Lean och Sex Sigma Àr tvÄ av de mest anvÀnda kvalitetsförbÀttringsmetodikerna. Vanligtvis brukar endast en av dessa implementeras inom en verksamhet, antingen Lean eller Sex Sigma. Sedan millennieskiftet har en ny förbÀttringsmetodik vid namn Lean Sex Sigma utvecklats genom att integrera de bÄda tidigare. Diskussionerna om Lean Sex Sigma har dock till största del hÄllits pÄ en teoretisk nivÄ och det finns fÄ praktiska exempel. Avsaknaden pÄ praktiska exempel beror frÀmst pÄ avsaknaden av ett standardramverk för en Lean Sex Sigma modell, trots att mÄnga författare tidigare föreslagit olika modeller.Syftet med denna studie Àr att utveckla och föreslÄ en modell för Lean Sex Sigma som kan anvÀndas som standardramverk i framtiden.

I den hÀr studien undersöks hur förestÀllningar kring kriser och risker inom en organisation pÄverkar och styr sÀttet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjÀlp av fyra frÄgor för att undersöka detta nÀmligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet pÄ landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för förestÀllningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssÀtt och medarbetarnas syn pÄ hot och risker ut?Uppsatsens empiri bestÄr av Ätta stycken samtalsintervjuer med anstÀllda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig HÀndelse. Jag intervjuade personer frÄn olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg dÄ de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har rÄkat ut för kriser sÄ som Sankt Sigfridsbranden under de senaste Ären.

Med en tilltalande gestalt och ett starkt varumÀrke i ryggen kan denna idé om sjöbussar förvandlas till ett trovÀrdigt, modernt, professionellt, bekvÀmt och sÀkert sÀtt att fÀrdas pÄ. Mitt alternativ Àr en sjöbuss för en global marknad i stor upplaga. Ett miljövÀnligt alternativ att pendla till jobbet som dessutom kan förkorta resvÀgen vÀsentligt. Skillnaden frÄn Stockholms lokala sjöbussprojekt Àr att denna sjöbuss ska kunna finnas klar för att köpas in sÄ att varje enskild stad slipper utveckla egna varianter som tar tid att utveckla samt Àr svÄra att uppskatta kostnaden för. Sjöbussen ska drivas av miljövÀnliga biogasmotorer, nÄgot som ytterligare förstÀrker nyttan med projektet.

I dagens ?kunskapssamhÀlle? Àr det viktigt att vara förÀndringsbenÀgen. Om företag vill följa med i den snabbt vÀxande utvecklingen Àr det nödvÀndigt att de mÄste fungera som ?lÀrande organisationer? dÀr anpassning, förÀndring och reflektion Àr dagliga inslag i arbetet. De mÄste se till att det livslÄnga lÀrandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsÀttningar för individuell kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande i företag. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de anvÀnder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en som har arbetat lÀnge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lÄng erfarenhet av arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd och tvÄ barnskötare som vidareutbildar sig till förskollÀrare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvÀndigt och anvÀndbart för verksamheten och barnens bÀsta men det visar ocksÄ att det finns vissa dilemman med hur man ska gÄ tillvÀga och pÄ vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur konferensanlÀggningen, Finnhamns Arkipelag, skulle kunna arbeta med hÀlsoaktiviteter för sina gÀster med framförallt naturen som redskap.- Hur pÄverkar naturen konferensgÀsternas hÀlsa?- Hur arbetar redan hÀlsonischade konferensanlÀggningar?- Hur kan naturen anvÀndas inom hÀlsoarbetet pÄ konferensanlÀggningar?- Vad kan utvecklas pÄ Finnhamns konferensanlÀggning?Metod: Forskningen Àr avsedd att kartlÀgga behov, önskemÄl, erfarenhet och Äsikter kring Àmnet och slutsatsen drogs att den kvalitativa metoden, intervjuer, var mest lÀmpad för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Data har samlats in via fyra intervjuer, tvÄ ansikte mot ansikte och tvÄ via telefon utefter respondentens önskemÄl. Respondenterna har erfarenhet och kompetens inom omrÄdet samt arbetar med friskvÄrd eller Àr konferensansvariga pÄ anlÀggningarna De jobbar med aktiviteter och hÀlsa för deras konferensgÀster och har alla sett de positiva resultaten av vistelse i naturen.Resultat: Resultaten visar att naturen har Äteruppbyggande och en rad andra positiva effekter pÄ konferensgÀster som har aktiviteter utomhus. De nischade konferensanlÀggningarna har en mÀngd aktiviteter och Àr flexibla utefter önskemÄl.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anstÀllde. Studier av hÀlsofrÀmjande interventioner pÄ arbetsplatsen visar att bÀst resultat uppnÄs om interventionen riktar sig samtidigt till bÄde individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanstÀllda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, pÄverkat arbetsplatsen. Studien syftade Àven till att söka förstÄelse för chefernas vidare tankar kring hÀlsofrÀmjande arbete pÄ organisationsnivÄ utifrÄn ett perspektiv dÀr hela vardagen inkluderas.

