Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 4-6 arbetar för att gestalta kursplanens syfte, centrala innehÄll och kunskapskrav ? det vill sÀga de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför ? i undervisningen. VÄr litteraturgenomgÄng visar att det undervisningsinnehÄll som lÀrare i idrott och hÀlsa ofta anvÀnder sig av, domineras av bollekar och bollspel. Detta lyfts fram i litteraturen som problematiskt, eftersom annat viktigt undervisningsinnehÄll, i och med detta, missgynnas och fÄr för liten plats i undervisningen. Den forskning som vi har funnit behandlar denna problematik med utgÄngspunkt i vad Lpo 94 med tillhörande kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa framhÄller.

I denna uppsats har vi under hösten 2013 undersökt hur sju stycken lĂ€rare i skolor som gett en dator till varje elev ser pĂ„ sina nya pedagogiska verktyg och vilka utmaningar dessa lĂ€rare stĂ€lls inför. Vi har anvĂ€nt oss av en induktiv kvalitativ semistrukturerad intervju-metod till denna studie och vĂ„r studie innefattar skolor som har antagit nĂ„gon form av 1 till 1 i sin verksamhet och ligger geografiskt förlagda till sydöstra Sverige.  VĂ„r undersökning visar pĂ„ en bild av hur attityderna kan se ut hos lĂ€rarna ute i skolorna kring urvalsprocessen, sociala medier, kĂ€llkritik, lĂ€romedelskritik, fortbildning, tekniska problem, lĂ€rarnas arbetsbelastning samt digitala lĂ€r-resursers mervĂ€rden.  De digitala lĂ€r-resurser som informanterna till vĂ„r studie anvĂ€nder har till största del varit egenproducerat material och digitala lĂ€roböcker. NĂ€r det gĂ€ller olika förutsĂ€ttningar som ges informanterna till att utveckla sin egen kompetens inom IKT och utveckla bruket av IKT i skolan gĂ„r det att se att detta skiljer sig mellan skolorna som vĂ„ra informanter arbetar pĂ„. Vissa av vĂ„ra informanter menar att den kompetensutveckling som erbjuds i form av utbildning för lĂ€rarna ligger pĂ„ för lĂ„g nivĂ„, medan andra lĂ€rare menar att den saknas helt.  De huvudsakliga fördelarna vĂ„ra informanter har uppgett med IKT i skolan Ă€r att de kan individanpassa undervisningen bĂ€ttre för elever som har olika typer av inlĂ€rningssvĂ„righeter. Även fördelen att göra undervisningen mer levande och intressant Ă€r ett Ă„terkommande argument till detta.

Distriktsjuksköterskan trÀffar kontinuerligt patienter som Àr intresserade avlivsstilförÀndringar för att mÄ bÀttre och förebygga sjukdom. Genom ett hÀlsosamtal omlevnadsvanor till exempel tobaksrökning, fysisk inaktivitet, osunda matvanor och högalkoholkonsumtion utgÄr man frÄn individens egen motivation till förÀndring för bÀttrehÀlsa. Metoden i samtalet kallas för motivational interviewing (MI). Tidigareforskningar visar att MI Àr en metod som motiverar patientens inre vilja till förÀndringoch Àr effektivare jÀmfört med traditionell rÄdgivning. Att kunna skapa en bra miljö ochrelation under samtalet och att ha förstÄelse om patientens egen hÀlsokÀnnedom har storbetydelse för en effektiv livsstilsförÀndring.

I forskningsstudien har specialpedagogers syn pÄ lÀrares anpassning av arbets-och förhÄllningssÀtt, inkludering och lÀrandemiljö för elever med autismspektrumstörning, studerats. Studien syftar till att utöka lÀrares kunskap om vad som gynnar elever med diagnosen samt hur anpassningar kan tillÀmpas i verksamheten. Det som beskrivs i denna studie, baseras pÄ intervjuer som har gjorts med specialpedagoger. Intervjuerna har anvÀnts för att fÄ en fördjupad bild av specialpedagogernas uppfattningar utifrÄn olika specialpedagogiska perspektiv och har sedan kopplats samman med forskning som har gjorts tidigare inom Àmnet. De specialpedagogiska perspektiv som studien har kopplats till Àr det kategoriska perspektivet och det relationella.

Studiens problemomrÄde handlar om konflikthantering och Àr en undersökning som behandlar hur sju lÀrare förhÄller sig till fenomenet ute pÄ fÀltet. Urval av Àmnet konflikthantering valdes eftersom det ses en relevant för lÀraryrket, med anknytning till tidigare erfarenheter frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen och tomrummet i teoretiska kunskaper i hur lÀrare skall hantera konflikter i utbildningen. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om det anvÀnds nÄgra eventuella konfliktmodeller i skolan utifrÄn lÀrares uppfattningar och beskrivningar om hur de hanterar konflikter. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt att samla material pÄ Àr den kvalitativa ansatsen enkÀtundersökning. Fem grundskolor i VÀstra Götaland kontaktades genom email, lÀrarnas skriftliga svar kommer att diskuteras utifrÄn tidigare forskning.

Natten mellan den 8-9 januari 2005 drog stormen Gudrun in över södra Sverige. TvÄ Är senare drabbades södra Sverige av ytterligare en storm, kallad Per. Efter bÄda dessa stormar blev det en stor populationsutveckling av insekten granbarkborre. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur arbetet med bekÀmpning av barkborre- och stormfrÄgorna sett ut utifrÄn ett nedifrÄnperspektiv under Är 2007. Studien, som Àr en processutvÀrdering, har beskrivit relationerna och nÀtverken under en tid som kan rÀknas som en kris.Genom att stÀlla öppna frÄgor och anvÀndning av snöbollsmetoden har 18 personer frÄn myndigheter och andra organiserade intressen berÀttat vad de upplevde var utmaningen under 2007, med vilka de samverkade med, hur de handlade och varför de handlade pÄ det ena eller andra sÀttet.

Att möta och vÄrda patienter med livshotande sjukdomar kan vara en utmanande uppgift framförallt nÀr det handlar om att bemöta patientens existentiella tankar och reaktioner. DÄ sjuksköterskan Àr en av dem som arbetar nÀrmast patienten krÀvs kunskap om patientperspektivet samt förmÄga att bemöta dessa mÀnniskor pÄ ett sÀtt som kan skapa förutsÀttningar för vÀlbefinnande. SÄdan kunskap och insikt kan erhÄllas genom att ta del av forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med en livshotande sjukdom. Syftet med studien Àr att beskriva patienters upplevelser av att leva med livshotande sjukdom och behovet av vÄrd. En kvalitativ litteraturstudie ( Axelsson, 2008) har utförts pÄ 12 vetenskapliga artiklar dÀr samtliga varit primÀrkÀllor och baserade pÄ patienters upplevelse av olika livshotande tillstÄnd.

Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.

Att undersöka möjligheterna att Ästadkomma elevdemokratisering genom ett elevrÄd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans vÀrdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rÀttigheter att bli hörda, att organisera sig och att pÄverka sin vardag. Det Äligger lÀraren att och föra över demokratiska vÀrderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. ElevrÄdet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsÄr. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgÄngspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

I Sverige har det alltid funnits ett behov av att förhĂ„lla sig till Ryssland och Sovjetunionen, uttryckt hĂ€r i en debatt mellan de bĂ„da forskarna Stefan Hedlund och Anders Åslund i dagstidningar och genom litteratur. Min uppgift har varit att granska debatten och se vilka omrĂ„den som belystes och vem som kom att fĂ„ rĂ€tt Ă„r 2007/2008. KĂ€rnan i mitt arbete Ă€r inte den faktiska historien utan argumentationen om samtiden. DĂ€r debatten om Ryssland Ă€r av det slag att den tĂ„l granskning mer Ă€n ett decennium efterĂ„t. Rent geografiskt Ă€r Sverige ett litet land pĂ„ randen av det ryska imperiet som spĂ€nner sig över nĂ€stan hela kontinenten, Sverige och de andra nordiska lĂ€nderna Ă€r placerade nĂ€stan som en blockad av det ryska imperiets strĂ€van vĂ€sterut, en strĂ€van som pĂ„gĂ„tt i flera hundra Ă„r.

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av hur gymnasiesÀrskolans studie- och yrkesvÀgledning ser ut. Examensarbetet utgÄr ifrÄn studie- och yrkesvÀgledarnas perspektiv. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvÀgledare som arbetar med gymnasieelever som ingÄr i sÀrskola. Vi har avgrÀnsat oss till fem gymnasieskolor i SkÄne, en gymnasiesÀrskola och fyra allmÀnna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingÄr i sÀrskola. Teoriavsnittet bestÄr av fyra teorier och en vÀgledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likasÄ Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vÀgledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvÀgledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vÀgledningssamtal och praktik.

MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant. Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.

Sex- och samlevnadsundervisningen har förÀndrats mycket under de senaste 100 Ären. FrÄn att vara nÄgot man inte talade om till nÄgot som vi diskuterar öppet och kan hitta information om överallt. Just den hÀr tillgÄngen till information som dagens ungdomar har, gör sex- och samlevnadsundervisningen pÄ skolan Ànnu viktigare. Men sex- och samlevnadsundervisningen ser olika ut i olika lÀnder. I denna studie sÄ görs en jÀmförelse genom en enkÀtundersökning och elevintervjuer mellan 2 skolor i Sverige (en kommunalskola och en friskola) och 1 kommunal skola i England för att kunna jÀmföra vad dagens ungdomar upplever att de lÀr sig under sin sex-och samlevnadsundervisning, vilka undervisningsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av och hur ungdomarna hade förÀndrat undervisningen om de hade haft chansen.