Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Denna uppsats presenterar en undersökning av fallstudiekaraktÀr. Fallet Àr ett matematiklÀrarkollegium pÄ en gymnasieskola i Sverige, vilket studeras med inriktning pÄ hur lÀrarna i det lÀgger upp sin undervisning, och varför de gör som de gör. UtifrÄn kvalitativa intervjuer behandlar uppsatsen hur tre av matematiklÀrarna beskriver att de introducerar begreppet derivata och orsakerna till deras lektionsupplÀgg. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av en antropologisk didaktikteori. I uppsatsen redogörs för hur lÀrarna tÀnker sig sina undervisningsupplÀgg i sin helhet.

Uppsatsen bestÄr av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjÀltinnan i Harlequinromanen genomför dÄ hon i böckerna förÀndras frÄn att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick pÄ tidigare forskning kring populÀrkulturen i allmÀnhet och kÀrleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fÀlt och kapital. Analysen delar upp hjÀltinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva innebörden och konsekvenserna av nÀrstÄendesdelaktighet i vÄrden ur bÄde nÀrstÄendes och sjuksköterskors perspektiv, samt hurbekrÀftelse kan anvÀndas i sjuksköterskans yrkesutövande för att nÀrstÄende ska kÀnnadelaktighet. I bakgrunden beskrivs nÀrstÄende kort ur ett historiskt perspektiv, dÀrtillpresenteras teorier kring individers roller i samhÀllet. Som omvÄrdnadsteoretisk bakgrundvaldes begreppen delaktighet och bekrÀftelse. Elva vetenskapliga artiklar, som pÄ olika sÀttknyter an till litteraturstudiens syfte, granskades och analyserades induktivt. Resultatetvisar att de nÀrstÄende ville bli inbjudna till delaktighet i vÄrden av patienten.

Abstract Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till barns fria lek i förskolans inomhusmiljö samt i vilken utstrÀckning förskollÀrarna Àr delaktiga i barns lek. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Batesons kommunikationsteori. LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) lyfter fram leken som betydelsefull och som en central del i förskolans verksamhet. I forskningsbakgrunden presenteras den teoretiska utgÄngspunkten tillsammans med andra teoretiska och vetenskapliga tankar om lek samt olika infallsvinklar om lekens betydelse för barn och pedagogens roll i leken. Tidigare forskning har pÄvisat att pedagoger bÄde ska delta och inte delta i barns lek.  Barns villkor att leka kan variera, dÄ den dagliga verksamheten med rutiner och planerade aktiviteter kan uppta dyrbar lektid för barn. En kvalitativ observationsmetod med videokamera och fÀltanteckningar har anvÀnts i studiens empiriska undersökning.

Föreliggande examensarbete handlar om elever med diagnosen sprÄkstörning. Syftet medden hÀr studien Àr att fÄ ökad kunskap genom att utforska nio pedagogers erfarenheter i attstödja lÀrandet hos dessa elever. För att uppnÄ syftet har arbetet riktats in mot följandefrÄgestÀllningar:1. Hur bör skolmiljön vara utformad, enligt nÄgra tillfrÄgade pedagoger, för att stödjaelevernas lÀrande och utveckling?2.

Med den relationella ansatsen som grund syftar studien till att unders?ka hur fritidsl?rare arbetar med relationer och omsorg i fritidshemmet f?r att skapa en trygg milj?. Genom en kvalitativ intervjustudie med sex fritidsl?rare unders?ks deras erfarenheter, perspektiv och strategier f?r att skapa en omsorgsfull och st?djande milj?. Fokus ligger p? hur fritidsl?rarna ser p? vikten av att bygga och uppr?tth?lla tillitsfulla relationer med barnen, samt hur de hanterar sv?righeter och utmaningar.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Syftet Àr att undersöka idrottslÀrares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hÀlsa gÄr till och vad det Àr som bedöms. Vidare undersöks lÀrares och elevers uppfattningar av Àmnet idrott och hÀlsa och Àven lÀrarnas tankar om kursplanen. Eftersom Àmnet genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären ligger intresset i att undersöka hur Àmnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivÄerna Ät, bÄde ur lÀrare- och elevperspektiv. Metoden bestÄr av enkÀter med elever frÄn tvÄ skolor, intervjuer med tre lÀrare och intervjuer med fyra elever.

Beröm Àr ett positivt utlÄtande om nÄgon annans prestation, medan bekrÀftelse Àr detsamma som att erkÀnna nÄgons existens. I dagens samhÀlle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den Àr. Detta kan leda till att mÀnniskor fokuserar pÄ att prestera, istÀllet för att vara nöjda med sig sjÀlva som de Àr. Individens sjÀlvkÀnsla utvecklas nÀr en viktig person i dens liv erkÀnner individen som den Àr och fÄr den att uppleva sig som vÀrdefull. Genom att lÀgga grunden till barnets sjÀlvkÀnsla ger man det förutsÀttningar för ett fruktbart liv.

Bakgrund Bakgrundskapitlet innehÄller en förklarande text om studiens teore-tiska ram som Àr ramfaktorsteorin. DÀrefter redogörs skolans ram-verk och dess olika faktorer, vilka ligger till grund för en lÀrares tjÀnst. En inblick ges i de olika arbetsuppgifter som berör en lÀrares arbete. En del av kapitlet lyfter frÄgor gÀllande stress. Kapitlet redo-gör ocksÄ för tidigare forskning inom Àmnet.

 Det huvudsakliga syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀraren gÄr tillvÀga för att ge eleven insikt i lÀsförstÄelse och hur vÀl lÀrarens arbete stÀmmer överens med kursplanemÄlen i svenska i Är 3. VÄr undersökning lyfter fram hur lÀrare stimulerar eleverna för att öka deras lÀsförstÄelse, vilka vÀgar som anvÀnds, deras innebörd och betydelse för eleverna. Genom samtal med fem lÀrare i Är 3 pÄ tre olika skolor i tvÄ kommuner försökte vi synliggöra de intervjuade lÀrarnas syn pÄ Àmnet samt fÄ en inblick i deras arbete med att ge eleverna en god lÀsförstÄelse.Undersökningens resultat visar att de viktigaste förutsÀttningarna för att lÀgga grunden till en god lÀsförstÄelse var enligt de intervjuade lÀrarna ordförrÄd, ordavkodning, flyt i lÀsningen och förkunskaper. LÀrarna anvÀnde svenska, det vill sÀga tala, lÀsa, skriva och lyssna i stort sÀtt all undervisning och de arbetade pÄ olika sÀtt för att tÀcka in alla moment och delar frÄn kursplanemÄlen i svenska i Är 3.Undersökningen visade att elevernas lÀsförstÄelse kan stödjas genom att lÀrarna stÀller frÄgor till texter pÄ olika sÀtt. Det framgick i vÄr undersökning vikten av att eleverna tillhandahÄlls olika textmaterial, anpassade texter som upplevdes meningsfulla för varje individ.

Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken ?om detta mÄ ni berÀtta?, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad nÄgra andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angÄende de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen.

Syftet med studien Ă€r att belysa fritidspedagogers syn pĂ„ arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frĂ„gor som vad fritidspedagoger ska arbeta och strĂ€va efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjĂ€lp av en webbenkĂ€t utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundlĂ€ggande mĂ„l och motiv berör elevernas behov av bĂ€ttre sammanhĂ„llning pĂ„ rasten och minskning av mobbning, konflikter och krĂ€nkningar.