Personalen Àr företagens viktigaste tillgÄng Àr ett vanligt förekommande uttryck och kompetens anses idag utgöra en förutsÀttning för goda resultat och framgÄng (Björklund & Holmqvist, 1999; Johansson & Johrén, 2011). Det kan dock vara svÄrt att konkretisera ökade kunskaper i samband med utbildning, vilket krÀver en diskussion angÄende hur verksamheten och medarbetare pÄverkas. FÄ organisationer har idag strukturerade system att spÄra och upptÀcka det vÀrde och de positiva effekter som en investering i kompetensutveckling kan medföra (Chong et al., 2000). GKN Aerospace Sweden AB arbetar aktivt med ett utbildningsverktyg för kompetensutveckling som benÀmns "Training Days". Syftet med dessa utbildningsdagar Àr att med hjÀlp av interna lÀrare utbilda personalen för att höja kompetensnivÄn och för att uppmuntra till kunskapsutbyte.

Syftet med arbetet Àr att pröva idén om det etiska dokumentets koppling till medlemmar i organisationer som handlar etiskt i sin branch. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av Sydsvenska Dagbladet dÀr elva medarbetare har intervjuats. I studien kommer vi fram till att det etiska dokumentet Àr löst kopplat till organisationer som praktiserar ett dygdetiskt tÀnkande vid moraliska stÀllningstagande..

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen dÀr styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansÄgs inte enligt kritiker förbÀttra omrÄden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort anvÀnds som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts frÀmsta syfte Àr att översÀtta strategiska mÄl och visioner till ett antal sammanhÀngande prestationsmÄtt. Dessa mÄtt delas in i olika perspektiv som vanligtvis Àr finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att visa pÄ hur man med leken kan hjÀlpa barn att utveckla samspelet. Uppsatsen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har leken för betydelse för samspelet?PÄ vilka sÀtt kan man arbeta med leken för att utveckla samspelet?Metoden som anvÀndes var kvalitativ enkÀt. Fem personer som arbetar i förskolan fick besvara enkÀten skriftligt. Resultaten visar att informanterna anser att lekens roll Àr viktigt för barns samspel.

Vad hÀnder om de stÀndiga förbÀttringarna tar slut?FörmÄgan att stÀndigt utvecklas och förÀndras har i vÄrt samhÀlle och inom den svenska industrin blivit en allt viktigare konkurrensfördel för att skapa framgÄngsrika organisationer. MarknadsförÀndringar förekommer numera i en alltmer progressiv takt och det framstÄr att organisationer med ett gott kreativt klimat förmÄr att skapa goda förutsÀttningar för att hantera omvÀrldens förÀnderlighet. KÀrnan för industriella organisationer Àr ytterst att upprÀtthÄlla en accepterad produktionstakt och samtidigt skapa ett kreativt klimat som ger goda förutsÀttningar för att utveckling kan frodas. Det rÄder en enighet om att organisationer med ett gott kreativt klimat som ger medarbetare stöd, möjlighet och utrymme att omsÀtta idéer till verklig nytta, skapar goda förutsÀttningar för organisationers utvecklingsförmÄga.

VĂ„rt övergripande syfte med uppsatsen Ă€r att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi Ă€mnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvĂ€rdera hur detta styrverktyg kan anvĂ€ndas och utvecklas.För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssĂ€tt, dĂ€r teorin jĂ€mförts med de empiriska data som samlats in frĂ„n och om fallföretaget. Genom att anvĂ€nda en kvalitativ metod har intervjufrĂ„gorna utformats utifrĂ„n den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanstĂ€llning av data analyserades empirin utifrĂ„n teorin.Studien baseras till stor del pĂ„ Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning.Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anstĂ€llda pĂ„ detaljhandels- och modeföretaget H&M.

Idag kÀmpar företag för att överleva pÄ den hÄrt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att mÄnga företag vÀljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag vÀljer idag att lÀgga hela eller delar av sin verksamhet i andra lÀnder. I och med en etablering i ett frÀmmande land kommer företaget att möta en helt ny och frÀmmande kultur och nya affÀrsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan stÀlla till med svÄrigheter för företaget och de anstÀllda. Syftet med denna undersökning var att fÄ en ökad förstÄelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

Det finns mycket litteratur som visar hur viktigt det Àr att företag uppnÄr tillvÀxt, bÄde för skapandet av nya arbeten och för landet som helhet. För att företagen skall lyckas med detta Àr det viktigt att de vet hur de skall gÄ tillvÀga. Det Àr dÀrför vÀldigt angelÀget att klargöra vilka faktorer, eller drivkrafter som förklarar tillvÀxten i företagen. Syftet med den hÀr studien Àr att utveckla detta kunskapsomrÄde ytterligare genom att utveckla och testa en modell över faktorer som kan förklara tillvÀxt i smÄföretag. Metodiken för att utveckla modellen har varit deduktiv, dÀr tidigare forskning legat till grund för modellens uppbyggnad.

