Nationella provet i matematik för årskurs tre
En studie av sex lärares syn på det nationella ämnesprovet i matematik för årskurs tre med fokus på geometri
Syftet med vår undersökning är att studera lärares syn på det nyligen införda nationella provet i matematik för årskurs tre. För att göra detta har vi utgått från skolverkets uttalade syfte med införandet av provet. Vi fokuserar på tre områden vilka är hur lärarna upplever införandet av provet, om provet fått någon effekt på undervisningen samt om provet leder till en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Allt ur lärares synvinkel.På grund av studiens begränsade storlek i tid har vi avgränsat oss till ett mindre område inom matematiken som blev geometriområdet. Med tanke på våra frågeställningar är det ofrånkomligt att inte beröra matematikdelen i stort och de eventuella effekter provet fått på de intervjuade lärarnas arbete. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer med sex utvalda lärare som genomfört provet i årskurs tre. Undersökningen visade att det nationella provet i stor utsträckning har påverkat lärares arbete i skolan på flera olika sätt. Provet tar väldigt mycket tid att förbereda, genomföra och bedöma. Därför tas det tid från den ordinarie undervisningen för att kunna göra detta. Det framkommer även att provet har en styrande effekt på innehållet av undervisningen. Lärarna lyfter fram både positiva och negativa sidor med det nationella provet. Det negativa handlar till största delen om att provet tar upp mycket tid, skapar stress och att den likvärdiga bedömningen brister i och med lärarnas olika tolkningsutrymmen. De positiva anses vara att provet fyller en kartläggande funktion av elevernas kunskaper och utgör därmed ett bra underlag att utvecklas utifrån. Lärarna anser även att det förberedande arbetet inför proven gör att de blivit mer medvetna om målen och arbetar aktivt efter dem. Majoriteten av de intervjuade lärarna upplevs, trots de brister som framkommit, ha en positiv syn på provet.