JÀmlikhet Àr nÄgot som ligger i tiden. Hur jÀmlikhetsmedvetna Àr egentligen dagens medier? Vi har pÄ uppdrag av VÀrmlandslandsting gjort en jÀmlikhetanalys av deras personaltidning, Intryck. En tidning som nÄr samtliga anstÀllda inom organisationen. Vi har gjort en text- och bildanalys med utgÄngspunkt frÄn ett analysverktyg vi kallar för jÀmlikhetstrappan.

Syftet med studien Àr att förstÄ vilken syn pedagoger i skolans tidigare Är har pÄ begreppet motivation, samt hur de förhÄller sig till arbetet med att skapa och stÀrka elevens motivation till skolarbetet. Undersökningen lyfter en rad olika aspekter som pÄverkar vilken motivation som vÀcks hos eleven och har sÀrskilt fokus pÄ följande faktorer; utmanande aktiviteter, kontroll, vilja, kÀnslor och affekter, lÀrarens förhÄllningssÀtt, feedback, sjÀlvkÀnsla, relevans, meningsfullhet och mÄl. UtifrÄn en kvalitativ, fenomenologisk ansats med semistrukturerade intervjuer presenteras Ätta pedagogers syn pÄ motivation och hur de arbetar för att frÀmja elevens lust att lÀra. I uppsatsen redogörs resultatet av intervjuerna i relation till bakomliggande teorier och aktuell forskning med hÀnseende till motivation. Slutligen betonas hemmets betydelse och vikten av att tillgodose elevens olika behov.

Sammanfattning Detta arbete har huvudsakligen baserats pÄ en intervjustudie dÀr mÄlsÀttningen har varit att fÄ en inblick i tandhygienisternas psykosociala arbetsmiljö, samt belysa de arbetssituationer som har betydelse för stress bland tandhygienister idag. Dessutom baseras arbetet pÄ litteratur i form av böcker och vetenskapliga studier. Den ena av dessa studier fokuserar pÄ sambandet mellan tandhygienisternas arbetsförhÄllanden och sjukfrÄnvaron, medan den andra belyser tandhygienisternas uppfattning kring fysisk och psykisk arbetsmiljö. Intervjustudien lyfter fram sex omrÄden som pÄverkar stress i tandhygienisternas vardag, nÀmligen stressbenÀgenhet, tid, möjlighet att pÄverka, stöd, pauser och ekonomi. Majoriteten av deltagarna anser att tiden Àr den största stressfaktorn, dÄ den krockar med deras ambition att journalföra, slutföra behandling och samtala med patienter. En del arbetsuppgifter som pÄverkar tidsstressen Àr stÀdning, icke fungerade teknisk utrustning, förseningar, vÀnta pÄ konsultation med tandlÀkaren och patientgrupper som krÀver lÀngre behandlingstid Àn vÀntat, sÄsom akutpatienter, tandvÄrdsrÀdda och pratsamma patienter.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstÄr som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka vilken syn pÄ kunskap och lÀrande som kommer till uttryck nÀr barnen talar om sitt lÀrande. VÄr studie Àr kvalitativ vilket innebÀr att vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer nÀr vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vÄrt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vÄr litteraturgenomgÄng. I vÄr litteraturgenomgÄng lyfter vi Àven fram barns perspektiv vilket ocksÄ utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts ocksÄ fram i litteraturgenomgÄngen för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vÄr studie kan vi dra flera slutsatser.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. GymnasiesÀrskolan tillhör sÀrskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraÄring utbildning för ungdomar i Äldern 16-20 Är. Den har samma lÀroplan som gymnasieskolan. Under de senaste Ären har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskola. Den största procentuella ökningen har andrasprÄkselever stÄtt för.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

