktades med telefon och internet för att ta reda pĂ„ mer information om fystester. Förbund som kontaktades var turkiska -, franska-, spanska -, ryska - och japanska förbundet. Även likartade idrottsförbund som boxning -, wushu - och takewandoförbundet kontaktades.

Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vÄrdbitrÀden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benÀmda "Initiera handledning", "ErhÄlla handledning", "TillÀmpa handledning". Resultatet visade att vÄrdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning Àr att handledningen i stort sker inom ett avgrÀnsat omrÄde.

Syftet med examensarbetet Àr att ta del av förskollÀrares Äsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lÀrande, med fokus pÄ ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material Àr material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, fÀrg m.m.

Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har anvÀnt sig av kring barns andrasprÄksinlÀrning i förskolan. Metoden som anvÀnts för att undersöka problemformuleringarna Àr intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhÄller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhÄllande till andrasprÄksinlÀrningen i förskolan. Studien resulterade i att alla vÄra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andrasprÄk Àr viktigt.

SAMMANFATTNING Tidigare studier har handlat om jÀmförelse av patienternas erfarenheterfrÄn olika undersökningar av tjocktarmen som kolografi, koloskopi och DT -kolografi. Denna studiehar lyft upp patientens erfarenheter frÄn DT -kolografi som berodde pÄ bemötande frÄn personalenvid DT -kolografi och pÄ patientens erfarenheter frÄn tidigare undersökningar. Syfte med studienvar att beskriva hur patienten upplevde DT-kolografi. Materialet hade erhÄllits frÄn intervjuer medsjutton patienter och analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade attpatienternas upplevelse av undersökningen berodde pÄ bÄde bemötande frÄn röntgensjuksköterskanvid DT-kolografi och pÄ patienternas egna erfarenheter frÄn tidigare undersökningar och pÄ derasförvÀntningar..

Sammanfattning/AbstractEtt viktigt uppdrag som skolan har Àr att lÀra barn att lÀsa och skriva och pÄ olika sÀtt hantera sprÄket i vÄrt skriftsprÄkliga samhÀlle. Ett annat viktigt uppdrag som lÀrare har Àr att utgÄ frÄn elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter.VÄrt syfte har dÀrför varit att belysa lÀrares förhÄllningssÀtt till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter i den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Tar lÀrarna tillvara pÄ dessa och i sÄ fall hur? Kan detta i sin tur ha att göra med den syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivlÀrande; gÄr det att knyta till nÄgon av tvÄ traditioner inom detta omrÄde, Phonics eller Whole Language?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuat fyra lÀrare. Med hjÀlp av vÄrt arbetes bakgrund har sedan dessa intervjuer analyserats och diskuterats.Vi kan se att lÀrarna i vÄr studie i olika grad knyter an till elevers förkunskaper och tidigare erfarenheter.

Uppsatsen fokuserar pÄ fem utlÀndska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jÀmlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera pÄ en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhÄllningssÀtt till den underordning som tilldelas dem av vÀsterlÀndsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid Àr tvungna att förhÄlla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta Àven pÄverkar deras sjÀlvbild. De ifrÄgasÀtter vÀsterlÀndska feministers etnocentrism. De kÀnner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

AnhörigvÄrdare Àr en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmÀrksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förstÄelse frÄn den formella vÄrdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos Àldre som vÄrdar sin partner i hemmet utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vÀgledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.

Bakgrund:anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses Àven i andra lÀnder. Sjukdomens mÄngfacetterade och ibland svÄrförstÄdda natur baseras pÄ dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot Àtstörningar har förhÄllandevis hög andel som avslutar den i förtid och det pÄvisas att mÄnga uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ nio kvalitativa forskningsartiklar.

Amning av för tidigt födda barn Àr komplext eftersom barnet Àr omoget och mer svÄrtolkat jÀmfört med fullgÄngna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebÀra en kÀnslomÀssig pÄfrestning för hela familjen och att uppnÄ en fungerande amning stÀller stora krav pÄ mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod anvÀndes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna pÄ neonatalavdelning och dÀrefter neonatal hemvÄrd. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.