Studien LÀrare samtalar om sin lÀs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk sjÀlvprövning? har tagit avstamp i en kartlÀggning av svenskÀmnets lÀs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vÄrterminen 2011.Syftet med studien Àr att belysa och kritiskt granska hur lÀrare talar om sin undervisning nÀr detgÀller arbetet med elevers lÀs- och skrivutveckling med sÀrskilt fokus pÄ elever som kan vara ibehov av sÀrskilt stöd i sin lÀs- och skrivutveckling.För att lÀrare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien Àr av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgÄngspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lÀrarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers lÀs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrÄn följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Att utveckla en utrustning för mekaniserad slipning..

I en rapport som Svensk NÀringsliv (2010) har utfört beskriver de att företag redan idag ochinom en snar framtid stÄr inför den största pensionsavgÄngen nÄgonsin i Svensk historia. 40-talisternas avgÄng stÀller företag inför stora utmaningarna, framförallt att lyckas genomföra enlyckad generationsvÀxling. De personer som gÄr i pension har under sitt yrkesverksamma livutvecklat en kunskap som mÄnga organisationer vilar pÄ. En stor del av denna kunskap mÄsteöverföras för att organisationerna ska kunna fortsÀtta att vara effektiva pÄ marknaden. Syftetmed denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för ledarskapets betydelse gÀllandekunskapsöverföring i en organisation, samt bidra med praktiska verktyg till chefer ochmedarbetare för att undvika att förlora vÀrdefull kunskap vid en generationsvÀxling.Industriföretaget LEAX har sjÀlva identifierat ett problem i att överföra viktig kunskap i ochmed kommande generationsvÀxling.

Syftet med min studie var att undersöka hur erfarna lÀrare uttrycker sig kring grundlÀggande lÀsinlÀrning och hur de ser pÄ vad som inverkar pÄ lÀsinlÀrning, detta eftersom kunskap i att lÀsa Àr en förutsÀttning för att utveckla lÀsförstÄelse. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade sex erfarna lÀrare för att undersöka om deras syn pÄ lÀsinlÀrning hade förÀndrats över tid och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. I studien presenteras olika lÀsinlÀrningsmetoder och förutsÀttningar för att utveckla lÀsförstÄelse vilket ocksÄ de intervjuade erfarna lÀrarna fick ge sin syn pÄ.Resultatet visar att de erfarna lÀrarna hade en hel del gemensamma aspekter kring vad som ansÄgs av stor vikt för grundlÀggande lÀsinlÀrning, som till exempel; att utgÄ frÄn barnen; lust och glÀdje; samt intresse och vilja. Synen pÄ lÀsinlÀrning hade hos samtliga erfarna lÀrare utvecklats och fokus hade flyttats frÄn fÀrdighetstrÀning till innehÄll. NÄgon optimal metod framkom egentligen inte utan lÀrarna i studien gjorde en egen mix och plockade vad de kallade "godbitarna" ur de olika metoderna och skapade dÀrmed en egen unik metod som de ansÄg passade dem och deras elever.

OrganisationsförÀndringar blir allt vanligare fenomen i sÄvÀl privata som offentliga organisationer. FörÀndringar i omgivningen förutsÀtter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. OrganisationsförÀndringar anses ibland vara nödvÀndiga för att möta förÀndringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförÀndringar som genomförs nÄr ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002).  Forskning visa att det inte finns nÄgot bÀsta sÀtt att genomföra en organisationsförÀndring dock tyder studier pÄ att kommunikationen mellan ledare av organisationsförÀndringen och medarbetare i den organisation dÀr organisationsförÀndringen implementeras, Àr viktigt för att nÄ ett lyckat slutresultat. Studien baseras pÄ ett fall dÀr en kommun genomför den största organisationsförÀndringen pÄ cirka 40 Är. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur kommunikationen mellan förÀndringsledningen och medarbetarna pÄverkar en organisationsförÀndring i en kommunal verksamhet.

Detta Àr ett alternativt examensarbete som Àr gjort av tvÄ slöjdlÀrarstudenter vid estetiska institutionen pÄ UmeÄ Universitet. Syftet med projektet Àr att undersöka om, och i sÄdant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstÄr i ett samarbete? FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn Àr följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvÀrderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vÄr studie genom att dokumentera vÄr egen slöjdprocess under ett tvÄ veckors lÄngt praktiskt slöjdprojekt.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters kÀnsloarbete samt det eventuella skÄdespel de anvÀnder sig av i interaktionen med gÀster samt medarbetare. Eftersom deras positionering Àr centralt belagd i hotellets huvudentré Àr det oftast receptionisterna som först möter gÀsterna nÀr de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebÀr att de fÄr stÄ ut med gÀsternas bekymmer, klagomÄl, aggressioner och andra kÀnslor. Den övergripande frÄgestÀllningen för studien Àr dÀrmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket kÀnsloarbete utför de i interaktionen med gÀster och medarbetare? Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dramaturgisk teori och emotionsteori frÀmst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.