Prevas AB har utvecklat ett lagerhanteringssystem som kallas Snitcher Warehouse. Programmet körs pÄ handdatorer och anvÀnds av lagerarbetare för att underlÀtta det dagliga arbetet. Applikationen innehÄller bland annat funktioner för att hantera gods som inkommer till lagret, det hanterar ocksÄ flera olika typer av plocklistor samt funktioner för saldo och inventering. Lagerhanteringssystemet körs mot ett affÀrssystem som heter Movex/M3.AffÀrssystemet Àr stort och komplext samt innehÄller mÄnga fler funktioner Àn vad Snitcher Warehouse har anvÀndning för. För att kunna demonstrera och felsöka applikationen behövs en uppkoppling mot affÀrssystemet samt tillgÀnglig testdata i det.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie Ă€r att, med hjĂ€lp av pedagogiskt drama som metod, utveckla en arbetsgrupp inom handikappomsorgen i Östra Göinge kommun. Som underlag för att ta reda pĂ„ gruppens utvecklingsbehov svarade gruppmedlemmarna pĂ„ en enkĂ€t med öppna frĂ„gor. Av denna framgick att gruppens kommunikation och arbetsklimat Ă€r deras frĂ€mstautvecklingsbehov. Kommunikation och arbetsklimat Ă€r faktorer som bĂ„de kan ha en positiv och negativ inverkan pĂ„ organisationer. I syfte att utveckla behoven genomfördes, vid tre tillfĂ€llen, olika former av gruppövningar med gruppen.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur möbelföretaget Norrgavel arbetar för att utveckla och integrera sitt mÀrkes budskap i organisationen. Vi vill fÄ insikt i vilka processer som föregÄr en trovÀrdig löftesintegrering samt se hur dessa pÄverkar medarbetaren i interaktionen med mÀrket. DÄ vi uppfattar att det Àr mÀnniskan och dennes inneboende tolkningar som Àr viktiga i sammanhanget har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt. VÄr studie Àr induktiv dÄ vi studerar ett fenomen som inte finns tydligt beskrivet i den vetenskapliga litteraturen. Studien har fallstudiedesign dÀr momenten dokumentanalys, direktobservation samt intervjuer ingÄr.

Abstrakt: De flesta mÀnniskor kommer nÄgon gÄng i sitt liv i kontakt med vÄrden och utsÀtts dÀrmed för risken att möta en bristande patientsÀkerhet. I sjuksköterskans roll ingÄr det att skydda patienter och medarbetare frÄn detta. Tidigare forskning har indikerat att det finns ett samband mellan arbetsbelastning, arbetsmiljö och patientsÀkerhet. Den aktuella studien bekrÀftade detta dÄ författarna fann att dÄ sjuksköterskor upplevde en hög arbetsbelastning och en sÀmre arbetsmiljö innebar det risker för patientsÀkerheten..

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna anvĂ€nder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i GĂ€vle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning Ă€r att utifrĂ„n nĂ„gra grundskollĂ€rare och gymnasielĂ€rares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks bĂ„de i grupp och pĂ„ individnivĂ„. LikasĂ„ avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsĂ€ttningar för att eleverna skall kĂ€nna motivation i skolarbetet.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik som vi gjorde i Är 4 pÄ en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna pÄ, lÀsa och skriva dikter pÄ varierande sÀtt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssÀtt.