Med bakgrund till den tidigare forskningen som pekar pÄ en ojÀmlik arbetsförutsÀttning och en stark underrepresentation av mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som intagit chefspositioner har intresset till denna studie vÀckts. Det Àr ett viktigt omrÄde att studera med tanke pÄ den stora andelen mÀnniskor som invandrar eller invandrat till Sverige och som ska ta del av det nya landet och samhÀllet. Syftet med studien har varit att undersöka personliga erfarenheter frÄn första linjens chefer som arbetar inom kommunal Àldreomsorgen och hur de upplever att deras utlÀndska bakgrund kan ha betydelse i rollen som chef. I föreliggande studie har antidiskriminering och intersektionalitet anvÀnts som teoretiska ramverk för denna uppsats. Antidiskriminerande arbete hjÀlper oss att förstÄ innebörden av diskriminering, inkludering och exkludering medan intersektionalitet hjÀlper oss att förstÄ sambanden i hur olika maktordningar samverkar i ett samhÀlle. Genom att kombinera dessa teorier fÄr vi en bredare förstÄelse för uppsatsens frÄgestÀllning. För att komma nÀrmare syftet i studien har kvalitativ metod anvÀnts och det hermeneutiska perspektivet varit en utgÄngspunkt, dÀr intervjuer varit förutsÀttningen för denna studie. Sex chefer med utlÀndsk bakgrund har intervjuats. Resultaten frÄn studien visar att den utlÀndska bakgrunden som chef har betydelse i vissa fall.

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har pÄ en förskola i en stad i SkÄne. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhÄller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhÄller de sig till dessa i praktiken? Hur tÀnker pedagoger om samlingens innehÄll och upplÀgg? Vad anser pedagogerna att barnen lÀr sig i samlingen? Hur har samlingen förÀndrats genom förskolans utveckling utifrÄn barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vÄrt empiriska material har vi gjort en analys. HÀr lyfter vi fram det vÀsentliga ur vÄr empiri nÀr det gÀller pedagogernas sÀtt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser pÄ lÀrande, innehÄll och syfte.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som stÀlls idag utifrÄn yrkets profession. VÄrdandet Àr en moralisk verksamhet dÀr moraliska frÄgestÀllningar uppstÄr och sjuksköterskor behöver moralisk kÀnslighet för att kunna fatta rÀtt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vÄrd och vara goda. FörutsÀttningen för att kunna ge god vÄrd Àr bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor Àr istÀllet pÄfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvÀr har ökat de sista Ären.

Att lÀra sig lÀsa och skriva kan ses som sjÀlva höjdpunkten under de första skolÄren. LÀsundervisningen Àr ofta den första och mest pÄtagliga erfarenheten barnen fÄr av undervisning och skolan. DÀrför Àr det viktigt att barnets syn pÄ inlÀrning och kunskaper blir positiv. Det Àr ocksÄ betydelsefullt att man utgÄr frÄn deras erfarenheter, för om de fÄr uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ sjÀlvbild. Om barnet ser sin skolgÄng som nÄgot positivt eller negativt beror pÄ hur de uppfattar skolan, lÀrandet och sin utbildning.

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka mĂ€nniskors förhĂ„llande till det privata fotografiet. BĂ„de ur aspekten varför mĂ€nniskor vĂ€ljer att fotografera men ocksĂ„ hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet Ă€r allmĂ€ngiltigt och lĂ€ttillgĂ€ngligt och ett viktigt omrĂ„de att synliggöra och reflektera pĂ„ för mĂ€nniskor i alla Ă„ldrar. Min förhoppning Ă€r att mĂ€nniskor som inte problematiserat Ă€mnet tidigare ska börja intressera sig och dĂ€rigenom fĂ„ ett vidgat synsĂ€tt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av frĂ€mst Roland Barthes, Susan Sontag och VilĂ©m Flusser.I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning Ă€gt rum om mĂ€nniskors fotografering.

Studien analyserar den svenska PR-byrÄn Studio Total, som anvÀnder sig av gerillamarknadsföringsmetoder för att synas i den svenska mediala debatten. Företaget har fÄtt stort genomslag genom att delvis utföra fiktiva reklamkampanjer som svenska folket och omvÀrlden har tagit del av. Konceptet av att marknadsföra produkter och vÀrderingar genom nyhetsjournalistiken har inneburit att allmÀnheten kÀnt sig vilseledda. Studio Total har Àven klivit in pÄ en politiska arena dÀr de kontroversiella kampanjerna har blivit kritiskt ifrÄgasatta och negativt mottagna. Studien försöker förklara om en PR-byrÄ kan verka inom en kommersiell och ideell marknad.En kvalitativ intervju har utförts med en av Studio Totals grundare och en kvantitativ enkÀtundersökning gjordes för att erhÄlla mediestudenters attityder till företaget.

Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgÄ vid hÀndelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer pÄ skolan. Det finns inga direktiv frÄn varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka hÀndelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhÀmtat krisplaner frÄn fem grundskolor med Ärskurser frÄn förskoleklass till Ärskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpÄ jag upptÀckt stora skillnader och Àven likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat pÄ tre utkristalliserade teman:Elevs dödsfallUppföljning av elever som mÄr dÄligt till följd av intrÀffat dödsfallSituationer som en enskild skola Àr ensam om att lyfta uppVidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns kÀnslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.Jag söker Àven efter indikationer pÄ att barn som mÄr dÄligt till följd av att förÀldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna.

År 1995 trĂ€dde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbĂ€ttra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhĂ€llet. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstĂ„tt i den somatiska vĂ„rden av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hĂ€lsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvĂ„rdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, dĂ„ hon lyfter fram interaktionen mellan vĂ„rdpersonal och patient.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvÀrlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan pÄverka elevers utbildning. Vi lyfter Àven fram lÀrares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgÄr ifrÄn Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv pÄ introvert beteende för att kunna identifiera och analysera vÄra resultat. Studiens metod Àr en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del rÄder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sÀllan anvÀnds i verksamheten utan istÀllet beskrivs i andra termer, vilka dÄ delvis kan ha en annan innebörd.

Slöjan som hinder pÄ arbetsmarknaden ? en intervjustudie av nÄgra muslimska kvinnor i GÀvle. C-uppsats i religionsvetenskap, MNR-programmet, Högskolan i GÀvle 2011.För ett antal Är sedan sÄ blossade debatten upp kring huruvida kvinnor skulle fÄ anvÀnda niqab, den klÀdedrÀkt som tÀcker kvinnors kropp och ansikte, allt utom ögonen pÄ offentliga platser som i skolan.Syftet med denna uppsats var att ta reda hur beslöjade muslimska kvinnor tas emot pÄ arbetsplatser, och huruvida deras slöja Àr ett hinder eller en tillgÄng i sammanhanget, samt hur de ser pÄ sin identitet som sjalbeklÀdd kvinna i Sverige. Kvinnorna har med olika bakgrund av nÄgon anledning hamnat i Sverige, och hÀr skapat sig ett liv utifrÄn olika förutsÀttningar. Tillsammans med sina familjer sÄ har de gjort en lÄng resa för att ta sig just hit.

Syftet med vÄr uppsats Àr att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lÀrare vill vi fÄ mer kunskap om hur vi anvÀnder oss av museet som arena i vÄr undervisning pÄ ett bra sÀtt. Vi frÄgar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet Àr? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom omrÄdet. NÄgra viktiga forskare som vi lyfter fram Àr Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

I min essÀ utgÄr jag frÄn en hÀndelse i min verksamhet som Àr en stressig situation för mig. Jag upplever att vi har fÄtt ett hÄrdare arbetsklimat pÄ förskolan sedan den reviderade LÀroplanen för förskola kom 2011 och undersöker dÀrför hur samhÀllsklimatet idag Àr och bakgrunden till den reviderade LÀroplanen för förskola och vad den innebÀr för oss pedagoger. Jag tar reda pÄ vad stress Àr och hur det pÄverkar barn och vuxna samt undersöker vad begreppet pedagogisk kvalitet stÄr för. I mina reflektioner lyfter jag fram olika sÀtt som jag och mina kollegor hanterar stress och vÄrt pedagogiska uppdrag pÄ. Jag funderar Àven över om vi vuxna producerar stress till barnen samt vad barnen fÄr för pedagogisk verksamhet under pedagogernas rÄdande arbetsbelastning.Avsikten med min essÀ Àr att förstÄ hur jag pÄ bÀsta sÀtt ska kunna hantera vÄra ökade Ätaganden och samtidigt undvika stress för barn och pedagoger och skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barnen att fÄ en verksamhet med pedagogisk kvalitet.Min undersökning visar att LÀroplanen för förskola har reviderats för att barn ska fÄ den kunskapsbas de behöver för att klara sig i samhÀllet.