Egen erfarenhet av klinisk praktik inom sÄvÀl sjuksköterskeutbildning som intensivvÄrdsutbildning samt som handledare för studenter i grund och specialistutbildning inom intensivvÄrd visar pÄ att mötet och samspelet mellan hand- ledare och student Àr betydelsefullt för det fortsatta yrkeslivet. Hur kan den kliniska utbildningen förbÀttras? Jag anser att det Àr av största vikt att ta reda pÄ hur studenterna upplever sin situation för att hjÀlpa handledarna under den kliniska utbildningen att ge det stöd studenterna har behov av. Om studenthandledningen förbÀttras blir intensivvÄrdsjuksköterskorna tryggare i sin yrkesroll, detta kommer patienterna tillgodo genom förbÀttrad omvÄrdnad. I bakgrunden finns en miljöbeskrivning av intensivvÄrden, en beskrivning av student- handledning och tidigare forskning inom omrÄdet.Syftet Àr att belysa vad nyfÀrdiga intensivvÄrdsjuksköterskor upplever att de behöver stöd med för att utvecklas till intensivvÄrdsjuksköterskor under studenthandledning i den kliniska utbildningen.Studien har genomförts i form av intervjuer och analyserats utifrÄn en fenomenologisk ansats pÄ livsvÀrldsteoretiskgrund.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden.

Detta arbete Àr en komparativ studie av fyra historiska lÀromedel i Ärskurs 7-9 utgivna, 1964,1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har Àven lÀroplanerna analyserats och lyfts fram.Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga mÀnniskan framtrÀder i det historiskaskeendet i lÀromedel samt om eventuella förÀndringar kan stÀllas i relation till förÀndringar ilÀroplanerna. AvgrÀnsningen har varit 1800-talet och de mÀnniskor som brukade eller pÄannat sÀtt var beroende av jorden.Resultatet visar en förÀndring i tid delvis baseras pÄ förÀndringar i det akademiskahistoriebruket. De Àldre lÀroböckerna med tillhörande lÀroplaner lÀmnar mycket att önska nÀrdet gÀller framtrÀdandet av den vanliga mÀnniskan. LÀroboken frÄn 1989 beskriver precis somLgr80 utvecklingen utifrÄn mÀnniskan och dÄ Àr den vanliga mÀnniskan i högsta gradnÀrvarande som en faktisk aktör genom den mÄlande beskrivning vilken prÀglar lÀroboken.Den senast utgivna lÀroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enklaanalyserande sÀtt fram mÀn, kvinnor och barn.

Parallell barn- och förÀldrabehandling Àr idag det vanligast praktiserade sÀttet att bedriva behandlingsarbete med barn och familjer. Det har sin grund i ett psykoanalytiskt förhÄllningssÀtt dÀr man traditionellt betonar arbetet med barnet, med en möjlig risk att förÀldraarbetet och förÀldrarnas roll i barnets terapi kommer i skymundan. Följande studie lyfter fram förÀldrarnas egna berÀttelser kring att medverka och vara en del av en parallell behandling tillsammans med sitt barn. Syftet var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i sina barns terapier nÀr familjen deltagit i en parallell barn- och förÀldrabehandling. Det Àr en kvalitativ intervjustudie med en tolkande ansats ur ett psykodynamiskt och systemiskt perspektiv.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.

I psykoterapidebatten finns tvÄ lÀger, som hÀvdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist pÄ studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och anvÀnder erfarenheter frÄn terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlÀttat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgÄtt psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanstÀlldes som fyra idealtyper.

L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.

I vÄrt arbete utgÄr vi ifrÄn den nya bestÀmmelse som Skollagen har gett ut och den innebÀr att de elever som har autism, men utan utvecklingsstörning, samt de elever som har autismliknande tillstÄnd ska gÄ under grundskolans lÀroplan istÀllet för grundsÀrskolan. Denna nya bestÀmmelse gjorde oss nyfikna pÄ hur denna inkludering kunde ske ute i skolorna och vilka möjligheter det finns samt hur pedagogerna stÀller sig till detta. I detta arbete vill vi dÀrför med hjÀlp av verksamma pedagoger lyfta ett sÀtt pÄ vilket inkludering av dessa elever kan ske i grundskolan. PÄ denna nya bestÀmmelse kan det ske mÄnga olika tolkningar och genomförande. I kommunen som vi har valt att undersöka har de kommit lÄngt med inkluderingsprocessen och mÄnga andra kommuner har denna implementering framför sig.