Syftet med vÄr undersökning Àr att studera lÀrares syn pÄ det nyligen införda nationella provet i matematik för Ärskurs tre.  För att göra detta har vi utgÄtt frÄn skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar pÄ tre omrÄden vilka Àr hur lÀrarna upplever införandet av provet, om provet fÄtt nÄgon effekt pÄ undervisningen samt om provet leder till en likvÀrdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lÀrares synvinkel.PÄ grund av studiens begrÀnsade storlek i tid har vi avgrÀnsat oss till ett mindre omrÄde inom matematiken som blev geometriomrÄdet. Med tanke pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr det ofrÄnkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fÄtt pÄ de intervjuade lÀrarnas arbete.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig dÀrigenom att med sitt rÀttssystem och sin administration leva upp till dess vÀrden. Konventionen trÀdde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmÀnhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport Àr uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag frÄn 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 lÀnsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar Àr av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Sen mÄnga Är tillbaka har jag sagt ?jag kan inte teckna?. Jag Àr rÀdd för att försöka och för att göra fel. Jag vill inte bli bedömd för att jag varken Àr duktig pÄ att rita verklighetsperspektiv eller mÀnniskor. Men Àr det det som Àr att kunna rita? Men varifrÄn kommer egentligen denna prestationsÄngest om att man mÄste rita pÄ ett visst sÀtt för att kunna sÀga att man kan rita? Under min uppvÀxt sÄ minns jag att man under bildlektionerna följde ett tydligt ramverk; det fanns rÀtt och fel, ett fint och fult.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgestÀllningenhur gymnasieelever idag förhÄller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn pÄ material i förhÄllande till hantverk? Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhÄller sig till material i jÀmförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom omrÄdet lyfter undersökningen fram tankegÄngar om pÄ vilket sÀtt hemslöjdsrörelsens estetik och dÀrmed förhÄllande till material, kunnat vinna ett mer allmÀnt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen vÀrderar olika material, Àr arbetets avsikt att undersöka i vad mÄn dessa ideal Àn i dag prÀglar gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fÀltanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjÀlpmedel för studien.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att nÀrmare analysera pedagogers uppfattningar betrÀffande elevinflytandet inom Àmnet idrott och hÀlsa samt synen pÄ ledarskap. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr:Vilka möjligheter och svÄrigheter finns det gÀllande elevinflytande i undervisningen inom idrott och hÀlsa?Vilken syn har lÀrare pÄ ledarskap och vad har ledarskapet för betydelse för elevinflytande?MetodFem pedagoger inom Stockholms lÀn som undervisar inom Àmnet idrott och hÀlsa har med fokusintervju som redskap fÄtt ge sin syn pÄ ledarskap samt elevinflytande. Samtliga lÀrare som deltog i studien har arbetat inom skolan mellan 1 till 10 Är. Resultatet kommer att kategoriseras i faktorer som pÄverkar elevinflytande samt ledarens syn pÄ ledarskap.ResultatDet viktigaste som lÀrarna lyfter fram Àr regler och ramar sÄ att det finns en struktur i klassrummet.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtÀtning av stÀder. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stÄ pÄ agendan. FÄ arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram vÀrdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens stÀder, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn pÄ framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.

Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus gÄr att göra dynamiskt och hur det gÄr att skapa förÀnderliga rum med hjÀlp av ljus. Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmÀnhet, dess egenskaper och kvaliteter samt pÄ vilka sÀtt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, bÄde naturligt och artificiellt, och vad som hÀnder i mötet med olika material. DÀrefter utforskas dynamiskt ljus, det vill sÀga ljus som förÀndras och utvecklas. I denna del redogörs för hur sjÀlva ljuset kan skifta i uttryck, det vill sÀga i fÀrg, intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förÀndra ljuset. En stor del innefattar interaktion vilket innebÀr hur ljuset kan Àndras till följd av mÀnniskors nÀrvaro och hur det gÄr att lÄta mÀnniskor styra ljuset. Arbetet undersöker Àven hur man kan ta tillvara pÄ och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med vÀder och ÄrstidsvÀxlingar. InnehÄllet i det hÀr avsnitt bygger till stor del pÄ fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal metoder och tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas för att skapa dynamiskt ljus pÄ en plats.

Denna uppsats syftar till att fÄ en inblick i hur frilansande folkmusiker i Sverige gör för att lansera sig sjÀlva som artister, vilka redskap som anvÀnds samt vilken funktion dessa redskap fyller. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra frilansmusiker inom den folkmusikaliska genren. Musikbranschens förÀndrade förutsÀttningar, stÀllda i relation till Lundberg, Malm & Ronströms (2000) begrepp görare, vetare och makare, utgör de teoretiska utgÄngspunkterna för uppsatsen. Dessa begrepp har i uppsatsen omformats till de tre nya begreppen individen, arenan och branschen. Resultatet visar att respondenternas artistlansering Àr en medveten process som bestÄr av mÄnga komponenter.

I skolan vÀrld rÄder det en debatt rörande minirÀknarens anvÀndning. Debatten gÀller minirÀknaren som hjÀlpmedel i matematikundervisningen för grundskolans tidigare Är. Uppsatsen bygger pÄ ett för- försök som Àr gjort i Äk 4.Syftet med mitt lÀrarexamensarbete Àr att utifrÄn ett förförsök se hur elevernas prestationer skiljer Ät sig nÀr de rÀknar med algoritmrÀkning, huvudrÀkning samt med hjÀlp av minirÀknaren.Vidare vill jag undersöka vilka förkunskaper eleverna i testgruppen har, samt se om det föreligger nÄgot samband mellan elevernas förkunskaper och deras testresultat. Jag vill hÀrmed bidra till debatten rörande minirÀknarens starka respektive svaga sidor.För att kunna besvara mina frÄgestÀllningar har jag valt att göra ett grupp-/individtest.Jag har gjort ett undervisningsförsök, varvid jag delade upp klassen i tre olika grupper. Eleverna i de olika grupperna har löst multiplikationsuppgifter i varierad svÄrighetsgrad, med följande metoder: algoritmrÀkning, huvudrÀkning och med hjÀlp av minirÀknare.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. VÄrt intresse ligger frÀmst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som lÀser första Äret inom det samhÀllsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med nÄgra av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gÀllande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehÄll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva.

development. 3 KLIMATSMART MAT OCH HÄLSA I SKOLAN EN INTERVJUSTUDIE OM SKOLMAT FRÅN HÅLLBARHETS- SAMT MILJÖMÄSSIGA OCH HÄLSOMÄSSIGA PERSPEKTIV MED EXEMPEL FRÅN MALMÖ STAD GALINA PREMOVSKA Premovska, G. Klimatsmart mat och hĂ€lsa i skolan. En intervjustudie om skolmat. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap 15 poĂ€ng. Malmö Högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de folkhĂ€lsovetenskap, 2011. SAMMANFATTNING Syftet med denna empiriska intervjustudie Ă€r att undersöka personalens kunskaper om och anvĂ€ndandet av Ät S.M.A.R.T.-modellen i Malmö skolrestauranger.

Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.