Jag vill med denna studie undersöka om jag kan finna nÄgra gemensamma drag i hur lÀrare och elever upplever att de lÀrt av undervisningsinnehÄllet i sin tidigare skolgÄng och framför allt, varför de tror att vissa undervisningssituationer har gett upphov till mer lÀrande Àn andra undervisningssituationer. Jag vill ocksÄ studera om dessa eventuella drag överensstÀmmer med vad den granskade litteraturen lyfter fram som grundlÀggande för att lÀrande ska komma till stÄnd. Jag vill ocksÄ undersöka om det finns skillnader i uppfattningarna mellan dem som gÄtt i skolan före respektive efter nuvarande lÀroplaners genomförande. Jag har intervjuat fem elever och fem lÀrare. Intervjuerna har varit strukturerade och utforskande till sin karaktÀr.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, sjÀlvutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lÀrande.SyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i Äldrarna ett till fem Är av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.FrÄgestÀllningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstÄr fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader pÄ den fysiska kontakten utifrÄn barnens Äldrar och i sÄ fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi har anvÀnt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika Äldrar i förskolan.ResultatVÄrt resultat presenterar 22 utdrag frÄn totalt 90 observationer frÄn förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat fÄ fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig Ät mellan de olika Äldersgrupperna. Vi ser att det inte Àr mÀngden fysisk kontakt som skiljer sig Ät utan typen av fysisk kontakt. Den Àr mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrÀttavisande och ledande hos de Àldre.

Den hÀr studien Àr en inventering av hur svensk elithandboll ser ut idag. SkÀlet till detta Àr att vi Àr tvÄ, vÀldigt handbollsintresserade personer som helt enkelt vill fÄ en inblick i hur svensk elithandboll ser ut idag. Studien Àr en blandning av en kvalitativ och kvantitativ studie baserad pÄ information av trÀnare och sportchefer inom svenska elitföreningar, förbundspersoner samt Àven en handbollsjournalist. DÄ detta i sig inte Àr ett vetenskapligt omrÄde har vi valt att utgÄ frÄn teorier kring utvÀrdering samt att vi Àven lyfter vissa teoretiska begrepp och modeller i den avslutande diskussionsanalysen för att försöka knyta ihop allting. Det tydligaste resultatet av studien har varit att respondenterna ansett att media har en stor inverkan pÄ handbollens framtid och ett av nyckelorden som anvÀnts Àr marknadsföring av sporten.

Den ökade internationaliseringen stÀller högre krav pÄ mÀnniskors förmÄga att leva och inse vÀrdet av att verka i en kulturell mÄngfald. I ett mÄngkulturellt och demokratiskt klassrum Àr samtal en viktig komponent. Genom samtal fÄr varje medborgare möjligheten att uttrycka sina Äsikter för att sedan övervÀga egna och andras Äsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina Äsikter och ta del av andras Äsikter Àr en grundförutsÀttning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhÀlle. Huvudsyftet med studien Àr att studera och analysera hur muntlig kommunikation anvÀnds som redskap för inlÀrning i andrasprÄksundervisning ur ett lÀrarperspektiv samt hur lÀroplanens utsagor speglar sig i andrasprÄksundervisningen.

HÀlso- och sjukvÄrden Àr idag under stor förÀndring, driven av kraven pÄ en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, dÀr personalen samtidigt ska kunna bemöta förvÀntningar frÄn en alltmer upplyst patient. NÀr man lyfter fram kvalitetsfrÄgor kan vÄrdens brister och fördelar upptÀckas vilket kan leda till förbÀttringar och förÀndringar. Syftet med arbetet var att belysa problemomrÄdet patienttillfredsstÀllelse utifrÄn ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemomrÄdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsstÀllelse kan leda till en ökad kvalitet pÄ hÀlso- och sjukvÄrden.

Kluster Àr ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster Àr ett geografiskt begrÀnsat omrÄde dÀr ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgÄngsrik utvecklingsmiljö.VÄr initiala litteraturstudie visade pÄ att det fanns en mÀngd forskning inom omrÄdet, dock pÄ en mer nationalekonomisk nivÄ. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev dÀrmed att identifiera just dessa faktorer utifrÄn ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer.

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) Àr en vÀlbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osÀkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det rÄder informationsbrist till patienterna dÀr de kÀnner att de inte Àr förberedda inför behandlingen samt ovetande angÄende hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist pÄ information skapar misstro, SvÄrigheter i beslutsprocessen vid ECT pÄ grund av depression, Upplevda kÀnslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvÄrdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet dÀrefter Àr övergripande, dÀr den störst bidragande faktorn till denna oro Àr risken för relaterade biverkningar.

Syftet med denna studie var att fÄ en insikt i och kunskaper om vad som gömmer sig bakom uttalanden som att man mÄste ha en blick och en fallenhet för det. I studien har tvÄ manliga lastbilsförare med lÄng erfarenhet av lastbilsföraryrket intervjuats om deras sÀtt att se pÄ vilka kunskaper som behövs för att ses som en kompetent och yrkesskicklig lastbilsförare. Kunskaperna som lastbilsförarna lyfter fram Àr att ha en blick och en fallenhet för yrket.Studien visade att lastbilsförarna hade svÄrt att sÀtta ord pÄ vad de menar med att ha en blick och en fallenhet för yrket. Resultatet i studien visade att det som lastbilsförarna pratar om nÀr det gÀller att ha en blick och en fallenhet för yrket bottnar i Aristoteles kunskapsbegrepp techne som ses som fÀrdighetskunskap och fronesis som ses som förtrogenhetskunskap.Inom fÀrdighetskunskapen ryms att ha en fallenhet för nÄgot, du har förmÄgan att utföra en handling. Denna förmÄga utvecklas genom övning och erfarenhet, och det gÄr inte att förutsÀga hur lÄngt en enskild förmÄga kan utvecklas.

Den hÀr rapporten belyser hÀstsport och integration utifrÄn projektet, Stallet ? En mötesplats. Studien lyfter fram de möjligheter samt begrÀnsningar som upplevs finnas för ökad integration inom hÀstsport. Deltagande barn och ungdomar i projektet, projektledare, idrottsrörelsen och kultur och fritid har fÄtt delge sin syn pÄ det hela. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning som till viss del kan ses som en utvÀrderingsstudie, 13 intervjuer har utförts, 10 av dessa Àr med ungdomar med svensk respektive utlÀndsk bakgrund, resterande Àr med projektledare, utvecklingskonsulent pÄ SmÄlandsidrotten samt Kalmar kommuns kultur och fritidnÀmnds ordförande.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lÀrares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare genomförts. ForskningsfrÄgorna som stÀlls i uppsatsen Àr:Hur uppfattar lÀrare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lÀrare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhÄllningssÀtt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sÀtt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lÀrare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lÀrarnas egna betygskriterier. LÀrare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden frÄn Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga skillnaderna i rapporteringen av hÀndelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrÄn Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det Àr en morgontidning eller kvÀllstidning. Analysen har gjorts utifrÄn ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrÄn kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar pÄ att det finns skillnader i hur bÄde Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade frÄn Operation Artemis. Uppsatsen visar ocksÄ pÄ att rapporteringen skiljer sig om det Àr en morgontidning eller kvÀllstidning som skriver artikeln.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till Àmnet barn som far illa. Med utgÄngspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjÀlpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler pÄ ett barns utsatthet samt sÄ framgÄr det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta Àmne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgÄr det att pedagogerna var vÀl medvetna om sin skyldighet att anmÀla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur mÄnga pedagoger som egentligen vÄgar ta klivet till en anmÀlan.